STOCKHOLM den 10 Mats. Första kammaren afslöt i går afton behandlingen af femte hufvudtiteln och genomgick derefter äfven den sjette, hvilken likaedes slutbehandlades af andra kammaren. Genom båda kamrarnes sammanstämmande beslut äro å femte hufvudtiteln beviljade följande extra anslag: 80,000 rdr för tillverkniog af fyra stycken grotva kanoner; 38,000 rdr för anskaffning af 1000 st. gevär af fullt tidsenlig modell (med vilkor att gevären inom landet tillverkas) och 10,000 rdr till försök med undervattensminor. Dessutom har riksdagen beslutit att af de under åren 1867 och 1868 uppkomna besparingarne å fyroch båkmedel en samma af 200,000 rdr skall till riksgäldskontoret öfverlemnas och uti detta verks allmänva rörelse ingå, men under vamn af aLotsoch Fyrinrättningens reservfond å särskildt konto bokföras, för att, i händelse genom möjligen inträffande olyckshändelser eller af annan orsak de för lotsoch fyrinrättningen tillgängliga medel skulle befinnas otillräckliga, enligt K. M:ts disposition, i mån af behof, lotsoch fyrinrättningen tillhandahållas. Vid behandlingen af sjette hufvudtiteln höjde första kammaren, i likhet med hvad som förut hade skett i den andra, anslaget till ekonomiska kartverket från af statsutskottet tillstyrkta 40,000 rdr, till af K. M:t begärda 60,000 rdr, hvilken senare summa således nu är af riksdagen beviljad. — Frågan om det till 4,300,000 rdr upptagna förslagsanslaget för 1870 års omkostnader vid jernvägstrafiken blef af andra kammaren återremitterad, på det hon måtte kunna behandlas i sammanhang med jernvägstrafikens utgiftsstat. I första kammaren röstade en minoritet af 37 medlemmar äfvenledes för återremiss i enahanda syftning, men majoriteten, 44 röster, biföll anslaget. I enlighet med statsutskottets hemställan nedsatte båda kamrarne extra anslaget till storskiftesoch afvittningsarbetenas ad änder 1870 från af K. M:t äskade 120,000 rdr, till 100,000. Beslutet fattades i första kammaren med 42 röster mot 32, i andra med 89 röster mot 66. I enlighet med K. M:ts förslag hafva kamrarne bestämt anslaget till teknologiska institutet till 75,000 rdr, samt att detsamma nu må, i enlighet med K. M:ts förslag, till hela beloppet å ordinarie stat definitivt uppföras, med vilkor att lönernas vid institutet utgående från ordinarie stat icke må utgöra hinderför K. M:t att, efter sig företeende omständigheter, ordna undervisningsskyldigheten mellan föreståndare och lärare. Härvid gjorde dock andra xammaren den förändring att efter orden företeende omständigheter skulle orden aförordna om lärarnes löneförmåners, äfvensom i slutet, efter orden föreståndare och läraren, coch mellan dessa senare inbördes, insättas. : Dessa tillägg föreslogos af hrr Posse och Hedlund, samt hade, fvad det förstnämnda angick, till syfte. att lemna regeringen öppet att efter Om ständigheterna äfven kunna bestämma 1önerna, så att dessa icke blefve fasta. En at hr Hedlund uttalad anmärkning, att han icke ansåg lärarekrafterna vid teknologiska institutet lämpligt fördelade äfvensom att lärarnes prestationer icke stodo i förhållande till deras löner, föranledde frih. Fock att fästa uppmärksamheten derpå, att en teknisk lärares arbete icke kunde bedömas efter det antal timmar, han var skyldig att undervisa, utan att han derjemte måste följa med icke allenast. sin veteriskaps utveckling, utan ock dess tekniska tillämpning. I sammanhang härmed uttalade frih. Fock sin öfvertygelse derom, att undervisningen vid institutet kunde ordnas bättre, men att detta icke kurde åvägabringas derigenom att lärarne ställdes på osäker fot. Y första kammaren bifölls, men i andra afslogs statsutskottets i sammanhang med utgiftsstaten för vägoch vattenbyggnadskåren gjorda hemställan om ett anslag af 3000 rdr till arvoden för ingeniörselevers undervisande vid krigshögskolan. Beslutet i andra kammaren tattades på yrkande af hrr Meijerberg och Lönnbergs af skäl, att det icke vore öfverensstämmande med god hushållning att i hufvudstaden funnes två anstalter för ingeniörselevers undervisning, hvilken borde kunna meddelas tillfyllest vid teknologiska institutet. Utskottets öfriga framställningar biföllos af kamrarne, hvilka således äfven godkände afstyrkandet af hr Lindhagens motion om anslag för att. genom anställda agenter söka bringa ordning och sammanhang i utvandringen från Sverge till Norra Amerika samt förskaffa närmare kännedom om de för svenska. kolonier lämpligaste trakter derstädes äfvensom angående de till Norra Amerika utvandrande svenskars verkliga belägenhet. Den nye representanten för hufvudstaden höll vid detta tillfälle hvad man i England plägar kalla sitt maiden speech. Det upptog, efter hvad vi tro, en god timmas tid. Talarens mycket lifliga framställning af Nordamerikas geografiska, topografiska, klimatiska samt odlingsoch befolkningsförhållanden betecknades af ett par följande talare — och, som det tycktes oss, icke alldeles utan skäl, såsom mera lämpadt för föreläsningssalen än för riksförsamlingen. Talaren medgaf för öfrigt att de frukter, han tänkt sig af tillgörandena i den antydda riktningen, voro fullkomliga gissningar och lösa antaganden, men, tillade han, de ligga dock icke utom möjlighetens gränser,. Det sätt hvarpå, såsom vi nämnt, föredraget karakteriserades af ett Dar andra talare (hrr Köv och Par Nilgo.