Allehanda meddelar det utslag, som Sköllersta häadsrätt afkunnat i målet mellan landsfiskalen Källtröm (kärande enligt konungens befallnigshafvanles anmodan) och häradsskrifvaren Sahlin i fråga om öfverdebitering af debetsedelslösen. Den stridighet som emellan parterna uppstått, mruvida vissa af de till kronouppbörden icke egentigen hörande diverse medel, som i debetsedlarne nom Öster-Nerikes fögderi intagas, må ingå i den umma, som skall ligga till grund för beräknandet af väradsskrifvarens ersättning för bestyret med devetsedlarnes upprättande och utfärdande, anser väradsrätten sig böra till pröfning upptaga endast den måne sådant är nödigt för att kunna betämma, om häradsskrifvaren Sahlin felat i de vid ostämda åtalets utförande: uttryckligen angifna all, nemligen de, som förekomma i 1867 års devetsedlar, dels för Knut Uno Kempff, hvilken påörts icke allenast 71 rdr 82 öre i utskylder, å wvilka häradsskrifvarens ersättning ostridigt får eräknas, utan äfven brefbäringsafgift 4 rdr 9 öre n. m., samt lösen för debetsedeln 50 öre, dels ock ör Lars Johan Kärling, hvilken påförts, utom kronoitskylder 6 rår 64 öre, jemväl brefbäringsafgift 1 rdr 2 öre och snöploglagsmedel 28 öre m. m. samt ör lösen för debetsedeln 12 öre; och som, enligt 35 agrafen i rikets ständers för år 1867 fastställda bevillning och dervid fogade formulär till iebetsedel, dem K. M:t genom kungörelse den 5 Iktober 1866 till allmän efterrättelse utfärdat den, iom uppråttar. och utfärdar debetsedlarne, afsedda icke endast för kronouppbörden utan ock för direrse medel, hvilka i debetsedelns slutsumma böra ngå, är berättigad att, såsom ersättning för detta Jestyr, åtnjuta och å debetsedeln upptaga för hvarje sådan sedel, hvars slutsumma öfverstiger 7 rdr till öch med 75 rdr, tolf öre samt för debetsedel af innu högre belopp 50 öre; alltså och emedan, jemikt 5 punkten i k, cirkuläret till samtlige konungens befallningshafvande af den 30 November 1349, ) paragrafen i k. förordningen angående allmänna vägarnes underhållande vintertiden af 13 September. 1790 och 6 parserafen i k. instruktionen för häradsskrifvare af 10 November 1855, debitering och uppbörd af brefbäringsafgiften må i sammanhang med allmänna kronouppbörden verkställas; samt debitering af snöplogslagsmedlen, dem kronofogden må vid vanfiga uppbördsstämmorna uppära, äfven bör. verkställas af häradsskrifvaren, med skyldighet för honom att å dem utfärda dehetsedlar, thy och då den Kempff debiterade brefväringsafgift 4 rdr 9 öre tillsammans med de 71 dr 82 öre, hvilkas intagande i debetsedelns slutsumma ej är åklagadt; öfverstiger 75 rdr samt Käring debiterade brefbäringsafgift 1 rdr 2 öre och snöploglagsmedel 28 öre, tillsammans med-hans krono1tskylder 6 rår 64 öre, öfverstiger 7 rdr, finner häradsrätten häradsskrifvaren Sahlin ej hafva för. högt beräknat den lösen, som han för debetsedarne påfört Kempff med 50 öre och Kärling med. 12 öre, i följd hvaraf den ansvarstalan, landsfiskalen Källström genom: stämningen anhängiggjort, varder såsom i ofvanberörde två fåll saknande.stöd författningarne och i öfrigt icke för visst angifvet fall utvecklad eller bestyrkt, utaf häradsrätten härigenom ogillad. Hvad åter angår de anmärkningar, landsfiskalen Källström vidare muntligen inför häradsrätten framställt i afseende-å beräknandet af lösen för debetsedlar, som häradsskrifvaren Saklin utfärdat, för år 1863 åt Larsson vid Segersjötorp med slutsumma 7 rår, för år 1864 åt Per Andersson i Polltorp med slutsumma 7 rdr 2 öre och för år 1866 åt smeden Gustaf Bergström med slutsumma 7 rdr 9. öre, debetsedelslösen, beräknad till 12 öre, ininbegripen i hvardera slutsumman, så, enär berörda lösen, i enlighet med 85 paragrafen i rikets ständers för nämnda år genom k. kunugörelserna den 17 Maj 1861 och 8 Januari 1864 till allmän efterrättelse utfärdade bevillningar, bort beräknes till 3 öre för hvärderd sedeln, finner häradsrätten, att häradsskrifvaren Sahlin, som, i stället påfört 12. öre, derutinnan felaktigt förfarit, hvadan ock -då anledning ej förekommit, att denna