— Om hr Behrens uppträdande å Stadttheatern i Hamburg yttra sig stadens tidningar särdeles fördelaktigt. Hamb. Corresp. säger: Hr Behrens förenar med ett fördelaktigt yttre en vacker, alltigenom välJjudande röst, smakfullt föredrag och ett tydJigt och vackert uttal: I Hamb. FremdenBlatt läses: I hr Behrens, vår landsman, lärde vi känna en fin, med välljudande, förträffligt utbildad röst begåfvad sångare, hvilken som Sarastro genast förvärfvade sig den rätt talrika publikens ynnest. Man emotser med intresse denne konstnärs vidare uppträdande, hvarvid det äfven måste visa sig, huru det förhåller sig med det egentliga spelet, hvilket man af denna roll ej riktigt kan bedöma. Hamb, Nachr. yttrar: cHr B. är en sångare, hvars personlighet genast intager och som med hvarje ton och ätbörd befäster den tillförsigt man får till hans konstnärlighet, hvilken tillförsigt han ock under representationens förlopp allt fastare grundlägger. Den spänning, hvarmed auditoriet afvaktat Sarastros entrt, förvandlade sig derför redan efter de första af hr B. sjungna satserna till en känsla af välbehag, hvilken under de föl-jande större numren af partiet, såsom O Isis och Osiris, och I dessa fridens bygder,, på hvilken senare publiken ej kunde höra sig mätt, stegrades till entusiasm. — Som P. T. förnummit, har äfven hr B,, vid sitt uppträdande som kardinal Brogni i söndags, vunnit Jysande framgång.