TC UCICI: ROJ-BAPCHOL, KOF-DBANURALC, HOf-SANBTISHK m. m. Tills år 1818 hade kongl, teatern erhål understöd af 30,000 rdr af den s. k. Barthelem fonden, men nämnda år, då denna fond var i d tillstånd, att deraf ej kunde utgå något unde stöd, lemnades till teatern ett statsunderstöd 30,500 rdr — och från denna stund blef teater styrelse och förvaltning beroende endast af k nungens godtycke. Härom var ej något synnerli att säga, så länge teatern fick intet eller mede måttigt statsunderstöd — men nu har ett ann förhållande inträdt med de ganska höga ansprå som vederbörande ställa på staten med hänsyn t hjelp åt teatern, Kongl. teatern bör numera sg under annat kontroll än den nuvarande: state bör öfvertaga denna kontroll — deötta är nödvä digt för teatern, ej allenast i.dess egenskap : estetisk bildningsanstalt, utan äfven emedan de är en institution, som till en stor del uppehålles:; medel, anslagna af representationen. alaren v sade i hvilken förfärande grad kongl. teater! skulder stigit. I fjor stodo dessa skulder hög men de hade sedandess yttermera stigit. Di vore ej möjligt annat än, att detta sorgliga fö hållande berodde, till en del åtminstone, på st) relsen. Man har invändt, att detta vore konur gens ensak; det kan så tyckas. men det är doc representationen, som till slut måste mellankommi Det vore nu hög tid på, att en annan riktnin inträdde i kongl. teaterns styrelse, innan defic stege så högt, att den blefve förenad med alltfö stora svårigheter för representationen, denna o! vannämnda mellankomst. Talaren återupprepade att staten måste erhålla kontroll öfver kongl. tea tern, — Talaren framställde nu; intet yr ande denna fråga, men ansåg störa skäl finnas att h afgifvit ofvanstående membnto. Åttonde hufvadtiteln. Af denna hufvudtitel afgjördek de5 första puck terna under denna dags sammanträde. Punkterna 1-—3, hvari utskottet hemställt: att till aflöning, efter gällånde grunder, för el mentarläroverkets rektorer, lektorer, adjunkter oc kolleger, äfvensom för de fullständiga läroverke anställde öfningsläräre må; utöfver det nuvårand anslaget, beviljas 16,000 rår; att såsom ersättning för ett från Gefle stats kassa tillförene utgående, i stat beräknadt bidrag till rektorns vid dervarånde elementarläroverk af löning, hvilket bidrag numerå upphört, må anslås ett belopp af 40 rdr; i i äfvensom afstyrkts en del inom andra kamma; ren väckta motioner om utvidgning af åtskilliga elementarläroverk och pedagogier, godkändes utan diskussion. I 4:de punkten bade utskottet med anledning af hr Adlerspartes motion om införande af fosterlängök krigsundervisning uti rikets skolor, hemställt: 3 a) att riksdagen måtte för år 1870 bevilja: ett extra anslag af 20.000 rdr, att ställas till KK. Mits disposition (för införande af krigsundervisning) i rikets offentliga skolor och undervisningsverk; samt b) att riksdagen vid anmälan af detta beslut må anhålla, det K. M:t måtte för nästsammanträdande riksdag framlägga förslag i afseende å de anslagsbelopp, som för berörda ändamål kunna framgent änses erforderliga. ; Härom uppstod en stunds diskussion. Grefve Henning Hamilton betviflade; att ett anslag i,detta syfte skulle Vara af synnerligt gågn. Allt i läroväg, 1 afseende å kroppsöfningar 0. d., som i skolorna går öfver den vanliga gymnastiken. ansåg tal:n ej vara PT Föreslog att under närvarande förhållanden, då dettalas så mycket om sparsamhet; nedsätta de föreslagna 20,000 rdrna till 10,000. — Hr Montgomery-Cederhjelm ansåg de öfningar, anslaget afsåg, för obetingadt nyttiga. Om man kunde genom vapenöfningar i elementarskolorna inkräkta på hebreiskan, den 8. k. filosofiska undervisningen. samt framförallt den 8, k. teologien, skulle man göra den största tjenst ej allenast åt de stackars offren för denna lårdom, utan äfven åt sjelfva undervisningsväsendet. Grefve