första tonerna af Bosch e czarja hranijs (Beva Gud vår czar) ljödo, hördes, enligt flere närv randes utsago, några hvisselpipor och derefter frå skilda håll nog långvåriga hyssjningar. Musika terna, statsrådet Rodionoff och kapten Danilovitsc förklarade att de icke hört dessa hvisslingar, andi vittnen förmälde dock att de hört några hvissli) gar, men att de icke veta från hvi utgått. Ett vittne tillade att ban unga män, hvilka han missti i hvisslingen, att icke stilla till oordning, me hvarken han eller keftegaren kände deras nam än mindre om de voro studenter eller ej. E stör del af vittnena, bland dem en rysk och musikanterna uttalade den ås garne utgingo från dem som hvisslat. slutandet af ryska hymnen följde ljudliga applå der och ropen bis, hvarpå följde ett upprepand af hymnen, som vid slutet heisades med hand klappningar, uppblandade likväl med några h ningar. Då gaf värden tillkänna att hymnen m: i afbrytas, emedan man ickö hade rättighet att spel desamma vid så beskaffade musikaliska aftnu Intet af vittnena kunde namngifva personer son hyssjat eller hvisslat; men de förmodade att de varit studenter. Intet vidare anmärkningsvärd blef utredt vid undersökningen. Universitetet: rektor sammankallade den äkademiska ungdorser till ett allmänt möte och bad studenterna upp gifva hvilka af dem den ifrågavarande qvällen v rit närvarande i teaterkafcet, en begäran som stu denterna äfven uppfyllde. Det är okändt om denna sak skall ha några vidare följder och huruvida det blir oundvikligt för universitetets disciplinsommission att med afseende å de misstänkta studenterna vidtaga några bestraffningsåtgärder. Så långt korrespondenten till det ryska bladet, Tidningens egen följetonist, pseudonymen Nil admirari, tillägger med anledning af denna sak i pumret för den 28 Mars följande reflexioner: Uti teaterkafeet i Helsingfors har den ryska nationalhymnen blifvit uthvisslad! en tilldragelse sjelfva verket högst kränkande för vär nationella egenkärlek. Men månne vi icke i densamma sjelfva ha en större skuld än de helsingforska wvisslarne; ty, se, strängt taget, uthvisslade helur deras synpunkt betraktadt, en främnande hymn: Bevare Gud vår czar,, men icke tt Vårt lands De finska lagkloke kalla icke lan ryska monarken czar såsom han benämnes i rymnen: de känna blott en finsk storfuj wvem stiftade detta storfurstendöme Finland om cke just vi ryssar, dessutom vänskapligt dermed örenade det af Peter den stor ärd eröfrade Wiborgska guvernementet, som dock redan sutan ågot vilkor, var inkorporeradt i kejsaredömet. Men detta är icko allt! Till och med det ryska vappersmyntet, som dock kurserar i utlandet, emotäres icke öfverallt i detta kuriösa furstendöme, ängande liksom mellan himmel och jord. Se här två rubel för min middag., vänder ni r i Finland till nppassaren på en restauration. Mig tillkomma åtta marks, svarar han icke utan tolthet. Nå, då är ju allt klart.s Jag vet ej — var god ge mig åtta mark. För öfrigt äro i sjelfva verket två rubel icke ullt åtta mark, ty finnarne hälla, icke blott ur olitisk synpunkt utan äfven af kommersiel beåkning, den ryska rubeln lägre än dess nomiella värde är, liksom de ju öfver hufvud taget nse allt ryskt lägre än sitt finska. Nå, tagen nu eda uppå hvad detta Fialand då är! Enligt-georafien är det kantänka en rysk provins, enligt tt officiella språk hör det till — Sverge, och plket — talar finska.