nt RIKSDAGEN Fredagens aftonsammanträde. Andra kammaren. Om religionrsfrihetsfrågan. Lagutskottets utlåtande i anledning af hrr Ribbings och Siljeströms motioner angående utvidgad religionsfrihet föredrogs vid början af detta sammanträde och föranledde en liflig och långvarig diskussion. Efter en vidlyftig motivering hemställer utskottet att Riksdagen ville för sin del besluta utfärdandet af en författning angående främmande kristna trosbekännare och deras religionsöfning och framlägger förslag till dess lydelse, hvars 1:sta Parasraf har följande lydelse: Vilja bekännare af annan kristen lära, än den evangeliskt-lutherska, bilda särskild församling, göre derom hos konungen ansökan, samt uppgifve. sin trosbekännelse och församlingsordning; bite ( ock, der de svenska kyrkan tillhört, bevis om sådan anmälan om utträde derur, som i 8 3 omförmäles. Finner konungen skäl att ansökningen bifalla, ege den församling rätt till offentlig religionsöfning. Kammaren beslöt att diskussionen skulle till en början omfatta endast denna punkt, och begärdes först ordet af statsrådet Carlson, hvilken erinrade att utskot