UTRIKES NORD-TYSKLAND. Grefve Adalbert Baudissin inlemnade för någon tid sedan en petition till nordtyska riksdagen, för att förmå denna att öfvertaga räntegarantien för anläggningskapitalet till byggandet af en hamn på ön Romö, belägen vid Slesvigs vestra kust, norr om Sylt, samt af en jernbana från denna hamn till Tönder (detta apläggningskapital skulle uppgå till 7715,000 thaler), hvilken petition han lyckats förmå den nuvarande magistraten i Fiensborg samt en del köpmän derstädes att understöda. I förrå veckan förekom saken till behandling i riksdagen, men efter någon diskussion: beslöt församlingen att öfvergå tilldagordningen, alldenstund den ej kunde finna tillräcklig anledning att understöda projektet i fråga. Med anledning af nämnde petition beslöt emellertid riksdagen att interpellera förbundskansleren angående anläggandet af kanalen mellan Nordoch Östersjön, för hvilket företag förre ministern v. d. Heydt, så mycket intresserade sig. ÖSTERRIKE, Kejsarens trontal vid riksrådets afslutning sistl. lördag meddelas nu i sin helhet i de tyska tidningarne; vi hänvisa till det telegram derom, hvilket i sistlidne tisdagsnummer finnes intaget. Talet skildrar, i bjerta drag de omåttliga ansträngningar, Österrike måst göra för att höja sig ur den afgrund, hvari det blifvit sänkt, och uppräknar de redan uppnådda resultaten af rekonstruktionsarbetet. En upptordring riktas till de särskilda nationaliteterna att hålla sig sammanslutna omkring Österrikes baner. På ett par undantag när, är det i talet blott fråga om inländska angelägenheter. De stående fraserna om fredens önskvärdhet och de goda utsigterna till dess bevarande saknas naturligtvis icke. Vidare heter det, att Österrike, i följd af ingångna traktater, beständigt vill sträfva efter att stå i detinnerligaste förhållande till Tyskland. De polska ledamöterna i riksrådet sägas nu ha, på inverkan af grefve Potocki, beslutit ej göra allvar med sin hotelse att utträda. SPANIEN. Den 12 dennes började cprtes behandlingen af 33:dje och 3de artiklarne af författningen, hvilka handla om regeringsformen. Man öfverenskom, att höra 6 talare för och 6 emot artiklarnes preprungliga form. Enligt ingånget telegram har ri ksförsamlingen den 15 depnes med 156 röster mot 73 (den republikanska minoriteten) förkastat förslaget att låta frågan om regeringsformen och valet af n konung argöras genom allmän folkomröstning. TURKIET. I dessa dagar har offentliggjorts ett cirkulär, hvilket turkiska storvisiren den 24 sistlidne Februari tillställt. de vigtigaste gesandtskaper i utlandet. . Turkiska regeringen föri detta aktstycke ett mycket bestämdt språk emot Grekland. Efter att hafva framdragit den försonlighet, som Turkiet visade genom att ingå på konferensens önskningar, och tackat makterna för det understöd, de lemnat turkiska statens rättvisa sak, anmärker storvisiren: Greklands hållning under den föregående tiden samt slutet af den nya ministerens proklamation till grekiska folket egna sig i sanning icke i oss ingjuta stort förtroende till beskaffenheten af vårt framtida förhållande till Grekland. Ett uppmärksamt kontrollerande från makternas sida tyckes oss alldeles nödvändigt ifall det, som Grekland måste lofva konferensen i Paris, skall blifva en sanning. Då vi uttrycka oss på detta sätt, bafva vi emellertid ingalunda för afsigt att anticipera något som helst klaomål. Vi bortvisa hvarje tavke på, att vi