Nordlund talade för anslaget, hvilket ock af stadsfullmäktige bifölls. Härefter förekom den vigtiga frågan om upptagande af ett lin på 3 millioner för kommunens räkning Beredningsutskottet har i utlåtande, rörande lånefrågan, hemställt: att dels för konvertering af det äldre vattenledningslånet och af det tillfälliga lån staden upptagit i enlighet med K. M:ts den 6 April 1866 lemnade medgifvande, dels för fullbordande af det under arbete varande nya maskineriet vid vattenledningen med tillbehör, samt dels för anläggningen af en ny vattenreservoir derstädes, skall för Stockholms kommuns räkning och å dess vägnar mot öbligationer, löande med 5 procent ränta, som halfårsvis betaas, ett amorteringslån upptagas till nominelt belopp af 3 millioner rdr att återgäldas under en tid af högst 40 år genom en med långifvaren öfverenskommen bestämd annuitet, lika för hvarje år; att bemyndiga drätselnämndens första afdel ning, att med den eller de korporationer, firmor eller enskilda personer, som finnas hugade att lemna förberörde lån, träda i underhandling och, såvidt afdelningen, i hvilken vid tillfälle 8 ledamöter eller suppleanter skola vara tillstädes, enhälligt anser något af de erbjudna lånen för kommunen antagligt, med stadsfullmäktiges rätt och å deras vägnar afsluta lånekontrakt; att i händelse afdelningens vid tillfället närvarande ledamöter eller suppleanter icke blifva eniga om antagligheten af de erbjudna lånevilkoren, eller en eller flere bland dem icke vilja taga på sitt ansvar att begagna den afdelningen förlänade afgöranderätt, lånefrågan skall öfverlemnas till drätselnämndens afgörande in pleno, dock att ej någon fråga till nämnden hänskjutes i annan form än fullständigt, för långifvaren bindande förlagslånekontrakt, öfver hvilket nämnden eger att med enkel omröstning besluta genom att godkänna eller förkasta framställningen, dervid nämnden icke får vara Ffåtaligare, än att den utgöres af minst 18 ledamöter eller suppleanter; samt att, med omförmälande af stadsfullmäktiges förenämnde beslut, hos K. M:t :anbålla om tillstånd att för Stockholms kommuns räkning för ofvanskrifne ändamål få upptaga ofvanberörda lånebelopp: 3 millioner riksdaler, mot obligationer. Tärom uppstod en långvarig debatt, som först efter kl. 12 på natten afslutades. Vi medhinna icke för dagen meddela någon redogörelse för diskussionen, utan endast omnämna, att hr v. Kremer motsatte sig lånets upptagande för närvarande och ansåg lämpligåst, att de öfverhängande skulderna tillsvidare betalades af befintliga öfverskottsmedel, och att man tog sig till att grundligt rangera affärerna. Hrr Jtfazelius och Edelsvärd understödde denna åsigt, som äfven biträddes af hr Montelvwus, hvilken dock trodde, att man borde gå en medelväg och nu upptaga ett lån på 1, million. ftrr Skogman, C. G. Hjerta och Wistrand talade för upptagande af de 3 millionerna. Hr Skogman modifierade utskottets hemställan sålunda, att drätselnämndens första afdelning skulle bemyndigas att, på sätt lämpligast synes och i mån af sig företeende behof, upptaga lånet emot sådana obligationer, som i första momentet af utskottets hemställan bestämmes; börande vid de tillfällen, då fråga härom förekommer, minst 8 ledamöter eller suppleanter vara tillstädes och dessa vara om beslutet ense, i hvilket fall de äfven må ega att med den eller de som gjort anbud om öfvertagande af obligationerna, uppgöra kontrakt med stadens rätt och å dess vägnar. Hr Hjerta formulerade äfven ett särskildt beslut, så lydande: att af obligationernd för lånet drätselnämnden ej skulle få försälja mer ån 2 millioner, utan stadsfullmäktiges, efter framställning af drätselnämnden, dertill lemnade bifall. Hr Wallenberg, hvilken reserverat sig mot utskottets förslag, och nu såsom förut påyrkade, att vattenledningen skulle, såsom ett särskildt industrielt företag, skiljas från den gemensamma kassan samt få sina egna räkenskaper för sig, så att man en gång kunde komma på det klara med dess utgifter och inkomster, om det var ev affär, som Jemnade staden vinst eller icke, förordade upptagande af ett lån på 2 millioner, hemställande att länet skulle sökas på billigaste vilkor som kunde erhållas, att återgäldas på 30 år med en årlig, bestämd annuitet af 130,000 rdr; att frih. Skogmans förslag i andra momentet måtte bifallas, hvarjemte han formulerade följande proposition: att vattenledningen, för att kunna bestrida ofvanberörda annuitet och utvidga inrättningen samt förse staden med nödiga afloppstrummor, befrias från att i något fallslemna vatten kostnadsfritt; att vattenledningen skall återbära de förskott, hvilka den enligt afräkning, som bör anställas emellan densamma och drätselnämnden, visas hafva från staden erhållit, samt att särskild bokföring för vattenledningen skall upprättas med iakttagande och framgent strängt vidhållande af den regel, att denna inrättning bör betraktas såsom en från stadens öfriga inkomster och utgifter skild fristående affär, hvars vinst eljer förlust årligen noggrannt uppgifves. I hr Wallenbergs yrkande att endast 2 millioner skulle upplånas förenade sig hr von Koch. Er Berg begärde åtskilliga upplysningar om den ränta, som staden hade på utlånade medel, hvilken uppgafs utgöra 5 procent. Beter gslutad diskussion voterades först om kontraproposition mellan beredningsutskottets hemställan och hr Wallenbergs yrkande, derviå hr Wallenbergs förslag med 43 röster mot 23 antogs till kontraproposition, hvarefter votering egde rum mellan br Wallenbergs förslag och afslag å utskottets, dervid det förra segrade med 52 röster mot 13. Hr Wallenbergs yrkande i afseende på vattenledningen blef deremot atslaget efter votering med 32 röster mot 23. Slutligen föredrogs och godkändes utlåtandet om ytterligare anslag för beredande af arbetstillfällen för den fattigare befolkningen i hufvudstaden, och beslöts, efter en kort diskussion, att utöfver det belopp af 20,000 rår, hvilket förut blifvit anvisadt för ändamålet, ytterligare högst 10,000 rdr må för samma ändamål användas, skolande medlen förskjutas drätselnämndens tredje afdelning i mån af behof utaf samma nämnds första afdelning.