skogen, dervid en s. k. hytta ger och hv: est funnos förvarade en del råämnen ochredska hvilken sednare jemväl togs i beslag. Då befol ningen i denna trakt är mycket enig och fört hållsam samt dessutom gynnad af lokalen, är d Bädast med stor svårighet man lyckas komma la öfverträdarne på spåren. — Olyckshändelsen i Höpinge. Ytte ligare tre af de i torsdags åtta dagar vid expl sionen af ångpannan i ett bränneri i Köpinge sk dade personer ha aflidit. — Hellerö khoppargrufvor, tillhörig öfverstelöjtnant Eliot, skrifver Westerviks Weck blad, icke arbetade under en tidrymd af 40 å ha dess egare nu låtit länspumpa och komme sprängning att oförtöfvadt företagas, som man hoj pas med god följd, synnerligast som män af fac) förklarat att rika anledningar, ja, nära nog i en dag liggande rena malmen af lika godhet me Jen berömda Åtvidsmalmen förefinnas. — Fastighetsköp. Å stadsauktionen i da försåldas exekutivt fasta egendomen med adres nr 31 Handtverkargatan, brandförsäkrad och be villningstaxerad till 80,000 rdr samt saluvärdera till 50,000 rår, och inropades, genom ombud, 8 aflidne bleckslagaren P. Å. Dahlboms arfvingar fö 44,400 rdr. —Egendomsköp. Possessionaten A G. Wet tergren har af sin alidao hustrus arfvingar in köpt egendomarne Tubbetorp och Siene, den för för 165,900 rdr, den senare för 37,500 rdr, båt belägna i Elfsborgs län i närheten af Wäårgård: jernvägsstation. Löjtnant C. Wettergren har inköpt egendomei Ladås i Elfsborgs län, 1; mil från Sörby för rd 67,500. I intetdera af dessa köp ingå Fe GH. T. — Uppviglingarne i Skåne. De upplysningar härom, som vunnos under den märkliga debatten i andra kammaren, rörande Ola Jönssons motion, kompletteras på ett märkligt sätt genom ett par i Göteborgs Handelstidnings riksdagsbref meddelade handlingar, som vi anse oss böra här återgifva. Undertecknarnes namn äro uteslutna, men beskrifvaren vitsordar autenticitet. Den första handlingen lyder sålunda: Vid ett besök af undertecknade hos f. d. vice korporalen Samuel Tullberg uti hans bostad Kerrstorp, under början af Sept. månad 1868, föranledt att vinna skatteköp på våra dels innehafvande, dels af föräldrar brukade frälsehemman, föreföll bland annat: Då Tullberg förklarade att det var enligt la som nämnde skatteköp kunde erhållas, invände L—n, att det var rentaf stridande mot lagen, hvarpå Tullberg svarade: Den Jag vi nu hafva sk—r jag uti, den är ej annat än smörja och gröt, dikter af. prester och lärde, som nödgat konungen underskrifva densamma, för att få besitta tronen; denna lag kan således ej följas, utan konung Carl XEs lag vill jag hafva, vill vår konung hafva och den skall pi begära. Tullberg begärde 150 rår rmt i förskott för att söka skatteköp på ett hemman, och då bjöd J. L Tullberg 250 rdr rmt, men ville ej betala förr än skatteköpet af vederbörande domstol var rötvadt och godkändt; vid detta förslag yttrade ullberg: Jag kan intet göra utan penningar, ty dels äro jordaböcker dyra, och för resten kan jag säga eder rent ut, att det är ej min sak jag drift ver, utan är krigsminister Abelins: han skall hafva farmen, jag är åt honom blott medbjelpare, ikasom de fyra jag hafver äro medhjelpare åt mig. Ni hafva väl hört talas om Abelin; han var löj nant för tre år sedan å Södra skånska infanteriregementet; han är halfbror med konungen, och derför så fick han så qvickt den platsen. Att öfvanstående är ordagrannt sanning och af oss båda på en gång hördt af Tullberg uttalas, äro vi villiga att taga på vår Ed, när och hvar det påfordras. N.N. Åbo N:o — . Den andra bandlingen utgöres af efterföljande skrifvelse: Till Kongl. Maj:ts bef:de i Malmöhus län! 5 De högst beklagliga följder, som föranledas af förre korporalen Samnel Tullbergs ihärdiga och samvetslösa bemödanden att uppvigla frälsebönderna i Skåne emot deras husbönder, äro numera så i ögonen fallande att flera af de olycklige, som fallit offer för hans bedrägerier, sjelfva inse såväl Tullbergs som, egen brottslighet; och då äfven jag, till följd af Tullbergs och hans utskickades förledande bearbetningar och i en för mig a lig stund uppträdt i gemensam talan med fiera andra tredskande arrendatorer under Högestads gods, hvaraf för mig inträffat stora förluster och att jag säkert blifvit bringad till tiggarstafven, derest jag icke så skyndsamt återgått till fullgörande af mina kontraktsenliga skyldigheter och jordegaren kunnat skonsamt öfverse med min förvillelse, så anser jag för en helig pligt att, såvidt jag förmår, bidraga till stäfjande af Tullbergs vidare framfart, för hvilket ändamål jag härmed hos Eder, Kougl. Maj:ts bef:de, anhåller om förordnande för allmän åklagare att tilltala Tullberg och å honom yrka ansvar enligt 22 kap. 1 och 2:dra 8S Strafftbalken, för följande olagliga tillgöranden: 1:0) Att han med förevisande af en så kallad jordebok sökt inbilla mig och flera arrendebönder, att vi sjelfva äro egare till de hemman vi på arrende innehaft 2:0) Att han vid aflemnandet till oss af diariebevis, utvisande att vi sökt skatterätt å innehafhafvande hemman, intalat oss den öfvertygelse, att dessa diariebevis, hvilka han kallade frisedlar, lagigen berättigade oss att upphöra med fullgörande våra arrendeskyldigheter. 3:0) Att han som vilkor för en lycklig utgång Af våra bemödanden att tillvinna oss eganderätt till innehafvande hemman uttryckligen ålagt oss att upphöra med fullgörande af alla arrendeskyldigheter samt att förneka såväl våra namn å årrendekontrakterna som att vi någonsin fullgjort arrendeskyldigheter. 4:0) Att -han uppmanat oss icke låta modet falla, om vi till en bö örjan förlorade rättegångarne . underrätterna och äfven i högsta domstolen, enär vi ändå slutligen skulle vinna hos riksdagen eller i värsta fall hos påfven. 5:0) Att han förklarat de nu gällande lagarne vara dåliga, men att det vore beslutadt att landet skulle återföras under Carl XI:s lag, hvartill Tullberg hade förskaffat sig konungens medverkan; samt slutligen 6:0) Att han genom dessa och mångfaldiga andra osannfärdiga uppgifter tillnarrat sig betydliga penningförskott af såväl mig som andra arrendator, hvilket belopp, såvidt det mig vidkommer, jag rbehåller mig att genom särskild rättegång söka itervinna. Till att styrka min föregående angifvelse får ja; ill vittnen åberopa (här följa namnen å 57 soner) jemte fiera, som framdeles skola up; N B. den 8 Jan. 1869: NN: B.—N:o—