VISLERN, pvv AVAT, LUVA UMVILRTL JOS DAL TIL VINS Vu van, vill jäg I största korthet uttala min meni Bågra exempel och väljer derföre det föremål, j sist vidrörde, eller skogarne. Dessa äro Visser gen till en stor del förbärjattö, men hvad 80 deraf återstår gkullö Ii ännu kunna bereda blott egarnd men befolkningen en annan inkom ån al — pitprops. Jag har af uppgifter från Fran! rike sett att tillverkningen i detta land afterpei tin och harts lemnar ett försäljningsvårde af : millioner francs, såtedes omkring 2. af hela vi fabrikstillterkning, och af kommerskollegii berä telser finner jag att terpentin och terpentinolja å . ligen till Sverge importeras till belopp af omkrin :1160,000 E, men harts till belopp af ända till 826,0 9, hvaremot utförseln samma år endåst uppgic T till 37,000 Ö, Det vill synas såsom skulle oi uppmärksamheten riktades deråt denna importa tikel kunna blifva föremål för en icke så alldele obetydlig export. En annan artikel, som jag i franska uppgifte funnit exporteras från detta land till belopp äå ie tror 40 millioner francs, är! skomakararbeter i känna, att inom vissa orter af vårt land ä denna tillverkning föremål för husslöjd. Men dess varor förekomma endast såsom importartiklar våra tulljournaler. Mångfaldiga sådaria exempel skulle kunna an föras på tillverkningar, Som kunde egna sig till bi näringar för jordbruket, eller för husslöjd. Me uppmärksamheten måste derpå fästas, afsättning beredas, och såsom vilkor derför tillverkningo: ske i så stor skala, att köpmannen vill derma: sysselsätta sig. För detta ändamål vit det Sjnäs. såsom kund hushållssällskat genom sina underafdelninga i ofterla uträtta icke så litet. Stockholms län landsting bar i detra afseende lemnat ett vack föredöme, genom en kowmite, hvars arbete jag be att få aflemna, anställt th utredning af de i åt skilliga ort? bellotliga biväringar, samt anslaci ett belopp för åstadkommande af en expösition änets slöjdalster. i Jemte denna i mina ögon glädjande. företeelsi. som förtjenar efterföljd, har Jag att omförmäla ati genom jernkontorets komiterades försorg ett för slag br under ttarbetning till ett exportbolag för handel med jern och andra inbemska industrial Ster, hvilket kan komma att verka välgörande Men för att industrien snart må kunna hemta pytts deraf måste den beredas dertill. Våra fabrikanter och i ännu högre grad naturligtvis idkarne af binäringar bafva icke den ringaste aning om den hödvändighet att poussera sina varor, som den nyare tiders handelsförhållanden och näringsfriheten medföra. Vid verldsexpoeitionerna har man, oaktadt förnyade bemödanden, icke ens lyckats förmå några bland dem att uppge priset på de effekter de sjelfva ditsänt. De måste inledas på det nya näringslifvets bana. Detta oaktadt har vår industri erarit en viss lyftning genom utställningarne. Huru mycket mera om näringsidkarne vetat begagna sig derat. De måste derjemte lära ig att arbeta mycket och åtnöja sig med liten Vinst, d. v. s. nedätta tillverkningskostnaden. Huru skulle de nyss utgångna ur skråtvånget hunnit lära detta? De måste således dertill uppfostras genom en organisation som hjelpte dem att poussera deras varor, hvilka jag tror i allmänhet vara med omsorg och redbarhet tillverkade, egenskaper, hvilka gagna öfverallt men kanske framför allt på näringarnes gebit. Man skail måhända invända, att våra näringar icke under något förhållande kunna täfla med utJandets; att vår industri, som icke i vårt eget land uthärdar konkurrensen med utlandets, änvu mindre förmår det jå främmande ort. — Svaret bärpå ligger i det föregående. Man kan icke beräkna den nedsättning i tillverkningskostnaden och derjemte den lyftning, som en tillverkning i stor skala åstadkommer. Jag ber att äfven här få tala med exempel: En disponent af en bland våra större verkstäder har berättat mig att vid en beställning, som för statens jernvägar der gjordes af skarfskeor Och