Article Image
egentlig landväga trafik aldrig skall uppstå mellar Norrlands kustland och Norge, men anföra desss förhållanden endast för att visa, att den af We sterbottens läns invånare föreslagna vägen Dberöt eller lätt kan nar till lika vigtiga punkter som de af Rs för den norrbottniska linien fram: hållna. 2 Komiterade kunna icke med tystnad förbigå föl. jande, i genmälet af X förekommande kosteliga ord. Huru är deremot Westerbottens jordmån? Det uppgifves i jordbeskrifningar och annorstädes, att den är sämre än Norrbottens. Den är sandig ända från gränsen mot Grundsunda, hvilket man kan se vid resor efter-kustvägen, och det vore emot regeln på andra ställen, om den vore bättre uppåt, hvarifrån fetman, om der funnits någon, skulle nersköljts och afsatt sig på det flackare kustlandet; likadan är jordmånen efter norra grenen af Ängermanelfven. Det vore önskligt att X, som synes hafva upptäckt någon hittills outredd naturkraft, ville såväl närmare förklara sättet, hvarpå fetman från Westerbottens Lappmarker blifvit nersköljd och afsatt sig, icke iJappruarkernas dalgångar, utan först på det flackare kustlandet, som ock vid de geologiska undersökningar, som redan under innevarande sommar komma att anställas i Lappmarken, bidraga med sina framstående kunskaper. Att jorden i Westerbottens läns nedra kustland är någotsandblandad och i allmänhet något mindre bördig än i Norrbottens kustland, är nog 0 men deremot är det säkert att jordmånen i de Lappmarkssocknar, som höra till Westerbottens län, i allmänhet är icke obetydligt bördigare, än i socknaxne i Piteå Lappmark, oaktadt detta förhålsande blifvit af en så stor naturforskare som X bestridt och förklaradt vara helt enkelt gripet ur loften.. Uppgiften af Rs om jordmånen efter norra grenen af Ångermanelfven Ngn TR af den här kända bördigheten i Åsele och Wilhelmina Ar hvilka ligga efter denna gren af Ångermanelfven. Uti genmälet af X förekomma följande ord: Uti oplysningen sid. 42 tillkännagifves att Ranfjorden tillfryser 2 mil utåt. Således förfaller talet om förbindelse med ett alltid isfritt haf åt det hållet Det är likväl uppenbart att, om Ranfjorden, som har en betydlig längd utanför Hemnees, verkligen tillfryser två mil utåt,, isfritt haf finnes bortom dessa två mil, hvilket X synes icke kunna mn a. Men det lärer vara tvifvelaktigt, huruvida Ranfjorden utanför Hemnses ens någon kor: tåre tid under vinter tillfryser, emedan man hört omtalas, att endast den del af see som ligger mellan Hemnzes och Alo, stundom under någon tid af vintern isbelägges. Om än Ranfjorden under några veckor skulle tillfrysa två mil utanför Hemnezes, kan något verkligt binder för import af varor dit icke möta ens under denna tid; och invånarne i Åsele och Lycksele lappmarker hafva så väl i Hemnes som Alo funnit afsättning för sina medhafda produkter samt fått köpa de varor, af hvilka de varit i behof. Det vore väl åtskilligt mera att säga om den norrbottniska frasrika brefoch tidningslitteraturen i frågan om de föreslagna kommunikationslederna men det nu anförda torde vara tillräckligt att visa halten och beskaffenheten af dessa skrifters innehåll. Umeå i Juni 1869. På komiterades vägnar Joh. Gust. Rothoff.

22 juli 1869, sida 4

Thumbnail