SLÄGTINGARNE. 2 Skizz af Sylvia. L Hvilket löfte? frågade på en gång hans slägtingar. Att någon gång titta in i min trädgård. Slägtingarne sågo på hvarandra. Ja, detta war väl icke farligt och de kunde väl tillstädja det; för resten hade de hvar för sig så mycket annat vigtigt att grubbla på. Herr Spindler hade ju högt uttalat sin önskan att taga någon af de sina till sig och hvar och en hade heligt fattat det beslut att icke låta gå sig förbi. De öfverenskommo emellertid att fru Dubb var en för söt menniska, att fru von Lanken icke hade öfverdrifvit i sitt beröm om henne, samt att henves dotter icke uppträdde med den sjelfständighet, som man nu för tiden alltmera Varsnade hos ungt folk. En fint uppfostrad liten varelse, alltför blyg kanske, var fröken Julias sluttanke. Hm, ici Ajax! åtminstone är hon en vacker flicka. Kungen har tagit henne i en kotiljong! berättade fru Tempelman. Några dagar efter fru von Lankens bjudning hade herr Spindler en liten tillställning i sin trädgård. Slägtingarne gjorde sig den frågan om hbjudningen skedde för fru Dubb och hennes dotter. Det var icke utan att fru Dubbs anseende betydligt sjönk dervid, Men då både enkan och hennes dotter icke ) Se A. B. n:r 113, 114 och 117.