(Insändt.) Något cm kurativa badformer. Under förliden Augusti öppnade Aftoubladet sina spalter för populära framställningar rörande hafsbad, hafsluft och badlif vid Marstrand, till ledning och tjenst för dem, som önska att bilda sig ett eget omdöme om det inflytande en badsejour vid vår vestra kust bör utöfva såväl på den sjuka som den friska menniskan. Författaren till dessa uppsatser, professor Hartelius, sjelf ledare af sjukgymnastiken vid dervarande badetablissement, behandlade ämnet med den sakkännedom och klarhet, man af honom kunde vänta, hvarföre den badsökande allmänheten också bör vara honom särdeles tacksam, i isynnerhet som, mången gång, hrr läkare i detta fallia skttaga en hemlighetsfuilhet, som för den frågande badkandidaten är allt annat än upplysande. Insändaren häraf har sjelf gjort denna erfarenhet, men har genom professor Hartelii utredning bildat sig ett klarare begrepp om värdet af våra hafsbad såsom kurativ badform. En annan af dessa former och mera heroisk är den s. k. gräfenbergska kallvattenkuren. Dess uppfinnare, landtmannen Priessnitz, började redan år 1829 att använda denna kurmetod inom sin hemort, och hos oss ha å de sista 25 åren snart sagdt både kreti och pleti tilltrott sig att gifva föreskrifter för sjukbehandliog med kallt vatten; och till och med vid de ordnade kallvatterkuranstalterna synes badbehandlingen rätt ofta något summarisk, utom det att man der påträffar sjuklingar, hvilka synbarligen äro ditskick ade eller ditkommit i fåvitsko mera för att rikta inrättningen, läkaren och restauratören än för att återvinna en bruten helsa — derföre att äfenbergerkuren för deras åkommor ej var indicerad. Kallt vatten är tillföljd af sin kyla ej så alldeles att leka med, vilket resultatet af mången dylik behandling nogsanvt visat; patienten kan derig; senom blifva obotlig och hvem skall han celler hon i sådant fall i främsta rummet anklaga? Insändaren, en i n af en förnuftig badbehandling, har uppställt för sig sjelf nåova frågor i detta ämne och ar ganska stort allmänt intresse, hvilka frågor borde besvaras af någon fackman. Först och främst vore det inte en uppmärksamhet emot resp. publikum att genom populära framställningar i en tidning äfven låta oss veta när kallvattenkuren är andvändbar, är af nytta, är fullt indicerad eller är absolut skadlig 0. 8 v.; äfvensom något om badlifvet m. m. vid de olika och mest besökta kuranstalterna ? Djerft nog måhända har insändaren älven ör sig sjelf uppställt den frågan: om icke i bredd med de framsteg fysiologien gjort under åren från 1829, det vore möjligt att den äfenbergska badforn nen, lefnadsoch röreleordningen vid kuren kunde undergå några förbättringar? Med all aktning för Pri ssnitz, kurens med rätta högt uppburne uppfinnare, vore det ju i sin ordning att hans efterföljare äfven blifva dess fullkomnare. Om t. ex. någon initiativets man, fri från förut fattade meningar och nu inrotad s!entrian, samt i besittning af grundliga fysiologiska och terapeutis ka förkunskaper jemte något snille, företog sig att uppställa en förbättrad teori för hela denna ren af dadbehandling, vore det ej på tiden? Om det erkännes, att kroppen under gräfenbergerkuren beröfvas mycket värme, skulle icke denna gare och örnuftigare underhållas och återstå Jas af mera ärmebildande födoämnen, regime å la Banting t. ex., t, ser mjölk och dylikt? Om lan etas och hjertve samheten egras genom det force: tiva benrörel de pake kare att gymnast för kuren? Insändaren tänker sig en rationskur på följande sätt: modift vatienkur och gymnastik såsom re samt Jefnadsordning närmast å a I För dem, som ba råd oc sig redan göra att få genom kur med k Hvattenbeband vid k E dock — mera pas gå sås 2 Ationsbla nd andra, Mönch