rättsassessor, em kammarhöris och en left ättsassessor, ) en left tjenstlös på sin lahdtegendom. De tycks ledes innehaft en ällning verlden; ter gen tillräcklig att få E åy fö övakanr ce KÖ va dem var förfat tares högatsning. Samma år, som slägte utslocknade, dog kaptenen vid Skaraborgs re gemente Karl Gustaf Lillie, syskonbarn ti den ofvannämnde — hvilken senare, i förbi gående sagdt, vid sitt giftermål hads löjt nants afsked; som bevisar att hän; oin oc fattig, ej fått afsked för öahjreja. Om slägten Ulfsparre (sid. 30), sedan släg tetis fördna förmögcanet omnämnts, säges föl Ja2Le: Af hans (Måns Erikssons) ättlinga I rakt nedstigande led finna vi en som ar skedad officer vid 72 års ålder dö i en små ändek backstuga; en annan sätter ut sin: söner som lärpojkar i handtverk och de slutar som konstapel, hvilken söker upprätt: hålla familjens militära glans. Härvid bör anmärkas, att de nu lefvand: grenarna af slägten Ulfsparre härstamma jus från ofvannäninde Måns Eriksson och befinna pig de flesta. medlemmarne i en, jemförelsevis. hög samhällsställning. Ilvarföre ej omnämna detta? Vidare den dramatiska beskrifningen på åren Stråles förfall och återupprättelse (sid. Vid de historiska elägterna förbigår författare vanligen de utmärkta personerna, Men Omnamner omständligare dem, om hvilka han har någon olycka eller förseelse attomtala. -Slägten Gyllenstjerna vidrör han (sid 24) flygtigt, men Smaämner isynnerhet Ing Körg, bekant för sin rangtvist med Hedvig stenbock, Görvel Kristina utmärkt för sin emancipation, samt den under frihetstiden olycklige friherre Gustaf Johan: Den urgainla, historis ägten Bååt ömtalas endast på följande sätt! Bjette numret inom klasben blef den åldriga Bååt-ättens. Med Peder Erlandsson, i hvilken den introducerades, slöt den ock; han dog som rikskämmarråd 1654, Femton år dessförinnan hade en af ättens kiste medlemmar hängt sig sjelf; han hade Bift Sig, berätta ättartaflorna, med en knappmakardotter från Frankrike, och af sorg öfver detta giftermål ändade han sitt lib, Af slägten Posse nämner förf. (sid. 32) ej flera än följande: on . SSyskonbarn med den Nils, som å ättens vägbar Biel introducerad, voro bland andra åvran Nilsson, författaren till den bekanta skriften hertig Carls elagtarebänk och den från sammo tider och strider bekante Göran Knutssop 0, s v. Så att i all slägter, på hvilka för i gon persoti särskildt, räliskt hänseende uti vara tacksam mot fö ätt, hvilken, el i tidrymd, som I 8 ej blifvit ar fi Föl i Sviltbufvud, Spåre, Sabeltelt ia. fl. förena de genom sina vilkor i öfrigt mest skilda personer. En socken-: garfvare bär samma namn som en stabskapten, en öfverstlöjtnant har bland sina brorssöner en målarmästare i en småstad; kabinettskammarherren, med bröstet öfversålladt af ordnar, räknar i slägten bönder, torparhustrur och minuthandlande. Brukspatroner, nspektorer, lärftskramhandlande och majorer påträffas inom en, bönder, båtsmän, hofnarskalkar inom en annan. Döttrar af sammna ätt bli gifta en med en öfverste, en annan med en dräng, en ger sin hand åt en prost, en annan sin åt en länsman. Det är en omvexlande tafla; hela ståndet framställer len, men dessa ätter, relativt taget, måhända nest 0. 5. V. Författarens gruppering af de adlade slägernas stamfäders olika yrken och samhällställning på den tid, då en viss tjenstegrad nedförde adelskap — ungefär som nu en orlensdekoration — är ganska intressant liksom itskilliga andra statistiska saromanställvinar och skola vi helsa de följande häftena älkomna, om författaren bortlägger den, till ngenting tjenande lusten att pikera, som vi iu anmärkt. B. versvärd, fn Jr MM TA KR MUM MUM MMMM