Knappt har det afgående engelska torykabinettet lyst fred öfver Europa och en hotande konflikt vid nedra Donau blifvit förhindrad genom en diplomatisk påtryckning, förr än en ganska betänklig mörk punkt visat sig på den politiska horisonten i öster, Misshälligheter ha utbrutit mellan Turkiet och Grekland i anledning af den kretensiska frågan några få veckor efter det att den turkiska regeringen försäkrat de enropeiska makterna, att fullkomligt lugn rådde på ön. Från Athen berättades för kort tid sedan, att en blokadbrytare, ångfartyget Enosis, åter afgått till Kreta med 1100 grekiska frivillige. Samtidigt dermed offentliggjordes i de grekiska tidningarne en förklaring från den provisoriska (insurrektionella) regeringen på Kreta, att hon icke ville erkänna de af Porten vidtagna åtgärderna, samt att hon allt frament hade ett enda ögonmärke: öns anslutning till Grekland. Under dessa förhållanden. har hofvet i Konstantinopel mot vanligheten fattat ett raskt och kraftigt beslut. Det skickade genast ett transportfartyg, Lutfe, med trupper från Dardanellerna till de grekiska farvattnen. Ett telegram af den 4 jennes meddelade, att en krigseskader utrustades för att följa efter, samt att dennas sfverbetälhafvare kapten Hobbart (som förr varit i engelsk tjenst) skulle förses med vidsträckta fullmakter. Den 7 dennes på förmiddagen hade Hobbarts eskader väl ännu icke gått till sjös, Zen man väntade i Konstantinopel, att det skulle ske oförtöfvadt. Emellertid har Porten, såsom det visar sig af ett telegram, med vestmakternas och Österrikes samtycke, den 9 dennes afsändt ett ul timatum till hofvet i Athen, hvilket lemnar detta hof 8 dagars betänketid för uppfyllande af följande yrkanden: upplösning af de redan sefintliga frivilliga kårerna samt förbud för nya sådanas bildande, tillslutande af Grekjands hamnar för Enosis, skadeersättning åt