2 TUVLAIN ER AVLER RA Den gula boken, som upptager 268 sidor, Vi innehåller en mängd depescher rörande Spa-p, nien, Italien, Serbien, Rumänien, den europeiska Donaukommissionen, förhållandena på oc Libanon, frågan om Sundstullen, om refor-te merna i Tunis, om Spaniens underbandlingar ut med republikerna i Sydamerika, händelserna på Japan och konferensen i Petersburg. An-qc märkningsvärdt är, att boken icke meddelar något rörande Preussen och: Tyskland. — Delkc diplomatiska handlingarne angående den gre-ni kisk-turkiska tvisten saknas äfven; men re-? geringen lofvar att längre fram offentliggöra dessa. I afseende på Spanien yttras det:lyi Kejsaren har mottagit det spanska sände-2) budet, sefior Olozaga i audiens på grund af jla sin välvilja för Spanien och sedan lord Clarendon försäkrat, att engelska regeringen äfven skulle mottaga det spanska sändebu-af det. m La Presse berättar, att offentliggörandet fr af den bekanta depeschen af den 17 Juni h 1866 trån grefve Usedom till general Lamarde mora, hvilket väckte så mycket uppseende lp i fjol, skall få ett litet efterspel. Man lärlje nemligen ha att i bokhandeln vänta en bro-va schyr, angående 1866 års händelser, hvilken I la kommer att innehålla flere diplomatiska handlingar, bland andra följande not från grefve: Bismarck till Usedom i Florens, daterad Berlin den 13 Juni: ... Jag ber er med hela v er energi söka förmå den italienska regeringen att sätta sig i förbindelse med det ungerska utskottet. Om general Lamarmora vägrar detta, skall det gifva oss grundad anledke ning att förmoda, att Italien icke menar allvarsamt med kriget mot Usterrike. Vi äro lor färdiga att öppna fiendtligheterna i början st af nästa vecka. Emellertid skulle ett lamt fa krig å Italiens sida inom fästvingsfyrkanten föröka vårt misstroende. -— Ifall denna depesch är äkta, får man genom densamma g bekräftelse på, att grefve Bismarck verkligen misstrodde general Lamarmoras politik sk och att han hoppades mycket af en ungersk Y: revolutionskomite, som skulle organisera ett : uppror i ryggen på den österrikiska hären. ! Vidare erhåller man upplysning om, att preus d siska regeringen redan den 13 var viss om, att fiendtligheterna skulle begynna, ehuru den d tyskå förbundsdagen först dagen derefter fattade det ödesdigra beslutet att mobilisera a, förbundshären, hvilket af Preussen uppfattaja des såsom en krigsförklaring. För några dagar sedan bekommo vi ettlaf telegram, att Lavalette skulle ha uppmanat medlemmarne af konferensen att, i fall icke d derförinnan någon anledning skulle bli till ett sammanträde, åter samlas den 1 December. Att här ett skriffel var begånget, var temvi ligen tydligt, och vi satte derföre ett frågeri tecken vid detta datum. Af de utländska lv tidningarna finner man också nu, att det borde ha stått den 1 Februari. st Tidningen Precurseur de Bordeaux berät-K tar, att en af de högre tjenstemännen i in-s! rikesministeren, hvilken ofta haft konfiden-2 tiella uppdrag att utföra idepartementena 4 samt förvaltat en med den kejserliga famil-j; jen beslägtad furstlig familjs förmögenhet, plötsligt försvunnit. På tre veckor har mans! icke erhållit någon underrättelse Om honom. å Hau ionehade vid afvikandet 50,000 francs i vexlar och 5000 fr. i banksedlar. Vexlarne i ha icke blifvit presenterade, Polisens allalh efterspaningar ha varit förgäfves. Pp ENGLAND: g Tidningen Sidney. Morning Herald med sesg naste post meddelar underrättelse om de blodiga tilldragelserna på Nya Zeland. Denl nämnda tidningen yttrar tillika, att man på Nya Zeland förebrår engelska regeringen att hon icke gjort tillräckligt för att skydda kolonisterna... De engelska tidningarne välta deremot skulden på Nya Zelands guvernör. ä Times för den 23 dennes yttrar i en artikel, !b att man för länge sedan borde ha vidtagit ! den utvägen, att öfva i vapens b:uk på eu-? ropeiskt vis den vänskapligt sinnade delenlt af infödingarne, hvilkas antal beräknas tilll 15,000 och begagna dem till försvar mot deld fiendtligt sinnade maoris, hvilkas antal icke 1 öfverstiger 20,000, medan europeerna på Nya r Zeland utgöra ornkring 220,000. Times med-!a gifver, att europeerna icke duga till attlr kämpa mot de krigiska maoris i deras ötillgängliga berg. Prinsen och prinsessan af Wales hafva i Wien mottagits och firats på ett glänsande! sätt. Kejsaren gaf den 22 dennes till sina engelska gästers ära en storartad hofbankett, hvartill voro inbjudna exkonungen af Hannover, hertig Alexander af Wärtemberg, prinsen ar Wasa m. fl. för detta eller ännu regerande poteotater. Yachten aPsyche, tillhörande engelska Medelhafseskadern, har anländt till Triest, för att vara i beredskap för prinsen och priasessans öfverfart till Egypten. Chefen i Wien för huset Rothschild, baron Anselm von Rothschild, har skänkt 200,000 floriner till uppbyggandet i nämnde stad af ett israelitiskt sjukhus, som kommer att in-, rymma 100 sängar. Han har vid denna gåfvals Å t ÖSTERRIKE. : f ; rästat blott det vilkor, att på byggnadens gafvel skall anbringas hans äfline fader SaTlomon Rothschilds namn. SPANIEN. Tidningen Correspondencia gör på grund af de hittills kända valen följande sammanställning af de snart sammanträdande cortez: 115 progressister, 20 demokratiska, monarkister, 81 minorister, 69 republikaner, 2 moderados och 18 absolutister. Denna summa har! dock det felet att ej vara fulltalig, ty ännu l: är utgången af 47 val ej känd, Valens utgång har ej kunnat annet än verka nedslaende, ty allt tyder nu på, att det förestår nya blodiga strider i landet. De republikanska tidningarne föra ett i högsta grad hotfullt språk; bland annat visa de på de 14,000 republikanska valmännen i Madrid, hvilka stå färdiga att åter resa barrikaderna, ifall cortez bestämmer sig för monarkien såsom landets styrelseform. a Underrättelserna från Cuba låta bättre; dock må man el öfverskatta dem. Truppernas intagande aj staden Bayamo, hufvudsätet .I för upproret, är ej af den vigt, som spanska I regeringen tyckes vilja fästa dervid. För det första är Bayamo en öppen stad, som det nära på är rakt omöjligt att försvara, -—— K. BR RR ER