Han vill att Paris skall indelas i kommun på 40,000 invånare, samt att hvardera dessa, fördelad i kretsar, skall välja ett vis antal kommunalråd, som skola rådpläga de hvar för sig om sina kretsars angelägenhet dels tillsammans med de öfriga kretsarn om mera allmänna angelägenheter för stad Paris. Tredje partiet har äfven uppställt e amendement, som dock inskränker sig till a under förutsättning af valprincipens återir förande yrka, att staden Paris budget, til dess detta sker, skall vara underkastad lag stiftande kårens sanktion. : ENGLAND. Fawcetts bill rörande valkostnaderna ge nomgick den 19 dennes första läsningen underhuset. — Denna bill underkastades nå on diskussion redan under förra sessionei en går ut på, att de lagliga och nödvär diga kostnaderna för valen skola drabba kö pingarne och grefskapen. Fawcett anser dett vara bästa sättet att förhindra öfverdrifn kostnader och möjligen äfven korruption. BELGIEN. Enligt en korrespondens från Paris tillIn dependance belge har markis de Lavalett den 18 dennes afsändt till vicomte de La gubronniere en depesch, som i afskrift ska framlemnas till belgiske utrikesministern va: der Stichelen. I denna depesch, som är af fattad med största moderation, erinrar dei franska regeringen om, att hon intill dett: ögonblick har afhållit sig från all inbland ning i jernvägssaken, och till bevis på hur långt hon drifvit sin aktning för den bel. giska regeringens frihet, framhålles det sär skildt, att hon icke gjorde några invändningar, då lagförslaget framlades för kamrarna utan har uppskjutit att yttra sig för kabinettet i Brissel, tilldess förslaget var antaget., Sjelfva frågan behandlas af den franska utrikesministern ur rent ekonomisk synpunkt, och han inlägger icke någon protest mot lagen, hvilken Belgien har rättighet att utfärda utan emot dess illiberala följder. — De i depeschen i de franska intressenas namn framställda anspråken på Belgien gå ut på, ati ömsesidighet skall råda i de kommerciella förbindelserna, hvaraf Belgien skördar fördelen. Ifrågavarande lagförslag blef, såsom man genom telegrafen inhemtat, antaget den 20 dennes i den belgiska senaten. De närvarande medlemmarne voro 43 till antalet; 36 af dem röstade för förslaget; 7 afhöllo sig från omröstningen, och således afgafs ingen röst emot lagen. Denna enighet föranleddes, såsom Indep. belge anmärker, förnämligast genom de häftiga utfallen mot saken i den franska pressen. Umröstningen föregicks af en långvarig debatt, i hvilken en stor del af senatens medlemmar togo del. Nästan alla talarne inledde sina anföranden med en antydan om de häftiga anfallen mot Belgien i den franska pressen. Finansministern FröreOrban tog sig häraf anledning att utförligt framställa sakens gång, hvarefter han erkände den tacksamhetsskuld, hvari Belgien står till Frankrike, och tillika med stor bestämdhet afvisade beskyllningen, att Belgien i denna sak skulle gå Preussens ärenden. Det ställe i talet, som handlade härom, var af följande innehåll: Man har icke dragit i betänkande att insinuera, att vi skulle ha handlat under en främmande regerings inflytelse. Vi skulle, mina herrar, ha åsidosatt alla våra pligter, ha varit blinda för våra vigtigaste intressen och deltagit i en lumpen intrig, och för hvad ändamål? Hvilken fördel kunde deraf följa för oss? Jag har icke den äran att känna hr Bismarck. Jag har sett honom blott en enda gång i mitt lif, och detta händelsevis i en sal på slottet, hvilken i det ögontlicket var uppfylld af menniskor. Hr Bismarck åtföljde då konungen af Preussen, som återvände från Paris. Jag känner honom blott genom de handlingar, som tillhöra historien. Och grefve Bismarck skulle nu på ett skamligt sätt ha dolt sig bakom oss för att söka utföra, jag vet icke hvilken plan mot Frankrike? Till och med om han verkligen hade kunnat komma på den tanken att göra oss till verktyg för dylika planer, skulle vi ha visat, hvad vi skulle svara derpå. Belgiens roll i Europa är tydligt föreskrifven för oss; den är så simpel, så naturlig och så lojal, att let skulle vara en dårskap att afvika från densamma. Belgien bör vara välvilligt mot alla. Det har ständigt uppenbart följt denna poitik, som öfverensstämmer med dess pligter och intrescen. Jag har i 22 år haft den äran att deltaga i statens angelägenheter, och under de 12 år jag beklädt denna plats har man aldrig framställt klagomål mot någon handling i vår utrikes politik. Och nu skulle let just vara emot Frankrike, som vi skulle ia börjat införa en politik, som ej var. oss värdig, mot Frankrike, vid: hvilket vi äro vundna med tacksamhetens band! Vårt förhållande till Frankrike har alltid varit välvilligt. Visserligen finns det oundvikliga svårigheter mellan regeringarne; men dessa svårigheter ha, hvad oss. beträffar, alltid blifvit undanröjda på det mest sansade sätt. ÖSTERRIKE, ; Den officiella österrikiska tidningen tillänn agifver ett vigtigtinternationelt närmande. )sterrikiska och italienska regeringarne hafva remligen öfverenskommit att ömsesidigt tillåta le i Itarien och det cisleithanska Österrike efintliga aktiebolagen att drifva affäreri de espektive länderna. SPANIEN. Till Caba skola med första afsändas 8000 nan att förstärka gefteral Dulces armexår. Jatalonien bekostar en kär om 2000 man ör att bidraga till upprorets qväfvande på Juba; flere af de stora sjöstäderna komma roligen att följa detta exempel. Gaulois berättar, att polisen i Madrid uppäckt stämplingar mot cortes. En af dessa mplingar bestod deri, att man ämnade