— Emigrationen. Med ångfartyget StrömBtad afgingo i onsdags från Göteborg till Kjöbenhava 120 utvandrare, för att derifrån direkt befordras till Amerika. Enligt meddelande från Liverpool till emigrantagenterna i Göteborg lära de flesta emigrationsbolags fartyg vara alldeles upptagna för den närmaste tiden. Från Nora skrifves: Mellan 30 och 40 st. emiranter från Nora socken afreste härifrån i tisags förl. vecka, och 33 personer, från Nås gsocken i Dalarne, genomforo vår stad förl. söndag. Dessa senare förmenade sig, under tårfyllda ögon, aldrig vilja återvända till sin fosterjord. Nästa lördag lära öfver 100 emigranter härifrån afresa. — Dalslands kanal emellan sjöarne Wenern, Vester Silen och Stora Lee skulle, enligt Wenersborgs Tidning, öppnas, så långt is ej hindrar, för trafik den 15 dennes. — Från Fastings marknad berättas, att priset å Persbergs-tackjernet var 2 rdr 90 öre; för stångjern betaltes 7 rdr 50 öre; för plank 3x9 tums 28 rdr samt 2!, x 7 tums 15 rdr. — Branden i Lindesberg. I Norastads tidning läses: I söndags under pågående gudstjenst uppkom eldsvåda i en af stadens största gårdar nära kyrkan, tillhörig apotekaren Blomberg, derifrån den spred sig under uppkommen orkanlik storm till br. Isr. Erikssons och utskänkaren Er. Larssons gårdar samt till kyrkan med dess nya orgelverk, hvilket byggdes för några år sedan och kostade 18,000 rdr, sedan förut prostgården och Bockenmagasinet blifvit antända. Vidare nedbrunno komministergården, tingshuset, häradsh.. Holms, rådm. Berglunds, hr Edgrens, stadskassören Törnstrands, häradsskrifvaren Håggrens, dr Barthelsons och apotekaren Dahlanders gårdar, stadens hotell och rådhus m. fl. smärre gårdar, tillsammans 27 st. Med största ansträngningar räddades kamreraren Eks gård och derigenom norra delen af staden der banken och boklådan äro belägna, samt nya skolhuset och i f. d. Elzvikska gården boningshuset, hvarigenom eldens framfart åt söder stäfjades. Beklagligtvis äro äfven menniskolif spilda. Vid i måndags hållet sammanträde utsågs en nödhjelpskomite, bestående af kont.-prosten dr Arosenius, apotekaren Blomberg, häradsskrifvaren Haggren, kommissionslandtmätaren Roberg och bryggaren Wallmo. : — Fastighetsförslljningar. På stadens auktionskammare försåldes i går i mät dömda egendomarne 1. n:r 8 efter 1810 års nummerordning i gvarteret. Stolmakaren vid Tullportsgatan inom Adolf Fredriks församling, brandförsäkrad till 8000 rdr, bevillningstaxerad till 10,000 rdr, saluvärderad till 7000 rdr, och inropades af postmästaren O. B. Tjuneqvist för dennes omyndiga barn för en summa af 8700 rdr; 2. n:r 8 och 9 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Justitia vid Katrina östra Kyrkogata, inom Katrina församling, brandförsäkrade och bevillpingstaxerade till 32,000 rdr, saluvärderade till 23.000 rår, och inropades af handelsbokhållaren G. Noren för 24000 rdr, och 3. nr 7 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Pukslagaren, inom Adolf Fredriks församling, brand, försäkrad till 40,000 rdr, bevillningstaxerad till 49,000 rdr, saluvärderad till 25,000 rdr, och inroades af komminister P. A. Ruus för en summa af 5500 rdr. ! — Egendomshandel, Bruksegaren 8. A. Colleen har dels af sin kompanjon I. Sjöbring inköpt dess hälft i Öfre Marieholms bruk i Jönköpinga län med tillydande för 55,000 rdr och dels auktion för en konkursmassas räkning försålda Nedre Marieholms bruk med tillhörande Modala tegelbruk m. m, mar TI I NI I — Om ett folkmöte på Sollebrunns gästifvaregård den 3 April berättas i Wenersborgs idning: Före den utsatta tiden började folk att samlas, så att mötet var talrikt besökt af både höga och låga. Klockan 4 eftermiddagen öppnades mötet, som varade nära 5 timmar. Till ordförande utsågs Gustaf Andersson