Detta vår en god sak — det visste han anska väl, och han hade en stark känsla af dygd och lydaktighet, då han med sin penna formade bokstäfverna till. sitt fulla namn, Henri Beranger Eustache, baron af Ribaumont och herre till Leurre. Han kunde ej låta bli att undra om den sköna dam, som så beundrande betraktat honom, verkligen kunde föredraga en så obetydlig sprätt, som? Narcisse, eller om detta fria koketteri verkligen var det sätt hofvets damer antogo mot alla . kavaljerer, och om han varit en enfaldig tok, som kännt sig smickrad deraf. I ålla händerser kunde han aldrig hafva önskat sig en sidan hustru och yar glad att vara henne väl qvitt; men han kände ett visst smygande begär, att, sedan nu all fara var förbi, få återse henne, föra med sig henne i tänkaröa, en förteckning på den skönhet och tjusning han försakat, och söka utfinna hvilken orsak, som varit driffjedern till hennes beslut. Under tiden började han begagna sig af de nöjen och fördelar hans vistande i Paris kunde -erbjuda honom, af hvilka Philip Sidneys sälls icke var minst nyttigt, och icke minst angenämt, genom det behag som hans lysande snille förlänade alla deras företag. Böcker vid universitetet, fäktning, dans, italiensk skaldekonst, latinska epigrammer, allt gick likaj lätt för Sidney, den engelska adeliga ungdomens blomma; och Berenger hade smak, förstånd och bildning nog, för att kunna taga del i allt hvad 5idney älskade och öfvade. Den gode mäster Adderley kände sig efter alla sina missöden under resan öfverlycklig vid att kunna skrifva till lord Walwyn, att långt ifrån att vara en fara och en frestelse var detta besök en skola i allt det som godt och nyttigt var.? Om den. gode mannen hade någbn orsak