: NEDERLÅNDERNA: Till Köln. Zeit: skrifves den 23 Maj från Haag: Valrörelsen antager fortfarande allt större och större ecoportioner, Om det liberara partiet i början, då man jemför des åtgöranden med de kon seivativas nit, förhö Big temligen ove ant, isynter het i en m mindre valkretsar, söker a et ni tyäligen g böra s sin förta försumhghet och litar ej alleHast på sin goda sak. Alltmer gör sig den öfvertygelse gällande, att den stora striden om de konfessionslösa skolosnas bibehållande nu förestår. De feodalas främste man, Groen Prinsterer, har skiljt sig från de könservativa under den förklaring, att lians pårtis försök alt tillsammans med de sistnämnuå vinna sitt mål misslyckats, hvadan partiet måste se sig om efter andra bundsförvandter. De konservativa söka nu, för att ersätta det förlorade stödet, draga en del af sina liberala motståndare ötver til sittläger, i det de ed sina, . OrBAneT låta fö unna, att deras c delvis öfverensstä de liberalas. I Nederlä nsta håndelsstäder arbetas ifrigt för dkommande al en regelbunden —ångbåtskormtnikation emellan nämnda land och Nords unerika, och flera komiteer hafva redan bildat sig för detta ändamål. En komite har sammanträdt i Amsterdam i afsigt att vara de inoch utländska arbetare till tjenst, hvilka komma att infiuna sig för att bese den i denna stad anordnade verldsutställning af verktyg, modeller till arbetarebostäder m. m. Vid en nyligen i Haag hållen gencralförsamling af holländska föreningen för fornkunskap tillkär f ordföranden, att en af ledamöterna skänkt 10,000 gulden till upprättande af ett museum tör fornsaker, ITALIEN, Den från Italiens frihetsstrider bekante general Giovanni Durando har den BR Maj aflidit i Florens. Han var fråå I Piemont och inträdde år 1822 såsom kadett i sardinska armen. Tan deltog, liksom så många andra af Italiens sedermera utmärkta män, i de hemliga revolutionära söliskapernas arbeten; detta upptäcktes och Durando blef 1830 afskedad från sin tjenst — han hade då uppnått löjtnantsgraden — öch dömd till lardsflykt. Han företog nu en resa genom F kfke, Belgien och Spanien, i hvilke nämnda land han trädde i Dom Pedros tjenst och deltog under åren 1832—34 i dennes fälttåg mot Dom Miguel samt tjenade upp sig till öfverste. Då Carl Albert af Sardinien år 1845 utfärdade en allmän anmesti, återvände Darando till sitt fädernesland och ingick åter i dess krigstjenst. Under kriget 1849 utmärkte han sig för stor tapperhet och anföraretalang. I slaget vid Novara kommenderade han en division. Vid Vicenza höll han med 12,000 man,så tappert stånd mot den österrikiska öfvermakten, att Rade tzky beviljade honom och hans kår aftåg med vann under flygande fanor och klingande spel. Jnder Krimfälttåget deltog han såsom general i den sardinska bjelpkärens operationer. Under kriget år 1859 kommenderade han en större truppstyrka i slaget vid Solferino och utvecklade äfven der stor tapperhet. Under 1866 års krig hade han ölfverbetälet öfver första italienska armekåren, bestående af 40,000 man. På de senaste åren syntes han sällan på den politiska skådep Durando var till sitt yttre af en öfverraskande likbet med Napoleon I. De i Livorro företagna undersökningarne i anledning af österrikiske konsulns mord och attentatet mot general Crenueville hafva hastigt ledt till gerningsmannens upptäckande. Mördaren heter Negri och motivet till hans brott deraf, att Crenneville österrikiska s äldet år 1848 1ätit hans fer och bror samt gifva honom sjelf spö vid sidan af deras lik. Det bekräftas således, att det endast var fråga om utkräfvandet af enskild hämad. Att konsuln mördades, berodde på förvexling; Negri tog honom nemligen för ÖCrenneville. Denne senare sårades i ansigtet, men är utan fara.