it sin syster, så skedde det derföre att han; var enväldsherrskare, som icke var bunden af någon annan lag än Kongeloven, som förklarade att konuogen var det ypperste Hoved i Verden, som stod öfver alla lagar och egde göra och låta hvad honom behagade, hvarföre han äfven fritt kunde disponera öfver alla statens tillgångar, så att någon verklig åtskillnad mellan statens och hans enskilda kassa icke förefanns. Den ifrågavarande danska prinsessan hade dessutom arfsrätt till Danmarks tron, då deremot prinsessor i vårt land icke ha någon arfsrätt eller någon lagligen erkänd undantagsställning, som åt dem gifver någon särskild politis och nationel betydelse. Ur det åberopade faktum kan sålunda näppeligen hemtas nå-: gon grund för åtgärden att genom officiella underhandlare kontraktsenligt förbinda sven ska staten att lemna prinsessan Lovisa en brudgåfva af 198,000 rdr, med förbehåll af sedermera lemnadt godkännande från riksdagens sida. Vi förmoda derföre att för nämnde åtgärd andra grunder förefunvits, hvilka vi icke känna. Vi göra oss visserligen inga illusioner i afseende på utgången af denna sak, sedan det blifvit så väl stäldt, att frågan om blifvande underhåll till prinsessan Lovisa först blifvit med fullständig enhällighet afgjord på danska riksdagen och norska. storthinget sedermera utan diskussion voterat Norges andel i brudgåfvan, hvarigenom svenska riksdagen sålunda blifvit satt i en obehaglig efterhand. Men vi anse det vara hvarje rättskaffens publicistisk organs pligt att i detta fall och med afseende på de prejudikater, som kunna nppstå, oförbehållsamt uttala sin mening, liksom vi-anse det vara en skyldighet för riksdagsmännen att inför sina kommittenter, som under närvarande förhållanden icke betrakta denna sak såsom likgiltig och obetydlig, öppet tillkännagifva, huru de utiifrsgavarande fall betrakta sin ställning såsom representanter för ett fattigt folk, som i flera landsdelar lider af stor nöd och der man för ögonblicket har den största svårighet att kunna få utgiftor och inkomster att gå ihop,