nes upphjelpande. Tal. antydde i några all. männa reflexioner, att han ej kunde dela de åsigter, som i motionen uttalats, för så vidt man uteslutande ville söka de främsta Orsakerna till vårt ekonomiska betryck i de under senare tider tillämpade grundsatser i afseende på handel, bankrörelse samt jernvägsbyggnader. Det hutvudsakliga skälet till de tryckta förbållandena vore, enligt denne tal.; att söka i de årligen inom olika delar af landet felslagna skördarne. Den derutaf härflytande fattigdomen måste nemligen åstadkomma en minskning i den inhemska konsumtionen, som ingalunda kunde uppvägas ar en ökad utländsk export. I formelt hänseende kunde ej heller tal. lemna sitt godkännande åt de ifrågasatta åtgärderna samt fann sålunda motionärens förslag om bildande af s. k. exportbolag, samt utsändande till främmande länder genom , regeringens försorg af agenter, opraktiskt. Åfven ansåg talaren den föreslagna omorganisationen af hushållnin Ssällskaperna, mindre lämplig, likasom det föreföll bonom både främmande för ämnet och obesnöfligt att i en motion, sädan som denne, inrymma frågan om meddelande inom folk skolorna af undervisning i linearteckning. Grefve E. Sparre ådagalade genom sifferuppgifter, hemtade ur kommerskollegii berättelser, det sorgliga förhållandet, att vår industri och våra näringar år från år varit i fallande. Detta vore ej endast att tillskrifva missväxt och felslagna skördar utan åtskilliga andra samverkande orsaker, som gjorde frågan tillräckligt allvarsam för att förtjena ett noggrannt skärskådande af te nu från skilda delar af landet församlade delegerade. Hr Mannerskantz fanu äfven frågan vara af allra högsta vigt och tvekade icke uttala len åsigten, att källan till den tryckta ställningen måhända vore att söka i åtskilliga pegångna felsteg i lagstiftningsväg. -Talaren insåg: det vara största skäl att söka göra allt ör att förbättra den nuvarande sorgliga ställlingen. Mötet åtskildes klockan 9 eftermiddagen ör att sampuanträda i dag klockan 6 e. m. (D. B.)