Rättegängsech Polissaker. — Tryckfriketsåta!. Kronolänsman Pettersson i Fjelkioge har till rådhusrätten i Kristianstad instämt utgifvaren af Kristianstadsbladet med anIedoing af ett rättegångsreferat, som innehållit för kärandens heder kränkande beskyllningar. — Ett mord föröfvades uti ro i fredags niddag, i det förre sergeanten J. U. Söderström inne. på Bergska krogen vid Smedjegatan med en pistol ibjälsköt gårdsegaren G A. Nyman. Nyman nade sutit i sällskap med tvenne bönder och var just i begrepp att traktera dem och sig sjelf med bränvin, när Söderström inträdde. Uppmanad att äfven taga sig ena mg framträdde Söderström och iossade skottet mot Nyman på ett stegs afstånd, så att kulan krossade bakhufvudet och döden ögonblickligen följde. De ionevarande bönderna försäkrade sig om mördaren tills polis hann tillskynda. Den mördade Nyman var en:-i samhället och vida omkring allmänt känd person med ett mer än tvetydigt rykte. I sin ungdom hade han vårit tingsskrifvare, men befanns snart invecklad i tjufveriaffärer, och blef ändtligen fälld för delaktighet i en kyrkostöld i Ljungarum. Sedandess slog han sig på bränvinsadvokatyr, förstod med ytterlig hst att nästla sig in i sina offers affärsförhållanden, insnärjde dem likt spindeln i sina nät och släppte dem först då de voro utblottade. På detta sätt förvärfvade han sig hastigt nog en förmögenhet, som han till en del nedlade i byggnader uti Jönköping. De Nymanska gårdarne voro kända såsom de uslaste nästen och hafva i alla dagar utgjort sundhetsnämndens förtviflan. Den allra fattigaste befolkningen bodde här sammanpackad i smuts och elände, och den hjertlöse byresvärden tvekade aldrig att uttaga deras sista skärf eller vråka dem ut på gatan. Medelst denna industri jemte fortsatt bränvinsadvokatyr tillväxte Nymans förmögenhet oafbrutet, så att han vid sin död ansågs för till och med rik. Man tänke sig hvilken farlig makt penvingen varit i sådana händer! Millioner äro också de tårar som fällts genom hans förvållande, Mördaren Söderström har: varit ett af de Nymanska offren. Anställd vid Jönköpings regemen tes musikkår, med sergeants karakter, hade han ett litet välstånd, men såg efter ett par års umgänge med Nyman utbiottad på allt och skild från sin bustru och sin tjenst. Efter den tiden påstår. Söderströnv att han, hvart han: vändt sig, varit utsatt för förföljelse af Nyman, till hvilken han också fattat ett-dödligt hat, hvilket för 3 å 4 år sedan gat sig luft i ett anfall mot hans person, i det han på öppen gata med kuif tillfogade honom ett par farliga sår. För detta våld dömdes han till fåstdingsarbete, hvarifrån han för två! år sedan lössläpptes Sedandess påstår Söderström , att Nyman af och till lofvat hjelpa honom, men städse brutit sina löften och varit en hemlig orsak till den följd af motgångar och vidrigheter, för hvilka han varit ett raof, tt på Nymans skrifbord funnet bref från Söderström, dateradt i siw tet af förra månaden, visar att det senast varit fråga om att hjelpa Söderström öfver till Amerika. Söderströms beteende efter mordet röjde det mest förbittrade bat mot den mördade. Han såger sig icke ångra sitt brott, utan tvärtom nu först känna gig lugn, sedan han utfört en handiing, hyarpå han sedan länge gått och rufvat. ; Detta mord lytter fliken från ön mörk tafla inom samhällslifvet och visar ett djup af moraliskt elände och våldsamma lidelser, som den har svårt att föreställa sig, hvilken endast är van att se utsidan af lifvet i samhällets dälder. . tm 2) N !