C. G. Mörner yille ej i denna fråga iakttaga tystnad, då han ansåge, att den riktning, man genom nd i vapens bruk söker gifta vårt undervisningsväsende, är mycket dålig. Hvar sak för sig! Hvad tjenar det till;zalla dessa vapenöfningar i skolorna, ty icke kan man väl tro, att alla skola bli soldater? Blefve det så — farväl då med vår sjelfständighet! Andra yrken Skola väl i vårt länd skötas än. Soldatensv Det duger icke, detta krigsöfvandes man vinner intet annat än att både det ena och det andra fuskas bort, om alla skola exercera till 40 års ålder. En föregående talare hade een att det vore väl om vapenöfningarne i skolorna kunde: inkräkta på teologien. Takn ansåge ett sådant inkräktande ögst betänkligt i en tid, sådan som vår, då de religiösa åsigterna äro så upprörda. Yrkade afslag på utskottets framställning om beviljade af de 20.000 rdr, ty ett sådant anslag vore både onödigt och onyttigt. — Hr Berlin talade för anslaget, men ansåg, att i utskottets hemställan orden: För införande af krigsundervisning i rikets offentliga skolor och undervisningsverk måtte förändras till: För utsträckande af krigsbildningen i c — Grefve af Ugglas sade öppet sig ej bygga särdeles stora förhoppningar på de s. k. vapenöfniogar, som för närvarande bedrifvas i folkskolorna,. I den socken, der tal:s gods låg, fanns visserligen en skarpskyttekår, hvilken till största delen bestod af gossar samt ynglingar, som nyligen utgått ur folkskolan, och lust och lif rådde i denna lilla kårs öfningar — men tal. ansåge dock detta förhållande såsom est undantagsförhållande. Orsaken till att tal. . betviflade folkskolans förmåga att bibringa gOSsarne. Vurteklig kännedom i vapenöfningar, vore, den, att folkskolan släpper sina lrjätigår för tidigt ifrån sig. En annan sak vore det med elementarläroverken. Man bör ej göra alla till soldater,, hade en föregående taläre sagt. Ja, men man bör rätta sig efter landets tillgångar, och då vi behöfva en armå för att bevara vårt lands sjelfständighet, men ej ha råd att hålla någon stor stående, mäste, man förstärka, den. Et mega vi ha, med alla. lämpliga. krafter. Ett dylikt förstärkande, som man tänkt sig, vore ett reservbefäl, itgånget ur beväringens leder, och till något så-. dant skulle utsträckta vapenöfningår i skolorna i hög grad. bidraga... Det finnas tankar ihr Adlerbparres motion, som förtjena att väl tagas vara Då. Det är skilnad mellan hvad motionären förelagit och det sätt, hvarpå nu vapenöfningärne i skolorna bedrifyas, lika visst som det är skilnad , mellan att. ynglingarne få lära sig befälsförande, å kännedom om lilla kriget o. d. och bara handsrepp och marscher, såsom för närvarande. Tal. ville ej motsätta sig den föreslagna nedsättningen ; vf 10,000 rdr, alldenstund han ansåge, att man i illa fall ej kunde komma långt under det första iret mel utsträckandet af skolornas vapenöfninsar; men det vore sorgligt om kammaren genom tt afslag visade sig så oriktigt Re motioärens mening. — Hrr Hasselrot, Nisser, Haselius och Wallenberg yrkade 20,000 rdrs anlag, hr Wern 10.000 rdrs. Utskottets hemställan bifölls, men med den af wr Berlin föreslagna redaktionsförändringen. Med anledning af flera inom andra kammaren ramlagdå förslag om. förändrade grunder för ordandet af elementarläroverken och folkundervislingen hade utskottet hemställt: a) att riksdagen illev hos K. M:t anhålla, det K. M:t måtte låta illsätta en kömite af sakkunniga män äfven utom kollärareyrket, med uppdrag att utarbeta förslag I ill undervisningsväsendets ordtande i allmänhet ch dervid särskildt tåga i öfvervägande elemenarskolavs och folkskolans omfattning och inbörles förhållande samt i hvad mån och på hvad sätt le böra af staten bekostas eller understödjas; amt b) att riksdagen måtte i sammanhang deräl det riksdagen till K. M:ts disposition RTR TTR RT