NE RES SET Sr a a TE TT RT TAER TREA KET DEAR CO BARANAR TARA visserligen tidigt till oss. Dess Flora framställdes redan för ett balft sekel sedan af svenskarnc -) Thunberg och Sparrman, likasom Afzelius under sökte Guineakusten, och i sednare tider hafva vi erhållit ännu fullständigare bearbetningar af dessa områdens vegetation (i Sonders och Harweys Flora Capensis, samt Hookers Niger Flora m. 1) Men obekant var oss det inre af denna ofantliga kontinent, som sträcker sig mellan de. båda verldshafven, detta undrens fd med de så lågt stående menniskornå, de menniskolika aporna och de kolosgala djuroch växtformerna, der under de sednare decennierna jemte vår Wahlberg och Anderson så många vetenskapens hjeltar och martyrer samt civilisationens vägbrytare utkämpat osed1 da strider och funnit gömda grafvar, sedan dei sin mån lyftat några flikar af den slöja, som dolde I Afrikas hemlighetsfulla natur. Men nu, sedan OliI ver företagit sig att granska alla de talrika samlingar, som så många resande derifrån hemfört, hafva vi hopp om, att snart af honom se uppdaI gade växtförhållanden, som äro af lika stor vigt i för kännedomen af den nuvarande som forntida Floj ran i dessa underbara nejder. I Ett annat i samband härmed stående arbete, i Plants Tinneane, har ett alltför egendomligt urI sprung att ej uppmärksammas. Den rika och för i vetenskapliga företag nitälskande madame Tinne I begaf sig nemligen för 8 år sedan från Holland I med syster och dotter till Egypten, och hyrde i Chartum ett ångfartyg och tre skepp i afsigt att -j undersöka Hvita Nilens naturförhållanden. Då I hinder mötte att vidare framtränga på floden och manskapet fruktade att beträda det främmande i landet, begaf sig den modiga dottren Alexandrine j dit, inbjöd tvenne från Abyssinien kommande tyske naturförskare att ansluta sig till expeditionen, I men nödgades afstå från sin föresats att intränga i det vidunderliga Njäm-Njäm-landet, när den ene af dessa naturforskare dukade under för mödorna och modren utandats i ett eländigt blockhus. Återkommen till Chartum förlorade hon äfven mostern, Adrienne van Cappelen, och nu måste den oförskräckta unga damen återvända till Europa, jmen blott för att snart ånyo ila till Afrika, der i hon, beledsagad af naturforskare och talrika infödde vägvisare, afser att bestiga de höga inre bergen och uppnå centraldelarne af den stora kontinenten. Det praktverk, som under ofvannämnda titel utgifvits och som redogör för upptäckterna under i denna expedition, riktar visserligen vetenskapen i med många betydelsefulla nyheter; men sitt egeni domligaste värde får det dock såsom ett dyrbart monument af rikedomens hängifvenhet för vetenskapliga uppoffringar. , Och vända :vi oss från det heta, åldriga Afrika mot de kalla, ej för så länge sedan alldeles okända nejderna uppe mot polen, så finna vi huru naturförhållandena äfven der blifvit oss allt noggrannare bekanta och detta icke minst genom de från vårt land utgångne skickligt ledda och kraftigt utförda expeditioner. Vi äro nu lika förtrogne med den närvarande vegetationen derstädes. som med det gamla Europas, och huru der i hänsvunna tider frodades väldiga skogar med rik växtlighet af den tempererade zonens karakter, äfven derom hafva vi nu genom Oswald Heers arbeten erhållit klar föreställning. Ått hafvet i sitt djup hyser ett otroligt rikt djurlif veta vi, och jemväl att de enklaste växter der uppträda i massor, om hvilka man svårligen kan göra sig en noggrann föreställning. Alltsedan polarbafven började befaras har man iakttagit, att vattnet derstädes fläcktals varierar i färg från ultramarin till gräsgrönt med en dragning i svart, än djupt genomskinligt, än grumligt, så att föremål ej kunna skönjas få fot under ytan. Redan Scoresby såg detta på en rymd af nära två breddgrader och uppgifver hbafsströmmarne såsom orsak härtill. Dessa fläckar, än skarpt än otydligt begränsade, äro uppfylide af småkräk, hvarpå den stora grönlandshvalen ensamt lefver, och detta mörlka vatten sökes derföre med begärlighet af hvalfiskfångarne: En mr Rob. Braun bar under flera resor i dessa farvatten nu funnit, att