avla TN BASMV NESLi10G JETNHanadteringe ville man i någon mån tillgodose. Roegeringe vågade icke för våra egna behof använda åvensk tillverkningar, Till och med en del af våra v: pen, ehuru tillverkade af svenskt jern, måste he tas från utlandet. Då regeringarne. i andra lö der utsände kommissarier för att i utlandet be fordra afsättningen af landets produkter, blef för: sistlidne år en sådan kommissarie härifrån utsän till — Ostindien. Då vår närmaste ötvermäktig främne, följande Nordamerikas exempel, Omsorgs ullt stängde sina hamnar för våra produkte: öppnade vi våra hamnar till tullfri införsel af all de varor han tillsänder oss, uteslutande derigenon all möjlighet af en handelstraktat med detta land hvarigenom vi kunnat knyta den lifliga handels förbindelse, den oss frånröfvade del deraf, som v egde, men i vår blindhet afbröto. Med ett ord vi hafva föga gjort till uppmuntran af vår inhem ska industri, och om en institution funnits, son irsör statsmakterna fört dess talan, vi hade sanno fikt med något mera betänksamhet beträdt dei friare handelslagstiftningens väg och sökt att slut: en annan handelstraktat före den så mycket om talade franska. Hvad angår nationens industriell uppfostran, så har det redan tillförene blifvit er inradt, att undervisningen i vår tid behöfver er annan riktning än i förflutna århundraden, hvars Prunciper ännu ligga till grund för densamma varje tid har sina behof, sina intressen. De nu varande äro företrädesvis praktiska; de få i förbises I fråga om primärnndervisningon måste vi således erkänna, att de betydlier uppoffr ag vi gjort för folkskolan ännn icke burit de frukter vi af dem kunde vänta. Utan att i någon mån menligt inverka på folkundervisningen, kunde man t densamma hafva gifvit en riktning, hvarigeno den blifvit mera välgörande såväl för jordbruke som för industrien. Genom att t ex. införa undervisning i linearoch frihandsteck som visserligen figurera bland de ämnen, h rarne vid folkskollärareseminarierna skola inhemta, men, såvidt jag känner, ej bland dem, hvari do kola meddela Undervisning, skulle man, icke allenast på det enklaste sätt bibringa ungdomen de första matematiska be; reppen, men tillika undangöra ett unnat icke mindre vigtigt moment i den egentligen tekniska undervisningen, hvars behof af vidare auslutning till primärundervisningen jag biott på detta sätt velat antyda. Men för detta ändamål borde folkskollärareseminarierna haft en annan riktning än den de nu fått. Om undervispiogen i dessa seminarier haft en mera praktisk tendens, d. v. s. åt det tokniska, så skulle, särdeles. sedan numeta den allraförsta undervisningen inhemtag i småeller rotskolorna, folkskolan kunnat i någon ringa mån, omockså på långt håll, närmat sig karakteren af tillämpningsskolorna, hvilka, det säger sig sjelf, i olika orter lämpat sig efter den slöjd, gom der var förKerrskande, och skolläraren sjelf, i stället att svälta på en ringa lön, hade blifvit en väl behöflig, kanske icke alltid lönlös, rådgifvare för ortens industriella befolkning. I sitt nuvarande skick kunde man väl icke ifrågasätta vissa folkskolors gnenelighet, men önska densamma af en annan art. n utmärkt författare, Simon tde Sismondi, berättar, att i Rom, emot tidpunkten för dess fall, man svärmade för allmänna skolor. Karaktererna vunno ej dn Den s. k. intelligenta mannens lidanden, då han saknar bröd, är förskräckligare än inom någon annan klass och frestelserna större Man måste Petordra undervisning, men vakta sig för att vänja menniskan från arbete Jag bör meddela, att Ilfsborgs läns londsting redan anordnat en årlig lärokurs i linearteckning för länets folkskollärare. Den s. k. reala linien vid, våra elementarläroverk motsvarar icke sitt ändamål. Föreningen af de begge bildningslinierna är ett oting, som förr