bottenplåtar, priset på varan bestämdes lika med utlandets till 12 rdr 50 öre. Efter det en annan inhemsk spekulant uppträdt, erbjöd han sig sjelf att nedsätta priset till 10 rdr och efter någon ytterligare tid, med vilkor om en större heställning, till 9 rdr. Enahanda prisnedsättning har skett i fråga om skrufbultar och muttrar, buffers mm. m. Vår industriella busbehofstillverkning kunde, på detta sätt bedrifven, då den öfverflyglades af utlandets mäktiga fabriker, omöjligen bestå. Men om den lyftas från sin inskränkta, tynande sfer, om vi genom ökad kapitalstyrka och nedsatta räntor kunde underlätta densamma, så borde vårt folks naturliga slöjdskicklighet, den lägre dågspenvingen, tillgången på naturkraft i våra vattenfall, jemte riklig tillgång på goda råvaror i jern och trä möjliggöra en täflan som t. ex. Schweitz under ingalunda gynnsammare förhållanden lyckigt bestått. Bland varor som jag, vid flyktigt genomseende af vår tulltaxa, anser borde kunde jemte vårt jern och, trä, som nu utgå i den minst möjligen förädade form exporteras, må nämnas: Vissa slag af väfnader, hvaraf tillverkningen redan betydligt uippdrifven kunde ytterligare förbättras, segelduk, gvirke, oljor, såpa, glas och porslin, papper, hvarI våra skogar lemna råvara i pappersmassa, tändstickor m.m. Hämskon för dessa tillverkningars utvidgning är bristen på afsättning. Våra småfaoriker, som hittills arbetade uteslutande för det nhemska behofvet, ovana att söka afsättning för sina varor blefvo i en hast öfverflyglade af de nassor af artiklar, som från utlandet öfversvämnade vår marknad och utsåldes till nedsatta prier, des derföre att de icke mera voro på modet, lels emedan omständigheterna framtvungo deras sättning. Den brist i arbetets fördelning, som 108 083 är en följd af det industriella lifvets föga itveckling ökar svårigheten. Hos oss sträfvar inlustriidkaren att på en gåvg vara importör af den ör hans yrke nödvändiga rävara, eller, om den r inhemsk, uppköpare af den, fabrikant och utljare af den förädlade varan, yrken, hvilka i rämmande länder äro skilda från hvarandra. De ned dessa särskildta yrken förenade omkostnader, 13 de delas på en större mängd af varor, förminkas, men då de drabba endast en fabrikant ökas erhördt. Industriidkaren måste således öfveremna åt köpmannen att besörja afsättningen af ina varor. Mångfaldiga sådana orsaker till vårt näringslifs ynande tillstånd, till hvilkas antydande i allra störta korthet jag måste inskränka mig, skulle kunna införas, I insen m. hrr bättre än jag, att industrien i letta ögonblick, betryckt och förlamad, påkallar der hjelp. Blotta ryktet om att dess angelägeneter utgöra föremål för öfverläggningar inom en amling äktade män skall upplifva modet och framalla förslag, bättre än dem jag, som visserligen van märka bristerna, men har svårt att råda bot ör dem, nu förmår framlägga. Såsom ett försök härtill eller rättare såsom ett idrag till diskussionsämne vid våra öfverläggninar, anhåller jag få utkasta några tankar. För upplag och utsäljning af svenska varor orde lokaler eller bazarer beredas, såväl genom ushållssällskapernas försorg inom landet, som ck genom statens i utlandet på lämpliga ställen: . ex. i Moskau eller vid den stora folkmarkaden i Nishnej Novgorod, dit menniskor strömma rån skilda orter af Europa och Asien, i Konstaninopel eller lämplig ort i Levanten, i Genua för talien, i London eller Amsterdam och möjligen i aris. Sådana upplagsplatser vore till gagn icke lott för fabrikanterna sjelfva som såmedelst komne i tillfälle att försöka samt vinna erfarenhet m smaken och behofven i utlandet, med hvilket e sålunda komme i beröring, men äfven för aretarne, hvilka vid de resor till utlandet, som de tundom på statens bekostnad få företaga, der anne agenter för hemlandet som kunde vara dem iil gagn. Vid dessa lokaler skulle anställas agener som egde uppbära jemte lön en viss provision, TT PO OTv