a, Om Luthers Postilla öfver ny predikotexterna anförde vi för någon ti sedan en resumå af åtskilliga anmärkningar som voro införda i Snällposten med uppma ning till andra tidningar att reproducera in nehållet. Vi ha förbisett det svar, som nämnde blad införts, och meddela nu ur det. samma, på gifven uppmaning, följande: Til en predikan fordras ej nödvändigt inledning ämne och tillämpning. Sådan predikoforn fanns ej hos Luther. Den uppkom först under Spenerska perioden och utbildades i Sverge egentligen under och efter Schartaus tid Subskriptionsanmälan säger blott, att mar vändt sig till en skicklig prest inom vå: kyrka med begäran om utlåtande, huruvida en sådan postilla kunde ur Luthers skrifter heratas och att det genom noggrann undersökning gifvits visshet om att sådant företag vore utförbart på vissa uppgifna vilkor, hvaribland förekommer, att åtta texter i hvardera årgången komme att saknas. Fosterlandsstiftelsen erbjuder till subskription en samling, icke en fullständig — den erkänner sjelf att samlingen är ofullständig — af predikningar och förklaringar öfver de nya texterna, således icke endast predikningar: Utgifvaren, en aktad kyrkoherde med erkändt god både filosofisk och teologisk bildning, är alltför varm lutheran för att utge en enda rad af egen fatabur under Luthers namn. Vid Luthers postilla öfver gamla texterna förklarade Stiftelsen offentligen, att den, på mångas begäran, ämnade utesluta hvad som egentligen endast utgjorde polemik mot påt. vedömet. Subskribenterna visste således äfven der hvad de hade att vänta, och Stiftelsen höll samvetsorannt hvad den lofvat.