uk någon gång, på stora högtidsdagar fnr ra. ) uppställda. SR att). Med den enkölhet, söm utmärker hög c jalåg i Daninark, finner sig konungen väl it-jatt bo i ett af de temligen små palatser ra Vid Amalienborg, och han lärer endast sa, festdagar begagna det stora slottet; Mm ta detta står emellertid ingahinda snyttigt; sin riksdagens båda kömrar, finansministeren 0 stt I det stora inälningsgalleriet hafva der sto at I!okaler sig upplåtna. Det sistoämnda, sc ch j ensamt upptager 18 rum, har väl emöllert ns den mest otjenliga lokal man kan tänka sj rSå vida man aböer ett dyllkt galleri vara t ng i för öilmänhkelens nytta och nöje, men ic er för att blott förvaras, ty det är förlagdt et slottets öfversta våning, till hvilken in: a Måste passera en oändlig mängd trappa on I En följd häraf är äfven att denha Hålning samling, som lärer innehålla icke mindre ä if1600 taflor, långt mindre beses af-allmänbi sa ten, än man eljest kunde ha förväntat. w, Rosenborgs siott, som under den praktä m ) skande Christian IV:s regering, äppbyggde tfar en engelsman (Ivikö Johes), är väl min urfe stort, inn onekligen af en läkt t mer I tilltalande (halft götisk) byggnadsstil, ä y Christiansborgs slott: Vid sidan deraf finne jen ganska änsenlig park; och man förundra oj sig att en så stor lustgård kunnat förlägga inom stadens murar; men detta förhålland finner sin förklaring deruti, att slottet, förs bestämdt till ett fustelott för den kunglig; familjen, när hon vistades i hufvudåtaten låg utanför denna, nät det byggdes, ehurt det ej dröjde mera än fyra år förr än sta tens gränser blefvo utvidgade mot nordost så att slottet kom att ligga innanföre stas dens vallar. I detta slott gömimes trons regalierna och en myckenhet sndrå Uyrbarbeter som äro sf intrösse för Danmarks histora. Af långt mera värde än hela slottet med Jalla dess grannlåter är emellertid för kjörenhavparne den vackra parken, som för alla Jär så lätt tillgänglig; och likväl är detta långt ifrån den enda gröna plats, som denna stads invånare ha att tillgå. De fördom till stadens skydd mot flenden (och framförallt svensken) anlagda Vallarne ömkring staden, hvilka na, såsom dauskarne sjelfva säga, endast :tå och skräpa, då de äro alldeles ödugliga att utgöra ett värn mot nutidens artilleri, äro planterade med höga, lummiga träd, och från de för promenerande anlagda beqväma fotstigar på bastioneriia här man en utmärkt utsigt öfvör förstäderna och i det fjerran. Vill man njata den friska sjöluften, i då har man dertill förträffligt tillfälle genom en spatsertur på Langelinie med den skönaste utsigt öfver redden, Med ett ord: man är icke, som man skulla tro; I Kjöbenhavn af nödvändighet instäbgd inom väggar af sten, hvart mah ser. Man behöfver icke gå långt för att finna en skuggig grön plats, en med beqväma bänkar försedd all6 och en förträfflig utsigt åt hafvet, 7; Jag sade gå; men detta kan i KjöbenhavB, om man Vill försätta sig något atom stadens hvimimel, knejpast rågskomma, emedan de allmänna fortskaffningsmedlen äro så billiga och beqväma. Utom de talrika, på de flesta torg stationerade droskorna, hvilka vanligen äro täckta och mera rymliga än våra svenska, afgå till flera olika platser antingen omnibusar eller spårvagnar, de förra hvar 7:åe minut och de senare hvar fjerdedels timiia. Spårvagnarne erbjuda ett för oss svenskar alldeles nytt och särdeles angeämt befordringsmedel, emedan man i dem åker fortare och med mindre skakning än i andra åkdon. Genom den lätthet, hvarmed tyngder kunna på jernskenor fortskaffas, förmå äfven två hästar framför en spårvagn draga omkring 42 personer eller fyra gånger flera ÄR OM samma hästar draga en omnibus. Spårvagnarne, som äro mycket höga och långa, ikna på afstand små vackra hus; och taken lerå, som erbjuda den friaste utsigt, äro vanigen tätt besatta med menniskor. Danskarne rysa nemligen alldeles icke den bos oss så vanliga föreställningen, att det icke går 20 tt begagna taket på en publik vagn. Man an icke nog förundra sig att icke våra omibusbolag här i staden, hellre än att på den emligen ojemna stenläggningen släpa sina unga vagnar, anlägga skenor för desamma. tskilliga af de gator, com i Kjöbenhavn asseras af spårvagnar, äro icke bredare än goda stad, och skenorna, som naturäro nedlagda i några linier än ste minsta mån . 5 Då man vet ninuten 0: v arne skola mötas har man lott vid dessa punkter en utvikning af kilda skeucer, på hvilka den först ank ——5222 1 0 sn mr Nr RT mr RE FN e vanliga mlande. vagien utlöper, till dess den andra asserat. Det är, som man vet;trån Kj t emtat iden-om stadsbudsexpe Je w kan icke neka att kopian står ett godt X ycke tillbaka för originalet. I stället för 1 e få, snygga, om sommaren i rena hvita N nnerockar klädda mön, som vid ångfarty; ens landningsplatser eller i gathörnen, på å fordran, betjena den resande och avdra, d. h Mm g uf bi h: benhavn vi tioner; Ten afva vi i Stockholm fått en massa sluskiga örnståndare, som i ytterlig grad besvära en resande och på andra göra ett pinsamt tryck derigenom att de visa, hvilket dagrifvarlif ett så stort antal unga, arbetsigliga män föra... Orsaken dertill att den unska -hufvudstaden, oaktadt dess större mängd, företer ett synbarligen mera inänkt äntal stadsbud, torde vara dels den, up t man icke der vet af dessa s. k. egna28 adsbud, byilka vår polisstyrelse, genom en ef egriplig flathet, lät uppkomma kort efter t att ett par företagsamma män på ett rständigt sätt ordnat-bärarelagen i kårer bo pålitligt . folk och med ansvarighet, dels ka ven den att det icke i Danmark är förCa nstfolk lika lätt som i Sverge att springa va in husbönderna. Hos oss behöfves det, I vå m man vet, endast att en tjena finner fo pg LR RR a NR