man oss ytterligare detta tillägg af två kar marherrar? (Larm). Hvad händer? I de or röstningar, i hvilka majoriteten ligger öfv med endast två eller tre röster, ser man lä suveränens personliga inflytande i den on Ständigheten, att: alla kammarherrarnes ri ster förena sig på de illiberala åtgärdern: sida. (Lifliga protester). Viljen I undvik denna misstanke? Gören då såsom vi: varc fullkomligt oberoende! (Talaren afbrytes Presidenten: Tag icke monopolet på sjeli ständighet i anspråk för er ensam, hr Pelle tan: Pelletan: Jag talar om ställninger sjelfständighet. Varen sjelfständige genom c ställning: undviken sjelfve en -orättvis miss tanke! Kommen till oss! (Afbrott och skratt. Kommen till ossl Icke på vensterns bänka dertill hafven I ej gjort tillräckliga framste (skratt) — kommen i denna kammare, utai att någon misstanke kan hvila på ert votum icke en gång från edra motståndares sida Jag upprepar det, man kan icke tjena tvi herrar på en gång. (Uppståndelse. Tillom röstning!) Resultatet af omröstningen blef såsom man kunde förutse, att baron Bour göings fullmakt godkändes. OSTERRIKE. I det wienska riksrådets deputeradekammare har omsider en fråga kommit under behandling, som en lång tid hållit den offentliga meningen i Österrike irörelse: Galiziens fordran på större politisk sjelfständighet. Det är blott en enstaka episod af den strid, som ända sedan den dualistiska riksförfattningens införande genom Jagen af den 19 Des. 1867 ar varit förd i Vest-Österrikes kronländer med öfvervägande slavisk befolkning mot det tyska elementets-öfvervigt i riksrådet i Wien och den deraf följande underordnade ställningen för de slaviska länderna, Under hela förra året hafva czecherna i Böhmen icke blott afhållit sig från allt deltagande i riksrådets förhandlingar, utan äfven underhållit en så stark agitation för sin nationella och olitiska sjelfständighet, att regeringen slutigen måste förklara en del af landet försatt i belägringstillstånd. I Juni månad gjordes af kejsaren och von Beust ett försök att komma öfverens med czechernas politiska le-: dare, ett försök som icke blott misslyckades, utan till och med ledde till furst Auerspergs utträde ur kabinettet. Sedan den tiden ha väl rykten dykt upp om rikskansleren von Beusts villighet att öppna nya underhandlingar med czecherna, men i verkligheten bar icke något steg tagits, som kunde bana väg till uppgörelse. Prag och trakten deromkring ålles ännu i belägringstillstånd och den czechiska pressen är fullkomligt undertryckt. Ungefär samtidigt med den czechiska rörelsen och, såsom några påstå, efter aftal med ledarne i Prag, formulerade i September månad landtdagen i Lemberg en serie politiska fordringar, som gingo ut på erhållandet af en sjelfständighet af omkring samma omfång som Ungerns. Det begärdes först och främst ett särskildt galiziskt hofkansli, vidare utvidgad myndighet i lagstiftningsärenden för landtdagen i Lemberg, inskränkning af Galiziens deltagande i riksrådet o. S. Vv. Dessa fordringar voro motiverade i en adress till kejsaren, som skulle till honom öfverlemnas af en adelsdeputation, när han i slutet af September. inträffade i Lemberg, Till kejsarens och kejsarinnans ankomst hade storartade förberedelser vidtagits, då polackarne plötsligt erhöllo den underrättelsen, att kejsareparets resa ej skulle ega rum, I Wien hade man hållit ett ministerråd, i hvilket man kommit till det resultatet, att kejsaren ej kunde mottaga den galiziska landbdagens adress utan att antingen besvara den med ett fullständigt afslag eller gifva löften, som skulle framkalla missnöje hos alla författningens anhängare i Österrike, Kort derefter förkunnade ett kejserligt dekret ståthållaren furst Goluchowskis afskedande, emedan denne slutit sig till det galiziska sjelfständighetspartiet. På det viset har situationen hållit sig oförändrad sedan i fjol höst. Den 19 dennes hafva omsider de polska riksrådsmedlemmarne i Wien ställt, en interpellation till regeringen om och när den ämnade framlägga för riksrådet den galiziska landtdagens bekanta resolution (fordringar på politisk sjelfständighet)? Härpå svarade i rikesministern Giskra ordagrannt följande: Regeringen beklagar, att hon icke är i stånd att för riksrådet framlägga till författningsenlig behandling de resolutioner, som den galiziska landtdagen antog den 24 Sept. och i form af ett andragande insände till regeringen den 30 Okt. förra året. Författningslagen ålägger ej regeringen några förpligteler i det afseendet. Dertill kommer, att riksrådets arbetsordning blott känner till sjelfständiga förslag från dess medlemmar eller från regeringen. Om således den galiziska jandtdagens resolutioner enligt de polska medlemmarnes önskan skulle föreläggas kammaren till bebandling, måste det ske under formen af ett regeringsförslag, Regeringen har emellertid ej kunnat finna, att dessa resolu-i tioner egoa sig till ett förslag, som kan bi;rädas at regeringen. Som man ser ha ministeriet ansett sig vöra tillsvidare afvisa de galiziske medlemnarnes interpellation af formella skäl. Relan innan interpellationen framkom, gingo rykten om att de polska riksrådsmedlemnarnevoro fa t beslutne att nedlägga sina nandater, så framt regeringen nekade att låta leras förslag komma under behandling. Ifall let blir verklighet af detta hot, kommer Gaizien att stå på samma fot till riksrådet i Wien som Böhmen, d. v. s. det skall protetera mot riksförfattningens giltighet och orsanisera. ett passivt motstånd mot regerinsens i Wien beslut. Riksrådet i Wien,som nligt författningen skall representera omring 11 millioner slaver, kommer då att nätan uteslutande räkna tyska deputerade och len mycket omtalade likställigheten mellan nonarkiens olika beståndsdelar vara hvad Vest-Österrike angår lika så aflägse som den ar under Schmerlings dagar. a Hvad som i hög grad bidragit till att göra ni le slaviska kronländerna Böhmen och Ga-J59 izien så motvilliga att erkänna riksförfattingen af. 1867, är det sätt på hvilket Un-l!; ern ordnat förhållandet till sipa mera sjelf. !hv tändiga biländer,-t. ex. Kroatien. Detta:iga ila land, som icke ens räknar en million in-laf vogare, har fått så gvnnsamnia vilkor för!SP CT beditt. tt jet och TE nt bt Fe nt or I ——