i Soilebrunn, hvilken öppnade mötet med dessa ord: Jag får såsom ordförande förklara detta möte öppnadt; och då vi nu för första gången samlats för att diskutera och rådpläga om de för landets välstånd nödvändiga frågor och reformer, böra vi med glädje och hopp helsa hvarandra välkomna. Ty vihafva känt oss lifvade och manade af kärlek till vårt fosterland, att med hvarandra byta åsigter om Jandets brännande frågor. Om svenska folket skall se sin framtid betryggad för yttre och inre våld och sin sjelfständighet, sin frihet och sin nationalitet ej tillintetgjorda och bortsopade från den torfya, som gömmer våra fäders stoft, så måste vi som -en man stå upp från vår långa dvala och agitera genom möten, föreningar, adresser och dylikt för att kunna tillkämpa oss de medborgerliga rättigheter, som vi äro berättigade att hafva. Sedan uppläste ordföranden de för mötet uppsatta frågor, som lydde så: 1. Hvilka äro de väsentligaste orsakerna till folkets i allmänhet betryckta ställning, och huru skola på bästa sätt dessa orsaker kunna undanrödjas ? Den betryckta ställningen ansågs hafva uppkommit genom hypoteksoch jernvägslånen, som nästan samtidigt inströmmade i landet och uppjagade priserna på fastigheter såväl i stad som på ,i landet, och sedermera satte lyxen i en blom-t strande fart, allt ifrån palatset till kojan; då lt dertill lägges den förhöjning på lönerna, som störfi sta delen af tjenstemän fick genom den goda pen-1 ningtillgången, så har detta allt verkat tillsam-pn mans på skatternas oupphörliga stigande; botemeda let för allt detta onda hade mötet svårt att finna, f, men ansåg att sparsamhet var det enda, som kunde g hjelpa, och borde början ske i palatset och sträcka P sig till kojan. s 2. Böra icke alla grundräntor upphöra och på lk hvad sätt kan detta lämpligast ske? 8 Mötet ansåg, att all jord bör beskattas lika, el-laq ler om grundräntans indragande mot billig lösen y icke läte sig göra, en repartition af alla hemman, n som nu betala grundskatt, vore af nöden, och att!y alla säterioch frälsehemman, om de äro fideid kommiss eller icke, böra i mån af .egares ombyte g åsättas grundränta i likhet med andra jemförligas; hemman, e 3. .På hvad sätt böra löner utgå till alla emlr; betsoch tjenstemän, och hvilka tjenster an-yp ses utan skada för stat och kyrka kunna in-4 dragas? sc Mötet föreslog, att alla boställen böra öfverta-!y gas af staten och försäljas eller utarrenderas, och fc att alla tjenstemän bekomma af staten kontant lön, y; och att alla sportler såsom lönesystem böra upp-!h böra; äfven ansåg mötet att många tjenster kunna ; utan skada såmmanslås och några indragas. bi 4. På hvad sätt bör roteringen och försvarsvä-A sendet ordnas, så att all jord får vidkännasg lika tunga? st Mötet önskade att den stående armån bör bibe-1a hållas och den jord, som icke är inroterad, bör till d staten erlägga motsvarande rotefrihetsafgift, samt! att den nuvarande beväringsskyldigheten bibebålles. u, 5. Hvilka förändringar böra vidtagas i afseende y, på skjutssamt brooch väghållningsskyldig-at heterna? 8 I denna fråga voro alla närvarande af lika åsigt, ) h nemligen att skjutsskyldigheten bör ställas på en-!1 treprenad, så att hvarken staten eller jorden böra y stå i mellanhand, utan den som åker bör betala! skjutsen. Hvad brooch vägunderhållningsskylga digheten angår, ansågs bäst att indelvingen försj blifver häradsvis. Skulle staten öfvertaga under-!m DA Pr i BH VP ARKA HA AM I to et JA ) te RR RR KA 2 hållet, blefve kostnaden många gånger dyrare. et 6. Behöfver kommunalförfattningen till någon po del förändras, och i så fall hvilken? sa Mötet ansåg att penningen stod högre än fblbi ket. Efter en stunds öfverläggning antogos föl-!ne jande röstgrunder i kommunalståmman : Ar