som med ens afklipper alla vidare tvister derom inom representationen. Summan, hvarom i detta fall var fråga, var en ren obetydlighet, en minskning blott af 3000 rdr i anslaget till durchmarche-kostnader, så att voteringen nästan uteslutande gällde principen, om hvilken en grundlig och högst intressant debatt föregick beslutet. Af denna l debatt framgick tydligt, att de talare, hvilka, i likhet med andra kammarens majoritet, ansågo riksdagen oförhindrad att nedsätta ordinarie anslag, ville bringa sjeltva principen till afgörande i samband med en summa af ringa betydenhet, på det att ej principstriden skulle blanda sig i afgörandet af större och vigtigare anslagsfrågor. Nedsättningen beslöts med 63 röster mot 40. Det var isynnerhet hr Rydin, grefve af Ugglas och hr Wern, som grundligare utredde frågan ur allmänt konstitutionel och grundlaghig synpunkt, och resultatet af den utredning de gåfvo blef den, att hvarken i grundlagens bokstaf eller i det konstitutionella systemet förefunnes något hinder för riksdagen att nedsätta anslag derföre att de blifvit på ordinarie stat uppförda, så framt icke genom sådana nedsättningar tredje mans j: rätt berördes eller representationen föranledde rubbningar i de organisationer, som K. M:t, i förlitande på en gång beviljade sådana anslag, hade i grundlagsenlig ordning vidtagit. Enahanda åsigter uttalades för öfrigt af herrar Silfverskiöld, baron Stjern-. blad, grefvarne G. Posse, v. Platen och C. G. Mörner, hvilken sistnämnde påpekade, att . den vigtigaste och essentiella skilnaden mellan ordinarie och extra anslag bestode deri, att om konungen upplöser riksdagen, innan statsregleringen blifvit beviljad, de ordinarie anslagen fortfara att utgå, hvilket deremot icke är händelsen med de extra. Hr Wern visade i sitt förträffliga anförande, att mycket stora olägenheter skulle följa deraf, om man drefve den ohållbara satsen, att, de ordinarie anslagen ej finge af riksdagen mnedsättas, bland andra den, att inga anslag vidare skulle komma att på ordinarie, stat uppföras. Det förtjenar anmärkas att grefve v. Platen och frih. Stjernblad, ehuru de erkände rätten att besluta nedsättningen, likväl at finansiella skäl röstade emot densamma och att säledes den majoritet, som erkändå principen, var större till och med än voteringsresnitatet utvisar. De talare, som bestredo representationens rätt att nedsätta ordinarie anslag voro hrr Nordström, Hazelius och Lejonancker, varande den förstnämnde hufvudtalaren på denna sida. Hr Nordström sökte stöd för sin sats genom att historiskt visa betydelsen af beteppen ordinarie och extra anslag, anseende an detta vara enda sättet att bestämma hvad med dessa ord menades, då grundlagen icke innehölle några definitioner i detta hänseende. H. exe. hr justitiestatsministern uttalade sig i denna kammare ungefär på samma sätt som han hade gjort i den andra vidbehandlingen af vapenöfningsanslaget. Han bestred icke riksdagens formella rätt i detta fall, och icke heller att densamma emellanåt blifvit af riksdagen begagnad, och att regeringen låtit sådant passera utan ahmärkning. Han förklarade vidare, att han icke ville pedantiskt motsätta sig hvarje begagnande af densamma, ehuru han ansåg detta böra ske med den största varsamhet och endast i nödfall. I den punkt, som handlar om öfverflyttning på denna titel af det anslag, stort 150,000 rår till sjöexpeditioner till handelns skyddande, hvilket förut utgått af handelsoch sjöfartsfonden, beslöts af första kammaren en redaktionsförändring, bestående deri, att kammaren uteslöt de i förslaget tillagda orden: att tilläggas anslaget till exercis af flottans bemanning, hvilket derigenom från 480,000 rdr höjes till 630,000 rdr. Vid bemyndigandet för regeringen att till krigsfartygs byggande använda besparingar å hufvudtitein, beslöt första kammaren den förändring i utskottets. förslag, -att för ändamålet må få användas besparingarne å samtliga reservationsanslag på hufvudtiteln, med undantag af anslaget tll lotsoch fyrväsendet. Andra kammaren har bifallit statsutskottets förslag rörande femte hufvudtiteln i sin helhet, med enahanda förändring i nyssnämnda punkt, rörande de från sjöfartsfonden öfverflyttade 150,000 rdr, som första kammaren beslutit. hiv Kammaren har äfven genomgått sex punkter af sjette hufvudtitela och dervid beslätit, med en rösts öfvervigt, den ändring i statsutskottets förslag, att för rikets ekonomiska karteverk anvisats af K. M:t begärda 60,000 rår, i stället för af statsutskottet tillstyrkta 40,000. Vid början af dagens sammanträden verkställdes gemensam votering rörande uteslutning från riksstaten af anslaget (750,000 rdr) till Handels--öoch sjöfartsfonden, och bifölls med 189 röster (51 i första och 138 i andra kanimaren) mot 76 (57 i första och 19 i andra kammaren) regeringens förslag i detta ämne. Grefve Henning Hamilton nedlade före voteringen en protest mot frih. De Geers reservation emot 1:sta kammarens i denna fråga fattade beslut. Dechargebetänkandet förekommer i kamrarne onsdagen den 17 Mars, då äfven fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret komma att utses. : ———nnn Bankoutskottet har afgifvit utlåtande nr 5, i fråga om bankovinsten och i detta hänseende föreslagit: . att riksbankens behållna vinst för år 1867, utgörande 1.995,647 rdr 77 öre, må anvisas 4 ldskontoret för statens allmänna