STOCKHOLM den 16 Dec, Det vill synas såsom skulle det icke komma att saknas bemödandenatt fortfarande undanskjuta den reform af den kommunala valordningen, som så eftertryckligt påyrkas af den allmänna meningen i landet. Den förhoppning vi hyste, att vår nya kollega Stockholms-Posten skulle komma atl medverka till en lycklig lösning af denna angeläenhet, framför allt för att bringa första kammaren i en bättre ställning till folket, synes tyvärr icke gå i fullbordan. Nämnda tidning tyckes tvärtom vilja göra sig till drgan för dem, som under åtskilliga förevändningar vilja motarbeta hvarje inskränkning af det fåvälde, som den svenska kommunen för närvarande är underkastad. StockholmsPosten egnade i sitt andra nyiamer åt kommunalfrågan en längre artikel, som dock vid närmare påseende befanns icke vara någonting annat än en afhandling om bolags rösträtt. Reformen i sin helhet, frågan om de högre beskattades förtryckande röstöfvervi; t, behandlades såsom någonting för ingen del påträngar.de. Den vigtiga frågan, heter det, är långt ifrån sin lösning, och StockholmsPoster, förråder icke heller ringaste benägenhet, att medverka till lösningens åskyndande. Tvärtom skulle den af Stockholms-Posten antydda metod för denna angelägenhets behandling till en mycket aflägsen framtid undanskjuta hvarje förändring, ty tidningen vill inveckla frågan genom att med henne sammanblanda en beskattningstvist, som sybes egnad att kunna antaga mycket storartade dimensioner, och om hvilken man med rätta kan säga, att hon är långt ifrån sin lösning. Stockholms-Posten vill, i öfverensstämmelse med hr Wallenbergs vid riksdafen och hos Stockholms stadsfullmäktige föräktade åsigt, att den skatt till kommunen, som nu erlägges af bolag, skall fördelas på bolagsmännen i mån af deras andelar, och att bolagsrnännen skulle erlägga sin kommunalskatt der de äro boende. Deraf följde naturligtvis, att det icke vidare blefve bolasen, som utöfvade rösträtt i kommunala angelägenheter, utan delegarne, och anledningen till klagomål öfver bolagens röstöfvervigt vor.e dermed försvunnen. . Något annat giltigt skäl för en sådan förändring — med undantag af det, som kan stå i samband med rösträttens utöfning — inna vi icke af Stockholms-Posten anfördt, än att derigenom skulle undanrödjas den orättvisa som ligger deri att vinstutdelningar, som tillkomma personer, hvilkas sammanlagda inkomst är så obetydlig att den enligt gällande bevillningsförordning är skattfri, icke få tillzodonjuta denna skattefrihet då skatten erägges af bolagen. Talet om en progressiv skala för kommunalskatten, genom hvilken, om len infördes, bolagens vinster skulle komma att hårdt och oräctvist drabbas, är väl egentigen anbragt endast för effektens skull, ty len omständigheten, att förslag i sådan riktning blifvit väckt någonstädes, lärer välicke vevisa, att detsamma har utsigt att blifva ag. Då man vet, huru väl representerade örmögenhetsintressena äro inom vår lagstiftling, synes ingen anledning vara för handen, tt man skulle pålägga bolag en beskattling, hvars obillighet Stockholms-Posten jelf visat att det är så lätt att ådagaägga. Ingenting hindrade likväl, att den! frågasatta förändringen i sättet för bolags eskattving åvägabragtes i sammanhang med n reform af den kommunala röstgrunden; m nemligen icke några betänkligheter i öfigt funnes mot en sådan förändring. Men yvärr finnas flere sådava, om hvilka det säert skall komma att lifligt tvistas när denna råga bringas å bane, Stockholms-Posten etraktar det t. ex. såsom dqp enklaste sak verlden, att den på ett bold vinst belöande kommunalskatt frångåf den kommun ler bolaget drifver sin rörelse, för att förelas på de måhända vidt åtskilda kommuer, der delegarne äro boende. Riktigheten f denna åsigt kan dock vara i högsta grad vifvel underkastad. Antagom att ett bolag ysselsätter en rg arbetare, hvilka nlita skolor, sjukvård, fattigvård m. m. inom en kommun, der rörelsen bedrifves. Om nu, vilket ofta kan vara händelsen, ingen enda f delegarne bor inom kommunen, så skulle enna icke af det stora etablissementet ekomma ringaste bidrag till bekostande af ommunalutgifter, som dock härflyta just från et ifrågavarande bolagets verksamhet inom ommunen. Och hvad rimligt anspråk på a stor kommunalskatt har deremot en afigsen kommun, der en stor delegare i ett