enslonsanstalter. Förslaget blef då öfver smnadt till den i anledning af den tiden ärbetareagitationer tillsatta särskilda komite men någon lag i ämnet blef sedermera ick utfärdad. Förslagets upphofsman har n ånyo bragt saken å bsne i storthinget. D skäl, som redan år 1851 förmådde hr Balk att uppmana nationalförsamlingen att antag: sig arbetarnes sak på detta sätt, hvilket ha ansåg lämpligast för syftemålets uppnående nemligen genom en tvungen afkastning af de ras arbetsförtjenst för att deraf bilda en fonc till deras understöd under sjukdom och på ålderdomen, anser han fortfarande förefinna och till och med i ännu högre grad, sedai tillståndet bland arbetsklassen betydligt för värrats. Med några få förändringar och till. lägg har hah derföre för storthinget framlag saken i samma skick som förut och inlemna en motion i den antydda riktningen. Lagthinget biföll den 9 dennes efter er längre debatt odelsthingets beslut om förändring i lagstiftningen om handel och handtverk sålunda, att de lagbud, enligt hvilka : afseende å handel och handtverk andra reglo gälla inom ett visst afstånd från köpstad och lastageplats än i det öfriga landtdistriktet, upphäfvas från den 1 Jan. 1870. BR DBANHARK. Behandlingen af ioterpellationen rörande Als-affären fortsattes åter i folkethinget den 10 denne. Winther hade framställt ett än: dringsförslag, hvilket gick ut på att i stället för den förat omnämnda motiverade dagordningen skulle en annan antagas af hutvudsakligen följande innehåll: att thinget beklagar, att förhållandena vid försvaret af Als ännu äro så föga kända af krigsministören, som diskussionen i de allmänna tidningarne angående öfverste Myhres afsked låta förmoda, och att ministören icke desto mindre förklarar sig icke vilja föranstalta en närmare undersökning af dessa förhållanden; samt att thinget gör finansministern ansvarig för, att pension icke utbetalas till öfverste Mybre, innan tillräcklig upplysning föreligger för thinget om nämnde tjenstemans uppförande äg och de skäl, som förorsakat hans afsked. Hall hade å sin sida framställt följande förslag i stället för den dagen förut ifrågakomna dagordningen: Den framställda interpellationen är föranledd af öfvertygelsen, att om i någon särskild befälhafvares uppförande under striden på Als den 29 Juni 1864 nu efter flere års förlopp skäl skulle kunna sökas till hans afskedande, så fordra rättvisan och afseendet armens anspråk en omfattande och påitlig undersökning af hela denna olyckliga strid. Då emellertid konseljpresidenten nu har afgifvit den förklaring, att öfverste Myh. res afsked icke är motiveradt af hans upp;rande såsom befäthafvare under striden nämnde dag samt att regeringen mycket beklagat, att anledning gifvits till en sådan förmodan, särskildt af en hög befälhatvare, hvars beteende i detta afseende derför också blifvit allvarsamt ogilladt, så finner thinget icke tillräckligt skäl förefinnas till vidare åtgärder i denna sak och går derföre öfver till dagordningen. Under diskussionen förklarade konseljpresidenten sig icke ha någonting emot Halls förslag. B. Christensen tillkännagaf på interpellanternes vägnar, att de skulle rösta för Halls förslag. Winther sade sig icke skola ha framställt sitt förslag, om han hade känt Halls. Vid omröstvingen blef Halls förslag genom natiinupprop antaget med 62 röster mot 18. sr UA AE RUTOR