OBOTLIG-.) NOVELL AF Paul Heyse. Öfversättning från tyskan af C.J. Backman. Den 12 Oktober, på morgonen. Då jag vaknade tidigt i dag på morgonen, grubblade jag för mig sjelf öfver huru sällsamt det är, att de olika stånden afundas hvarandra en frihet, som öfver hufvud taget icke finnes der, hvarest ståndskänslan är bevarad. Kanske att medan jag kastade längtansfulla blickarin i dessa enkla menniskors lif, hvilka lefva så paradisiskt bland vinrankor, maisfält och mulbärsträd och icke veta något om de så kallade bildades hundratals små, trånga, kälkborgerliga konsiderationer, liksom silkesmasken icke anar något om det myckna glänsande elände som dess spånad måhända kommer att beslöja — kanske, säger jag, syntes dem i samma ögonblick den frihet, som njutes af ett stadsfruntimmer, som kan tillbringa sin dag bäst bon vill, med promenader och dylikt, såsom en helt öfvermensklig lycka, då de ständigt äro upptagna af sitt hårda arbete, och, då de fira sin söndag, så föga kunna lösgöra sig från de turga sedvänjor, som äfven inskränka deras hvila, att de i sommarhettan icke våga utbyta sin hundraveckade svarta rock mot en:lättare och svalare dylik. De bildade ha visserligen det företrädet, att de kunna vara fria, om de vilja. Men är väl tadlet mindre vaket bland dem än hos de andra? ) Se A, B. ttr 35, 36 och 38.