1. Hr A. Rosenthals expedition, skrufångfartyget Bienenkorb om tons och 65 hästkrafter, 55 mans besättning under kapten Hagens, provianterad för 8 till 12 månader. Vetenskaplig följeslagare: fysikern och astronomen doktor F. J. Dorst från Jälich. Målet: hafvet mellan Grönland och Spets-l! bergen ända till Gillisland, ansegling och upptäckt af Ostgrönland; framträngande till l: Gillis-land. — Seglade den 21 Februari från Bremerhaven. 2. Hr Lamonts expedition, det alldeles nya, enkom för färden byggda skrufångfartyget Diana om 250 tons, provianterad för 2 ar. Hr Lamont, medlem af engelska parlamentet, är känd såsom dugtig sjöman, god geolog och : i allmänhet såsom allsidigt bildad och företagsam man. Såsom naturforskare befinner : sig dessutom doktor Smith, såsom målare Hamilton Macallum på hans fartyg. Mål: hafvet mellan Spetsbergen och Novaja Semlä, upptäckt af Gillis-land. Seglade den 20 April från England. 3. Kepten Pallisers expedition, segelskonert med en ångslup ombord. Mål: Novaja Semlä samt hafvet mellan detta land och Spetsbergen. Kapten Palliser tillbragte år 1868 tre månader på Spetsbergen, hufvudsakligen såsom jagtälskare; men då Spetsbergen till och med såsom jagtområde befanns vara ett betydligt afmejadt fält, och icke tillfredsställde honom (han kunde på tre månader icke komma åt någon isbjörn, och icke heller den svenska expeditionen 1868 kunde trots ifriga bemödanden ens få se något enda af dessa djur), så går han till det aflägsnare Novaja Semlä och tänker i allmänhet undersöka det så helt och hållet obekanta hafvet mellan Spetsbergen och Novaja Semlä. Besättning utom engelska sjömän 1 norsk kapten och 12 utvalde norske matroser och jägare. Seglade i slutet af April från England. 4. Hr A. Rosenthals expedition, skrufångfartyget Albert om 700 tons och 90 hästkrafter, besättning 70 personer under kapten Hashagen, proviantering för 15 månader, tillräcklig till öfvervintring; 453 tons kol (fotografisk apparat o. s. v.) Vetenskaplig följeslagare: doktor Emil Bessels från Heidelberg, zoolog, tecknare etc. Mål: omkringsegling af hela Spetsbergen och Novaja Sernlä samt framträngande der till så hög breddgrad som möjligt; segling utåt den siberiska kusten, uppsökande af mammuth-lager o. s. v. Seglade den 23 Maj från Bremerhaven. 5. Andra tyska nordpolsexpeditionen, skrufångfartyget Cermania om 143 tons och segelfartyget Hansa om ungefär 200 tons, besättning 31 personer (inclusive sex vetenskapsmän: doktorerne Börgen, Buchholz, Copeland, Laube, Bansch och öfverstelöjtnant Payer) under kapten Koldewey och kapten Hege-. maunn, provianterad för 2 år och ämnad tilll: öfvervintring. Mål: Undersökning af den ll. arktiska centralregionen med Ostgrönland till basis, lösning af polarfrågan, gradmätning etc. Seglade den 15 Juni från Bremerhaven. Från Dorst ha ingått de första under-: rättelserna, hvilka meddela upplysningar om ij. de första 2!2 månaderna af färden, från den . 21 Febrnari till den 9 Maj. I sex veckors tid har det varit alldeles ovanligt stormigt väder; redan under de första dagarne sjönk barometern på kort tid fulla 2 tum och förebådade en orkanartad storm, hvilken anställde många och stora härjningar på fartyget, . afbröt mesanmasten, ryckte bort en af slu-l. parne, kullslog rorhuset och förstörde derigenom en del af doktor Dorsts vetenskapliga instrumenter, och den 26 Februari öster om l: Färöarne stegrades den till en så förfärlig häftighet, att fartyget trots kaptenens och hela besättningens mest ansträngda bemödande viljelöst dref mot den farliga klippappfyllda norska kusten vid halfön -Stadtland (på 62 grad. n. br.) Lyckligtvis saktade stormen något af på aftonen samma l dag, så att det lyckades åter komma ut från land och sålunda undslippa en nästan säker undergång. Afven längre mot norr vid och i isen fortforo stormarne med sällsynt häftighet, till en del under hela Mars och in i April, så att de der samlade fartygen ledo många skador och tidtals sväfvade i stor fara. Ett norskt fartyg kom i brand och gick helt och hållet i qvaf, menniskor drefvos ut på skälisen och blefvo blott med stor möda räddade, och ännu vet man ej, om icke oaktadt alla ansträngningar menniskolif ändock gingo förlorade; ty detta år voro minst 80 fartyg, mest norska och skotska, med en besättning af minst 3000 personer, på skäloch hvalfiskfångst, och de befunno sig ofta så tätt på ett inskränkt område, att man en dag, den 18 April, hade icke mindre än 49 fartyg på en gång i sigte (från skotska fartyget Arctic från Dundee, kapten Adams, från hvilket jag äfven erhållit underrättelser). Skälfångsten var för öfrigt i medeltal god, till en del mycket rik. Doktor Dorst såg den första isen på 70!20 N. Br., 30 W. L. från Greenwich, 23 tyska mil öster om Jan Mayen, och derifrån sträckte sig dess kant mot nordost. Den genomfors nu åt alla håll, hvarvid skälar eftersöktes, så att Bienenkorb redan den 28 Apniframträngde ända till 32 tyska mil vid Grönlands östra kust (739 14! N. Br., 120 25 V. L. från Greenwich); men då inga skälar anträffades, gick fartyget emellertid åter ut från land, för att på en senare och lämpligare tid återvända dit för geografiska forskningar. Den 6 Maj befann det sig åter i närheten af kusten på 719 50 N. Br,, 120 5 V. L. fr. Greenwich, och den 9 Maj på 749 50 N. Br., 120 V. L., således blott på 25 tyska mils afständ derifrån. Vidare eller utförligare underrättelser skola så vidt möjligt meddelas i Geographische Mittheilungen. Oaktadt den utomordentligt stormiga och ansträngande färden hefann sis doktor Dorst