någonsin förr. Minnesfesten för Halfdan Kjerulf, på hvil ken, utom en prolog af professor A. Muncl endast den aflidne kompositörens egna arbe ten skola uppföras, kommer att försiggå dr. 13 dennes, : UTRIKES, ENGLAND. Inom den engelska pressen har det fler ganger ryktesvis berättats, att utrikesmini stern Clarendon, som är nära 70 år gammal snart skulle inlemna sin afskedsansökan. Fö den händelsen anse till och med de liberal tidvingarne det såsom en fördel, om det skull lyckas Gladstone att förmå den förre utrikes ministern lord Stamley att ingå i whigmini steren. Times innehöll i förra veckan en ar. tikel, hvari tidningen söker bevisa, att lor Stanley till sina politiska grundsatser stå whigpartiet lika nära som torypartiet; äfver den orständigheten, att Stanley icke en ends gång tog ordet under den irländska kyrkolagens andra läsning, har gifvit anledning til en förmodan, att han i denma fråga har öfvergifvit sitt partis ståndpunkt. För öfrigt har lord Stanley på nytt ådragit sig den allmänna uppmärksamheten genom ett tal, som han i dessa dagar har hållit i Glasgow, hvarest han högtidligt installerades såsom universitetets rektor. Af stadens framstående invånare hade utan afseende på deltagarnes Politiska åsigter föranstaltats en festmiddag, på hvilken lord Stanley besvarade en för honom. föreslagen skål med ett längre tal, hvari ha. äfven vidrörde den allmänna ställningen i Europa. Han uttalade sin förhoppning, att den europeiska freden skulle upprätthållas, trots de många mörka spådomarna och ehuru den europeiska politikens gäng icke kunde förutses för framtiden. Men om den euroPeiska freden blefve störd, hyste han den tron, att England skulle kunna bevara. sin neutralitet, Hvad förhållandet till Förenta Staterna angick, medgaf han, att underhandlingarna misslyckats, men han kunde icke af detta skäl se någonting oroande i denna fråga. Oaktadt den krigsära, som det amerikanska folket hade vunnit i det senaste kriget, voro de omständigheter, som härflöto ur detta, likväl till en de. temligen obehagliga, och när någon märker, att det står illa till för honom, uppför han sig vanligen klokare än eljest. Lord Stanley satte dessutom ett stort förtroende till det amerikanska folkets sunda förstånd och trodde icke, att en förökning af svårigheterna genom nya konflikter skulle falta synnerligen i dess smak. Storbritannien hade ju för öfrigt samtyckt att till en skiljedomare hänskjuta frågan, huruvida en nationel orättvisa skett; huru domen än utfölle, hade man rent samvete, och landet var otvifvelaktigt i sin goda rätt. Om de sväfvande frågorna blefve omedelbart afgjorda eller icke, föreföll honom — ehuru det kanske skulle tyckas mången besynnerligt — vara en sak af underordnad vigt. SPANIEN. Från Madrid meddelar Imparcial den 4 dennes, att ett ministerråd beslutit att för cortes framlägga konung Ferdinands af Portugal kandidatur till Spaniens tron. Det officiösa bladet tillägger, att mottagandet af denna kandidatur från Ferdinands sida ännu är tvifvel underkastadt. Portugisiska sändebudet i Madrid har enligt telegram till tyska blad af den 6 dennes fått order att meddela regeringen i Madrid, att konung Ferdinand definitivt afslår erbjudandet att mottaga Spaniens krona. . Cortes tyckas på senaste tiden ha sagt mycken vigt på att skaffa sig no7rann underrättelse angående omfånget och betydelsen af de inträffande orolispeterna här och hvar, ty liksom en intsrpellation framställdes rörande de isabellistiska demonstrationerna i trakten af Mzdrid, så har regeringen nyligen blifvit urspmanad af deputeraden Cala att lempa närmare upplysningar rörande tilldragelserna i Xeres. Inrikesministern Sagasta besvarade interpellationen. Han yttrade, att striden i Xeres hade framkallats af en skara om 2000 beväpnade män, som icke hörde till stadens befolkning, men hvilka om: natten hade öfverrumplat staden och proklamerat den federativa republiken. Jemte verkliga republikaner funnos i skaran anhängare af alla andra mot sakernas nya ordning fiendtliga partier och regeringen kunde derför icke göra annat än genast uppträda med vapenmakt mot denna uppresning. — Enligt Sagastas upplysningar skulle förberedelserna till utskrifningen således icke varit någon medverkande. orsak till gatustriden i Xeres, men man torde dock få antaga, att oviljan mot utskrifningen varit den yttre anledningen till dessa oroligheter. I Sevilla synes man åtminstone icke betrakta utskrifningen med vänliga ögon, ty dervarande Ayuntamien!o har beslatit öppna en frivillig subskription för lösköpandet af hvarje utskrifven och om detta medel ej skulle förslå pålägga en tvångsskatt för ändamålet... Såsom bekant har kommunalstyrelsen i Madrid redan för någon tid sedan gifvit impulsen till sådana försigtighetsåtgärder. — Behandlingen af författningsförslaget kommer att ske artikelvisoch då detta innehåller 112 artiklar väntar man sig en lång rad af cortes-sessioner. . PORTUGAL. Den af konungen af Portugal utfärdade förordning af den 18 sistl. Mars, hvilken i strid mot konstitutionens bud förändrar vallagen, en rättighet, som endast tillkommer den lagstiftande makten, har förorsakat stor. uppståndelse i landet och isynnerhet i Portugal. Sedan en mängd folkmöten hållits, utsågs en. deputation, som begaf sig till konungen i slottet Belem med en vetition. hvil-l.