PERSER Bags UTRIKE FRANKRIKE. Den 7 dennes försiggick Berryers begrafning i Angerville. Omkring 2500 personer begåfvo sig på morgonen samma dag dit från Paris i två jernbantåg. Bland dem befunno sig nästan alla advokater och politiska storheter i den franska hufvudstaden, ett stort antal författare samt tre engelska advokater i embetsdrägt hvilka utgiorde en från London skickad deputation. En stor mängd från provinserna hade äfven infunnit sig direkte 1 Angerville, så att största delen af hvad Frankrike har utmärkt befanns församlad der. — Förberedelserna i slottet voro enkla. De yttre portarne voro svartklädda och försedda med Berryers valspråk : Forum et jus. Likkistan stod i salen, som blifvit förvandlad till ett grafkapell. Kl. 12 satte processionen i gång, men stannade på den stora gården, och der var det som talen höllos. Sacy talade i franska akademiens namn, det parisiska advokatståndets batonnier Grövy 1 sina kollegers, Marie i staden Versailles, de Seze i advokaternas i provinserna, hertigen af Noailles i den aflidnes politiska vänners, de Falloux i hans fordna parlamentariska vänners, Baraquet i den parisiska konstförvandtföreningens, en timmerman i sin korporations samt de la Ferte i grefvens af Chambord namn. Efter talens slut begaf sig processionen till kyrkan. I spetsen för densamma gingo advokaterna vid appellationsoch kassationsdorustolarna i Paris i embetsdrägt samt representanterne för advokaterna i prov, Derefter töljde medlemmarne af lagstiftande kåren, bland dem Ju!es Simon, Pelletan och hela den öfriga oppositionen, många fordna deputerade och folkrepresentanter, mairerne i trakten, åtskilliga deputationer samt ett stort antal författare och andra personer, så som Dumon, som varit minister under Ludvi Filips tid, Saint Marc Girardin, Pozzo di Borgo m. fl. Kyrkan i Avgerville är ganska Hiten och kunde derför icke rymma alla i processionen deltagande. Den var svartklädd, men för öfrigt utan alla prydnader. Abbe Desbrosses läste messan, hvarefter biskopen i Orltans Dupanloup besteg predikssolen och böll liktalet. Efter gudstjenstens slut begaf sig processionen till kyrkogården, der ingängen till de hvalf under kyrkan befinner sig, i hvilka Berryers qvarlefvor fingo sitt hvilorum. I denna ceremoni kunde endast en del af de närvarande deltaga, emedan äfven kyrkogården är helt liten. GREKLAND. Med anledning af hvad som i dessa dagar försiggått och försiggår mellan Turkiet och Grekland, föranledt af den kandiotiska frågan, yttrar Fedrelandet följande: Det som naturligtvis skadat och skadar Greklands sak mest i utlandets ögon är hela det förvirrade sätt, hvarpå landet styr Medan konungahuset städse kunnat glädja sig åt stor sympati hos folket, medan en kronprins födelse helsades med ofantligt jubel och haas namn Konstantin upptogs såsom något betydelsefullt för framtiden, har kampen mellan de pjitiska partierna fortfarit utan afbrott och lifvit förd med stor bitterhet. Ministeren Bulgaris begagvade sig vid valen af alla möjliga medel för att få motståndarne uttränvgda ur nationalförsamlivgen. Komonduros, den förre premierministern, blef dock vald i Messenien, men hans val godkändes icke och vid omvalet erhöll han ej pluralitet. Han gjorde sig nu skyldig till mått och steg, som närmade sig uppror och sammansvärjning och skulle fängslas och ställas till rätta, men medan ett rykte lät honom fly ur landet af fruktan härför, berättas det nu att han inneslutit sig i ett otillgängligt bergslott och trotsar från detta regeringens befallfallningar. Ministeren Bulgaris ställnipg är ingalunda säker. Icke ringa missnöje väckte det, att man gaf kronprinsen namn af hertig af Sparta, emedan det stred mot grundlagens stadgande om adelskapets upphäfvande; men det godkändes dock af nationalförsamlingen. Sedermera mötte finansförslagen stort motstånd, och det ,var blott genom att tillkalla medlemmar, som redan rest hem, och genom sina egna röster, som ministeren vann en luralitet af 6 röster (81 mot 75) för 1868 ärs finanslag. Tolf millioner drakmer erfordrades för bären, mer än någonsin förut; och ändock nedsattes armens styrka från 15,000 man, såsom först föreslogs, till 14,500. Två millioner skulle användas till uppköp af Remingtonsgevär, och betydliga summor behö! vas för andra krigsrustnipgsändamål. Ett nytt lån på 28,000,000 föreslogs, ehuru man blott ätt tillstånd hälften af det förut beslutna lånet; men detta förslag antogs icke. Deremot antogs aftalet med konung Ottos arfvingar om 42 millioner drakmer såsom vederlag för slottet i Athen; 13 million skall utbetalas till några turkar, som ega fem byar i närheten af Thebe, men nu öfverlemna dem åt staten. Af andra lagförslag, som antogos, må nämnas: om införande af franskt myntsystem från den 15 Januar 1869 (andra uppgifva, att införandet är uppskjutet till är 1870), samt om nya stränga straff mot röfrarne och deras medbjelpare. Nationalförsamlingen hemförlofvades för en månad sedan efter att enhälligt ha beslutit att aflägga tacksägelse till Förenta Staternas regering för hennes vänskapliga uppförande mot Grekland och isynnerhet mot Kreta; men några