denna färg åstadkommes företrädesvis af en mycket liten växt, en alg, som han hänvförer till Diatomaceernas familj och beskrifves sammansatt som ett litet perlband. Han uppgifver, att det detta lilla väsen, som utgör näring för de hafsdjur, hvarpå hvalen lefver; och då man nu känner, att. en af dessa hafvets kolosser väger lika mycket som 88 elefanter eller 442 björnar, och dermed sammanställer den mikroskopiska växtens oansenlighet, så kunna vi deraf erhälla en föreställning om, hvilken mängd af dessa organismer der måtte djupt ned hvimla som annorstädes färga hela hafs yta, i oräkneliga milliarder myriader sammansatta slambildningarne vid de stora flodmynningarne och vida sandslätter, samt i molnmassor af vindarne föras öfver aflägsna trakter.En något mera oväntad fyndort för dylika ytterst enkla alger har Clöppert funnit då han i en diamant i Berlinermusecet säger sig hafva upptäckt en liten grön organism, som han tror tillhöra slägtet Protococcus, och hvarmed han anger sina förut uttalade åsigter om diamantens uppkomst bestyrkta. Dylika undersökningar af de oansenligaste växterna och deras utveckling samt former äro också de, som mest karakterisera vår tids botanik. Också fortgår elltjemt den strid om dessa väsens ursprung, som fick nytt lif genom Pasteurs bekanta ön, att atmosferen hyser grodder till organismer, som under gynnsamma förhåHanden kunna utveckla ig; och sedan man i senare åren påvisat, huru en nängd sjukdomar sammanhänga med svaimpbildvingars uppkomst, har forskningen härutinnan fått tt vidsträckt fält för sina iakttagelser. Klob fann Choieradejectioner en ofantlig mängd svampbildvingar (Schizomycetes) som först visade sig som tafiika kroppar (Zoogloea Termo, Bacterium Terno), men snart sönderföllo i rundare, fria elier leminhöljda, stilla eller rörliga småkroppar, hvilka nom matsmältningsorganerna ej nådde någon vilåre utveckling. tJallier deremot, som utgifvit ett törre arbete öfver Cholera contagium, påstår, att let vid ifrågavarande sjukdom förekommande svampJementet först visar sig såsom i en slemmig nassa inbäddade kärnor, eller sporer af många ika svamyar, hvilka genom upprepad tudelning önderfa la och ökas till otaliga individer, dem han callar Micrococci och som snart lemna sina omhölen och stundom såsom svärmsporer lifligt svänga mk; . Då nu dessa kora hafva stor förmåga tt sönderdela animaliska ämnen, så anser Hallier lem vara orsaken till kolera. Hvarje sådan Microoccus gror äfven inom menniskans kropp, och ur ien uppkomma särskilda svampar, som visserligen ro olika för olika sjukdomar, men blott äro olika eneratiouer af samma ursvamp. Då nu bland dem örekommer en, som Hallier påstår icke fritt fines hos oss men väl såsom parasit på Risväxten i )stindien, så förklarar ban dess förekomst här beingad af hettansi menniskans kropp, sedan den siatiska koleran hit införts. Mot dessa antaganden ar de Bary, en af dem som grundligast forskat dessa växters naturhistoria, framställt en geomgående kritik, hvari han visar, att de sakna I ästan all grund emedan man mycket väl känner elshuru de ifrågavarande svamparne gro och utecklas, dels vilkoren härför, samt vet att bådaft era äro helt annorlunda än Hallier uppfattat dem; t an medgifver emellertid att mellan de af Klob eskrifna bildningarne och koleragiftet finnes ettlj; amband, men att det ännu är oafgjordt, om de Öörra orsaka det senare eller tvärtom, enär de jemäl stundom anträffas hos friska personer, ehuru k ringare mängd; och slutligen antyder Bary, hvil(i en likasom andra mycologer eftergjort Hallierssi xperimenter utan att komma till samma resultaer, att såsom, kryptogamer, hvilka sakna det gröna v irgämnet, kunna dessa bildningar visserligen hänöras till svamparnes klass, men att de i afseende å sättet för sut förökande mera närma sig till igerna (Nostocacesx) hvilkas ofärgade parasitiska örbildningar de möjligen kunna vara. En liknande hypotes bar nu jemväl blifvit framälld om lafvarnes förhållande till algerna. Genom irekta odlingsförsök h i. n ådagalagt, kam a t Å r ) A tet gä pt RA Ndi er Jr FR KRGN: JE BE LEA AE KR LA fake LA. fn RR ER —