författning, hvarigenom förordnas, att 24 ik. förordingen om landsting den 21 Mars 1862 skall erhålla följande förändrade lydelse: Landstingsman eller suppleant eger icke tillaa annan godtgörelse för inställelse vid landstingets möte, än ersättning för resekostnaden fram och åter, beräknad efter skjutslega för två hästar, der icke jernväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet begagnas; men efter afgiften för plats i försla klassens vagn på jernväg, der sådan finnes, och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer, en salongsplats på ångfartyg, der resan såmedelst sker. Derefter föredrogs lagutskottets utlåtande n:r 17, i anledning af väckta motioner om ändringar i k. förordningen om kyrkostämma samt kyrkooch skolråd den 21 Mars 1862. I första punkten hade utskottet afstyrkt en af hr Dickson väckt motion, gående ut påatt bereda ä rösträttighet i kyrkostämma, af följande lydelse: Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut tillkommer på landet den på på kommunalstämma och i stad den som vid allmän rådstuga rösträtt eger. Denna fråga föranledde en stunds diskussion. Hrr Siljeström, And. Aug. Andersson, Hedlund och P. Olsson från Helsingborg önskade bifall till motionen af det hufvudsakliga skäl, att då alla de, som bodde inom ett visst territorium, vore. skyldiga att med sin penning bidraga till statskyrkans underhåll, så vore det icke mer än rätt och billigt att, äfven om de vore dissenters, de tillerkändes rösträtt, på kyrkostämman så mycket hellre som denna hufvudsakligen hade att handlägga frågor af ekonomisk natur, e leri alla händelser sådana, i hvilka en dissenters kunde vara lika intresserad som en statskyrkans medlem, såsom t. ex. skolväsendet. Å andra sidan anförde herrar Ribbing, Kolmodin, Rosenberg, A. v. Proschwitz och Magnell, till försvar för utskottets åsigt, hufvudsakligen att kyrkostämman visserligen icke ensamt egde frågor af ekonomisk art att handlägg?, utan äfven sådana; som ingrep i sedligheten, frågor om Kyrkobyggnan och dylikt. En rik dissenters skulle enligt förslaget kunnaförhindra en luthersk församling att reparera eller bygga kyrka. Hr Björck framhöll, att förslaget skulle gå i alldeles motsatt riktning mot den, som på senaste tiden blifvit Sneg nemligen att åt hvarje församling inrymma rihet att oberoende af andra bekännelsers anhängare besluta om sina angelägenheter. Utvecklingen borde gå i den riktningen, att de främmande trosbekännarne befria des från skyldigheten att bidraga till statskyrkan, men då motionen skulle komma att försvåra och försena denna utveckling samt ännu mer trassla ihoj ge och dissenters ömsesidiga skyldigheter och rättigheter, önskade. tal. bifall till utskottets afstyrkande förslag, hvilket äfven Kammaren utan votering biföll. I andra punkten hade utskottet afstyrkt af hri Rylarder och Sven Fansson väckta motioner derom, att kyrkoherdes sjelfskrifyenhet till ordförande skap I skolråd måtte upphöra, Emot detta ut skottets beslut nade hr Ahlgren reserverat si och hemställt, dels ati Riksdagen ville för sin del besluta, det 23 i k. förordningen om kyrko. stämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, sådan samma S lyder i k. kungörelsen der 30 Oktober 1863, skall erhålla följande lydelse; Kyrkoherden, eller den hans embete förestår eller ock annan prestman, som han för något till — kan dertill förordna, är i kyrkorådet ordfö rande. I den annexeller kapellförsamling, vid hvilker särskild prestman finnes anställd, skall han förs ordet, när kyrkoherden eller den, som hans em bete förvaltar, ej är i stämman tillstädes. Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrko värdar samt så många å kyrkostämma valde, fö gudsfruktan och nit kände män, som församlinger finner lämpligt utse. Ledamöter i skolrådet äro församlingens kyrko herde eller den hans embete förestår samt så många å kyrkostämma valde, för nit om skolvä sendet kånde män, som församlingen finner läm ligt utse. Skolrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande, I såväl kyrkorådet gom skolrådet må ledamö ternas antal likväl, ordföranden inberäknad, ickt understiga fem. : 3 Tossröterna i kyrkooch skolråden väljas föl års tid: dels att Riksdagen måtte iunderdånig skrifvels anhålla, det K. M:t, derest nämnda jeslut vinne EK. M:ts samtycke. täcktes i öfverensstämmelse här med vidtaga de förändringar i kongl. stadgan om folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842 oci öfriga hithörande författningar, som till följd a beslut blifva erforderliga; samt dels att, såvida nu föreslagna förändrade lydelst af ofvanberörde 23:dje i i kongl. förordningen on kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd vinne Riksdagens bifall, Riksdagen till följd deraf ville för sin del besluta, att S 24 i samma kongl, för ordning måtte erhålla följande i ringa mån förän drade lydelse: Till ledamot i kyrkoråd eller skolråd kan e den väljas, gom är oberättigad att dejtaga i kyrko stämmar Öfver låg pringar och beslut, ej den, son icke uppnatt 25 års ålder, ej den, som icke råde öfver sig och sitt gods, ej den, som all sin egen dom till borgenärer afträdt och icke, på sätt laj förmår, visa gitter, att han från deras kraf fri är ej den, som är för nesligt brott tilltalad eller un der framtiden ställd; ej den, som genom domstol beslut förklarats medborgerligt förtroende förlu stig eller ovärdig att inför rätta föra fog pr talan 0 samt ej heller kyrkoförsamlingens re visnings skyldige och aflönade betjente. Denna reservation förordades af her Sven Hans son, Rylander, Ahlgren, Siljeström, P, 01s son från Helsingborg och Jonas Andersson, oci blef äfven, oaktadt br Ribbing förordade utskot tets förslag, af kammaren bifallen, genom votering med 70 röster imot 28. På yrkande af brr Leffler, Wigardt och Uhr samt sedan hrr strand och Rosenberg yrka återremiss och hrr Dahm och Jonas Andersso! försvarat Andra xammarens första tillfälliga ut skott, acslogs dess i utlåtandet n:r 3 framställd förslag om bestämmande ar en tid af 5 månade: efter hvilken folkskollärare, seaad han blifvit til ny lärareplats utnämnd, först må egw densamm tillträda. : Z Sedan hr Lundström förordat sin motion on ändring i gällande stadganden. rörande prof fö sökande till läraresysslor vid rikets elementarläro verk och hr Dahm försvarat samma utskottsi ut låtande nr 4 framställda afstyrkande å motioner bifölls utskottets hemställan.