HIUURTIVILYL OCh 23 Mars. Folkhögskolorna. . Sedan frågan om folkhögskolors inrättande i vårt land för ett par år sedan på allvar upptogs, ha trenne sådana, förliden höst trädt i verksamhet — den vid Akarpi Malmöhus, Övnestads i Kristianstads samt Herrestads i Linköpings län. Att tanken på liknande företag rör sig flerestädes i landet, ha vi oss bekant; — särskildt kunna vi nämna, att en sådan plan är å banei Vestergötland, och möjligen torde i Södermanland inom en ej aflägsen framtid en folkhögskola komma till stånd. I vårt gårdagsblad hade vi nöjet meddela hr Chr. Kragballes anmälan om en folkhögskolekurs för qvinnor, som den 1 nästkommande Juni öppnas å Tyllinge. Under tiden har man, såsom vi tid efter annan meddelat, ej blotti Finland, utan ock i Liffland tagit förberedande mått och steg för införande af folkhögskolor, och den tyska pressens lofordande uppmärksamhet för denna fruktbara ide stegras mer och mer. Hvad vi hittills erfarit om de tre nu bes:ående svenska folkhögskolornas verksamhet berättigar till goda förhoppningar. Atminstone hvad en af dem angår, visa de meddelanden, vi mottagit, att hon redan i viss mån intagit den ställning inom sin nejd och till den kringboende befolkningen, att hon börjar betraktas såsom en intellektuel medelpunkt: personer af alla samhällsklasser samlas gerna dit, för att närvara vid de föredrag, som emellanåt anordnas med afseende på en annan och större åhörarkrets, än de ständige och egentlige lärjungarnes. I betraktande af den korta tid, som förflutit, sedan den svenska allmänheten först fick någon kännedom om de danska folkhögskolorna, kan man visst icke klaga öfver likgiltighet eller bristande intresse för detta lofvande uppslag till en förbättrad folkbildning. När ett skarpt ogillande offentligen uttalats öfver den af ett landsting visade obenägenhet att med ett betydligare anslag understödja en af de nyss upprättade folkhögskolorna, så vilja vi anmärka, att man visserligen kan beklaga den något bornerade uppfattning, som dervid gjorde sig gällande, utan att derför finna synnerlig anledning till missnöje med resultatet. Vi tro nemligen, att folkhögskolorna skola växa upp, om än litet långsammare, så i stället säkrare och bättre, när det får förblifva de alldeles frivilliga, enskilda ansträngningarnas sak att bryta väg. När så skett, när på grund af en allmän insigt om, ett allmänt erkännande af deras välgörande verksamhet offentligt understöd skulle; på grund af vunnet förtroende, utan besvärande vilkor bjudas till utvidgande af detta deras allmännyttiga arbete, då må det med glädje mottagas. Nu gäller att bevara den frihetsgrund oförkränkt, på hvilken de bygga, och som det då ej skall falla någon in att vilja begränsa. A danska statsbudgeten är visserligen uppfördt ett anslag af 28,000 rdr rmt till folkhögskolorna — utom 12,000 rdr till understöd åt folkhögskolelärjangar — men det förra fördelas utan några som helst i folkhögskolans frihet ingripande vilkor, endast mot förpligtelse, om vi minnas rätt, att till kaltusministeriet insända årsredogörelse. Må man derför fortfarande vädja till de för folkbildningen intresserades enskilda uppoffringar och ansträngningar. De föreläsningar till folkhögskolefondens förmån, som sedan i höstas här i hufvudstaden fortoått, ha visserligen ej af den något obestämda och oberäkneliga mängd, som plägar kallas den bildade allmänheten, omfattats med allt det deltagande, som mången med förhållandena i vår hufvudstad mindre förtrogen ansett sig ha skäl att påräkna. Men det pekuniära resultatet är dock ej obetydligt; och den beredvillighet, hvarmed härvarande vetenskapsmän tjenat den goda saken, är ettihög grad glädjande vittnesbörd om, att man ej törbisett den betydelsefulla sidan af folkhögskolefrågan, att en höjd folkbildning är hufvudvilkor för stegrande af vetenskapens väckande och föryngrande inflytelse på allmänbildningen, samt dermed äfven ett stöd för de rent vetenskapliga sträfvandena, en borgen för att deras nödiga materiella vilkor och hjelpmedel ej skola dem undandragas. I sammanhang härmed kunna vi äfven antyda, att en till vetenskapsmän gjord hemställan att räcka folkhögskolorna en hjelpsam hand med för deras undervisning lämpade samlingar upptagits på det mest tillmötesgående sätt. Om ett liknande bistånd, som helt visst efterhand skall väl betala sig, önskade vi erinra hrr bokförläggare och utgifvare af tidskrifter. I afseende på bokgåfvor må den anmärkniogen tillåtas oss, att de förläggare, som på sådant sätt vilja bistå folkhögskolorna, utan tvifvel bäst skulle uppnå sitt syfte, genom att öfverlåta till skolan sjelf att, efter sitt behof, göra urval till ett af ifvaren bestämdt penningbelopp. Af de äsvärda Meddelelser fra Folkehöjskolen i Askov, udgivne af L. Schröder, Kandid. theol., Skolens Forstander (Kbnhvn 1869), som ligga framför oss, se vi att en bekant förlagsfirma i Kjöbenhavn så gått tillväga, och af den bifogade förteckningen öfver gåfvor finnes lätt, till hvilken fördel detta varit för skolans boksamling. Då vi af hrr tidskriftsutgifvare utbedja oss friexemplar för folkhögskolorna, åsyfta vi ej blott de allmänna kulturtidskrifterna, utan fullt så mycket facktidskrifter, exempelvis i trädgårdsodling, byggnadskonst o. s. v., ty det är folkhögskolans mål att utöfva en allsidig väckelse, ej att låta sina lärjungar röra sig inom en reglementerad och ensidig sfer, inom en afmätt enformighet, utan bjuda näriog at hvar och en af de mångahanda gåfvor, för hvilka hon öppnar sina portar. Åfven efterbildningar af konstföremål m. m., tjenande till väckande af konstsinnet och såsom kulturhistoriska illustrationer, skulle helt visst fylla en väsentlig lucka i skolornas undervisningsmateriel och med synnerlig tillfredsställelse mottagas. Dem. som på ofvan antydda sätt vilja