MM MMMM ting om det. Men hvad det var som mr Templemore ej visste om, eller huru det kunde vara möjligt att han var okunnig om Doraå flykt, det glömde mrs Courtenay att göra sig reda för, och helt stolt öfver den utväg hon funnit att undgå att bli fångad af slumpen, gick hon uppför trappan för att se efter en annan kortlek. Till sin stora förtret fann hon ej någon sådan i rummet; hon letade öfverallt, men korten stodo ingenstädes att finna... Men. Dora hade ju köpt henne ett spel kort, och det för icke längre sedan än i går! Ivar hade hon väl lagt det? Mrs Courtenay gick ini sin dotters rum, ett fattigt och dåligt möbleradt litet rum. Mrs Courtenay blet helt dyster i hågen. Var väl denna låga säng med sitt ömkliga kattunsomhänge; dena målade kommod och denna haltande tvättställning —var. väl allt detta passande möbler åt frun på Les Roches, Richard Templemores hustru? Hon måste inte vara rätt klok! tänkte mrs Courtenay förtrytsamt. — Hennes tant var galen — de hade nemligen fått höra att mrs Luan var död — och Dora har ärft henne och är nu i sin tur galen. Men jag: vet hvad jag skall göra; — jag skall a ännu en liten tid, och sedan skrifver jag till mr Templemore och frågar honom hvad han menar med att låta sin hustru rymma bort ifrån honom på det här sättet. Men det var sannt, jag skulle ha tag i korten! De måste visst ligga i någon af hennes lådor — jag undrar i hvilken. fs Mrs Courtenay hyste ett naturligt hat till allt besvär. Hon försökte derföre först att gissa hvilken af lådorna det var som inuehöll de kort hon letade efter; men då detta i ke stod att läsa på någon af dem, drog hen på måfå ut en och började leta i den, med en betänksam och forskande blick. j