eller senare måste öfvergifvas. De tekniska skolor, som inrättats i landsorterna, sakna, efter hvad vid senaste riksdag anmärktes, en ändamålsenlig öfverstyrelse, och man ville påstå, att en och annan bland dem icke vore tilllämpningsskolor, men vanliga realskolor. r Slöjdskolan i Stockholm, liksom Chalmerska institutet i Göteborg och slutligen teknologiska institutet, motsvarar utan tvifvel sitt ändamål. Jag är likväl äfven i detta afseende af den öfvertygelse, att om en institution funnits, som inför statsmakterna fört industriens talan, så hade den tekniska undervisningen varit ordnad -på ett annat sätt. Såsom menligt inverkande på industrien bör jemväl bemärkas, hvad som till en del må anses följa af det ofvananförda, att densamma, seende sig icke vara omhuldad, öfvergifver sig sjelf. Under det att i andra länder intelligensens ädlaste krafter egna sig åt industrien, undviker man den här. I de associationer, som bildas, saknas de utmärktare förmågor, som endast det industriella lifvet kan utbilda. Dessa associationer misslyckas derföre och afskräcka från efterföljd. Äfven bland dem, som genomgått de tekniska: skolorna, ingå jemförelsevis få i industriens tjenst. Med den passionerade ifver, som utgör ett drag af vår national-karakter, egnade man sig för nägon tid åt jor bruket. Det vann otvifvelaktigt derpå. Vi hafva genomlefvat denna period. Men hvarje passionerad åtgärd verkar i längden skadligt. Förmågorna, intelligensen . egnade sig för någon tid åt Jordbruket. Men en näring framgår aldrig varaktigt ensam. Jordbrukets framgång beror af ett blomstrande näringslif. I saknad deraf inträffade snart en reaktion och detta yrke har icke heller numera något tilldragande. Följderna af dessa menliga förhållanden hafva icke kunnat uteblifva. Den allmänna förlägenhet, den nöd och det betryck vi se för våra ögon, den ökade fattigvård; som nedtynger oss, den allmänna modlöshet, som omger 0ss, emigrationen, som detimerar oss, lemnar derom ett ojäfe ktigt vittnesbörd. De statistiska uppgifter, som utdelats vid riksdagen, erbjuda talande siffror. . ikets folkmängdstillväxt, som år 1860 utjorde sen. ora 71,993; eller 1,90 proc., ar sedermera år för år, med undantag af 1 eller 2, nedgått 1867 ända till......... -..35,004, eller 0,54 proc. Fabriker och manufakturer, hvilkas tillverkuingsvärde år 1866 utgjorde... 83,148,421 rdr, bar år 1867 nedgått till. 79,179,464 rdr, en minskning, så mycket mera nedslående, som industrien likasom hvarje rörelse måste utsträcka sig — redan stillestående är återgång; och den bevilluing, som påförts fabriksoch mar nufaktur-idkare, har från 71,717 rdr för år 1866, — nedgått till 57,596 rdr för år 1867. Sjelfva stångjerns-tillverkningen, vår hufvudnäriog näst jordbruket, af hvars tillväxt och förkofran vi till en väsentlig del äro beroende, har, från............. es 3,923,985 entr år 1866, icke stigit till mer än, 4,010,368 entr år 1867, eller 86,368 centner, hvilket är en obetydlighet, särdeles i jemförelse med den oerhörda tillväxt i jerntillverkningen andra länder förete, och denna tillverkning har år 1868 efter all sannolikhet nedått. Stockholms handelsflotta, so som år 1859 räknade 8,897 nyläster, hade år 1567 nedg. t. 5,441 och summan af rikets handelsflotta, som år 1859 räknade 59,049 — hade år 1867 nedg. t. 52,795 Kanalinkomsterna utgjorde å: ; jelTrollhätte — Göta Södertelje Fe kanal. kanal. kanal. kanal. år 1863: 352,928. 201,775. 34,679. 20,785. år 1857: 320,944. 164,152. 29,819. — 15372. . Ett talande bevis om minskning i den inhemska rörelsen. KE Det är icke mitt fel om denna skildring utgör en nog mörk fond till den omtalade blomstermälningen af 1856. Obestridligt är att det närvarande tillståndet är ett sorgligt motstycke till det dåvarande. Krisen som började 1857 har blifvit en