dade fransk-belgiska kommissionen den 9 d:s undertecknade protokollet i den fransk-belgiska jernvägsfrågan. Det heter deri, att kommissarierna. i ändamål att få åe af ostban-bolaget, Grand Luxembourg-bolaget och bolaget för bedrifvande at de holländska och limburgska banorna påtänkta konventionerna utbytta mot nya uppgörelser som kunde underlätta utvecklingen, af handelsförbindelserna mellan Belgien, Holland och Frankrike, hade rådplägat om och efter gemensam öfverenskommelse beslutit de vilkor, som syntes dem erbjuda de största ömsesidiga fördelar, betraktade från båda ländernas ekonomiska intressens ståndpunkt. Genom denna uppgörelse tillåtes organiserande af direkta transitotåg, å ena sidan mellan Antwerpens hamn och Basel och på den andra mellan Hollands gränser och samma ändpunkt, då dessa sistnämnda bantåg med den holländska regeringens samtycke kunna utsträckas ända till Rotterdam och Utrecht. I två bilagor till protokollet ha kommissarierna angifvit hufvuddragen för affattningen af de konventioner, som östra banbolaget framdeles kan komma att afsluta på ena sidan med styrelsen för den belgiska statens banor och på den andra med bolaget för de holländska och Lättich—Limburg-banorna. I första bilagan (om hufvuddragen för en konvention mellan styrelsen för den belgiska statsbanan och ostban-bolaget) bestämmes, att en allmän fransk-luxemburgsk-belgisk ostbantarif skall fastställas. Ostban-bolaget kan organisera transitotåg för kommunikationen mellan Antwerpen och Schweiz. Driften af dessa bantåg mellan Antwerpen och den franska gränsen ombesörjes af de belgiska direktionerna; dock kan ostban-bolaget hålla en eller flere agenter och representanter i Antwerpen, och samma tillåtelse gifves den belgiska statens banor, hvad bangården i Basel angår. Vidare förpligtar sig ostban-bolaget att afhålla sig från hvarje uppgörelse, som åsyftar att gynna holländska hamnar på belgiska hamnars bekostnad. Den blifvande konventionen skall vara gällande i 5 år och förnyas hvart femte är, om den, icke är uppsagd ett år förut. I den andra bilagan (om grunddragen för en konvention mellan ostban-bolaget och det holländska bolaget) bestämmes, att ostbanbolaget skall vara berättigadt att inrätta transitotåg mellan Rotterdam och Utrecht ! a på ena sidan och Ans på den andra. De skola bedrifvas af det holländska bolaget. Ostban-bolaget skall inom vissa gränser fastställa tarifen och kan med den holländska regeringens samtycke låta representera sig af en eller flera agenter i Rotterdam Utrecht. Derefter följer en mängd utförliga föreskrifter om räkenskaperna. Konventionen skall ha en minimumvaraktighet af 25 år från d. 1 Januari 1870. ENGLAND. De irländske Orangisternes af parlamentsdebatterna öfver kyrkobillen i högsta grad stegrade fanatism fortfar att gifva sig luft genom stormiga demonstrationer och våldsamheter mot katolikerne. I Belfast har åter tämultuariska uppträden forefallit, i hvilka polisen som var för svag att upprätthålla ordningen, blef illa tilltygad; isynnerhet voro de katolska skolorna föremål för orostiftarnes raseri, och en sådan har blifvit helt och hållet nedrifven. Med yttersta möda blef slutligen lugnet återstäldt. ÖSTERRIKE Om innehållet af den österrikiska röda boken, som med första kommer att föreläggas riksrådet, erfares följande: 10 af aktstyckena röra sig om förändringen af rikets officiella titel (det kommer nu att heta: den österrikisk-ungerska monarkien), om den nya handelsflaggan, om tillbakavisandet af de bekanta mot Österrike riktade beskyllningarne att ha i oträngdt mål offentliggjort vissa diplomatiska handlingar. 26 dokumenter angå den grekisk-turkiska konflikten, 2 Österrikes förhållande till Donaufurstendömena, 1 förhållandet till Italien. I en not till de österrikiska representanterna i Sydtyskland uttalar regeringen -den önskan, att det tillstånd måtte uppehållas som icke sätter den allmänna freden på spel. En not från rikskansleren, grefve, Beust, till frib. Werner i Dresden rentvår: Österrike med hänsyn till de förebråelser, som riktats mot det med änledning af grefve Beusts depesch till grefve Wimpffen i den fransk-belgiska, jernvägsfrågan. Det framhålles deri, att Österrike alldeles icke utöfvat någon påtryckning på belgiska regeringen. Af de 7 aktstyckena, som röra den romerska frågan, framgår, att regeringen fasthåller vid sin närvarande ståndpunkt i denna fråga. Slutet af röda boken består af en not till frih. Ingelheim i Minchen angående det tillämnade stora kyrkliga mötet. Det förklaras häri; Ifall konsiliet skulle göra sig skyldigt tilt ingrepp istatens rättssfer, är det tidsnog att rådslå om afvärjande mått och steg. ITALIEN. Den undersökniogskomite, som parlamentet tillsatt i anledning af vensterns ledares, Crispis, för någon tid sedan omnämnda angifvelse hos representantkammaren mot några personer för underslef med statens tobaksaffärer, har i dessa dagar afslutat sitt arbete och afgifvil sitt utlåtande, hvilket går ut på, att angifvelsen icke blifvit bevisad. Emellertid har kammaren för denna saks skull ganska länge måst afbryta sin session, oaktadt de vigtigaste och mest brådskande frågor väntade på behandling och afgörande. SPANIEN. Utsigterna för årsväxten äro de mest tillfredsställande. I fjol orsakade den dåliga skörden en betydlig spanmålsimport till Spanien; deremot tror man, att landet i år skall kunna exportera stora qvantiteter. Cortes har ajournerats tills den 1 Oktober. Bland dess senaste beslut är antagandet af Garidos förslag öm en komites nedsättande för undersökning af arbetarnes samt industriens och handelns ställning i Spanien. i;Den nya ministeren är sålunda sammansatt: Prim president och krigsminister; Topete sjöminister; Sagasta inrikesminister; Silvela utrikesminister; Zorilla justitieminister; Ardanaz finansminister; Echegaray handelsminister; Becerra minister för kolonierna. RYSSLAND. Häromdagen omtalades, att Kommissarow,