feaktighet haft sin grund i annat än häradsskrifvarens vårdslöshet eller oförstånd i embetet, häradsrätten, jemlikt 25 kapitlet 17 paragrafen i strafflagen af 16 Februöari 1864, jemförd med 5 Paragrafen i k. förordningen om samma lags införande och hvad i afseende derå iakttagas skall af nyssnämnda lag, pröfvar rättvist att härigenom fälla härådsskrifvaren Sahlin, att, för hvåd honom i ofvänberörda måtto till last kommit, böta 50 rår. Vid den utgång, målet sålunda fått, finner häradsrätten sig icke kunna, emot 21 kapitlet 4 paragrafen i rättegångsbalken; ålägga någondera parter dit ersätta åå andres kostnad i rättegången. — Mord och mordbrand: Falun den 2 Januari: Enligt från krenolänsmannen i Svärdsjö C.A. Stjerneman till konungens befallningshafvande infangen rapport, daterad den 27 sistl. December, ar. drängen. Målar Erik Andersson i Gråsala blifvit innebränd, och, såsöm -det förmodas, derförinnan mördad af sin husbonde och svåger Målar Anders Jansson; Vid anstäldt förhör hafva följande upplysningar vunnits. Anders Jansson och åns svåger hade på senaste tiden varit tillsammans och -kolat å byns skog til måndagen den 21 Dec., då Anders Jansson på förmiddagen begifvit sig hem, -och dit Erik Andersson äfven skulle komma efter, sedan han verkställt något ännu återstående arbete. Då man äfven under tisdagen, på hvilken dag Jan Andersson tidigt på morgonen bogaf sig till Falun. med kol, förgäfves väntat på Erik Arderssons hemkomst, blef bud afändt till frogem, för att efterhöra anledningen till dröjsmålet. Vid -budets framkomst till kolningen, befanns kolkojan nedbrunnen och. under stenarne af den nedrasade spiseln anträffades det förbrända liket efter Erik Anderssor. Vid framdragandet af: lemningarne efter den aflidne varsnades å bakre delen af hufvudskålen ett rundt hål, som tycktes sträcka sig långt in i hjernan; hvarjemte en hammare, befanns liggande vid sidan öm liket. Vidare hafva tvenne personer sammanstämmande berättat, att någon dag innan döds fallet timat, Erik Andersson hade för Anders Jansson förklarat, att han till våren ämnade resa till Amerika samt att han, för.sådant ändamål, skulle utbryta sin arfsandel och flera års hos Anders Jansson, innestående tjenstelön.. För öfrigt uppgifves en hedgårdskarl, som -kl. mellan 3 och 4 på morgonen. den-21 Dec. for öfver sjön Björkan i Enviken, dervid hafva hört nödrop från den skog, å hvilken Anders-Janssons kolbotten är belägen. Slutligen begär länsman Stjerneman förhållningsorder, huru -med Anders Jansson, som emellertid förnekar all delaktighet isvågerns död, förhållas skall. 8 — Blystilderna i Carlskrona, Carlskrona den 2 Jan. Den 10 sistl. Juli upptäcktes att stöld blifvit begången å linieskeppet Gustaf den Store, stående i dockan n:r 4 åk. skeppsvarfvet här i staden. Deh 22 i samma månad börjades ransakningen i detta mål och har fortgått til den 23 uti sistlidne månad, då krigsrätten för flottan meddelade utslag. Uti målet ha 70 personer blifvit Hörda som vittnen, och ändå har ingen upplysning om rätta tjufvarne kunnat erhållas. Genom den hållna undersökningen har utredts: att på våren 1867 hafva alla luckor och mastfiskar på undra batteriet af skeppet, på oificers befallning, blifvit med bräder öfverspikade; att inbrott föröfvats på det sätt, att ett af de öfver stormast-fisken fastspikade bräder blifvit lassadt, hvarigenom tillträde beredts till trossbottnen, der luckan till krutdurken för-pt och dörren i skottet till durkgången akterat blifvit uppbrutna; samt att I durkarne tillgripits dels större delen af blyklädseln till en vigt af, såvidt utröras kunnat, 19; centner af innefattande, efter upphandlingspris, ett värde 860 rår 80 öre, dels ett lucköfserfall:af metall 5,5 skålp, värdt 7 rdr 70 öre, dels ock metallvreden å 5 langningsuckor ande 173 skålp. värda 24 rår. 50 ör Af de i detta mål inblandade och tilltalade pe soner blefvo timmermännen i I komp. n:r 119 sant i 2 komp. nr 56 och nr 111 frikända, enär, emot deras bestridande, full-laga bevisning emot dem icke förekommit, dock blef den förstnämnde, hos