som helst en temligen omfattande kursiEuropas historia efter 1815. Detta välbetänkta förfarandes tendens har tyckts oss böra framhållas. Den vittnar i sin mån om tilltagande lif och aftagande indifferentism i de akademiska studierna. Nordisk Tidskrift för pontik, ekonomi och littevalur, utgifven af G. K. Hamilton. Tredje årgången, Jamwari—Oktober 1868, i Nordisk Tidskrift för de förflutna tio månaderna af detta år föreligger visserligen i blott sex häften, men derför har icke vare sig någon orätt skett dess köpare, eller någon oregelbundenhet i utgifvandet egt rum: af de sex häftena äro nemligen fyra dubbelhäften, representerande hvar sina två månader. Det hela utgör, tilläggsbladen oberäknade, en volym om cj mindre än 40 tryckark. Låtom oss kasta en blick på det oms vexlande innehållet. De egentliga, sjelfständiga afhandlingarna eller uppsatserna äro följande : Om armöfrågan i Sverge och dess utveckling på senare tider af ; Var Henrik Wergeland Skandinav af C. Rosezberg, Något om stporto och paketpost mellan Nordens rien at H—n; Folkesagn fra Hallingdal af J. E, Nielsen; Johannes Rudbeckius, en bild tr svenska kyrkans och kulturens historia i sjuttonde århundradet af Th. Norlin; Noget om Folkesproget i Norden af Er. Bajer; Theodor Parker och den religiösa frågan af Axel Nybleus; Preussen og Frankrige af Vollert Konow; Lidt om Oehlenschleegers Nordens Guder og Heibergs nordiske mythologi af --n; Om Sprogudviklingen i Norden af J. Lökke; Unionen mellan England och Skotland af C. T. 0.; Hvad vi ha att fåra af hvarandra i folkuppfostringsväg af O. Eneroth; Nordens gudesagn, Oehlenschlegers nordiske digtning og balletten Thrymskviden af C. Rosenberg; Om Sverges och Norges ömsesidiga handelsoch sjöfartsförhållanden; Nicolai Tidemand, en norsk Politiker af O. A. Bachke; Nogle Bemeerkninger om Tyge Brahe og den danske Adel på hans tid af E.; Förslaget till ny riksakt af H. L. R.; De danska folkhögskolornas utveckling af G. K. H.;; Danmarks finansielle Forhold af N. C. Frederiksen; )Den dramatiske krig af Fr. Bajer. . Vidare finna vi ett antal ängre anmälnini gar och granskningar af wmärkligare lifteraturalster, nemligen: B. E. Malmströms dikter anm. af —nb—; Y. Nielsen: Breve fra H. H. v. Kssen til Kronprinds Carl Johaa anm. af LL. .D.3 N. Tengberg Om Frihetstiden af L—d.; Ibsens Peer Gynt af L—n; Eneroths fter om folkskolan samt Anjous folkskoletidning af —r; Cornelius Svenska kyrkans historia af O.; A. Krooks Taflor ur arbetarens lif samt Landtsoldaten af psevdonymen Götha, anm. af —l—g; Bugges och Sv. Grundtvigs editioner af Semunds Edda, anm, af Th. W.;; Meiers Kriget mellan Sverge och Danmark 41808 —1809 af —r; Knudsen: Det norske målstrev af S.; Hildebrands Lifvet på Island under Sagotiden at —1—g.; Kremers och Sehli stedts dikter anm. af —I—g.; Björnsons Fiskerjenten och Sylvias Aurora Trampe, afl anonym recensent; Lagus Den finsk-svenska : litteraturens utveckling af —r; Erdmanns Bidrag till kännedom om de qvartära bildnin! garne af OC. V. P. Ytterligare böra märkas, utom en redogöt relse af. —ab— för den nordiske enhedssags )! Stilling i Danmark samt sista årsberättel! sen i Nordiska Nationalföreningen, under örverskriften Hvarjehanda : Af et brev fra E, G, Geijer; Könslerens plads i sproglere af —n; Olduordiskens udtale i skoler af —n; Et lille Univ sitetsforslag af Fr. Hanvnerich; Halstyddinj, vise på Bornholmsmål; Genmäla af Anjou; En Bemeerkviug om Molins Skizze til Carl Johänsd onamentet af —n; Rolv Krakes saga, kap. e af —n. ! 4 j q I t : t Slutligen ha i tilläggsbladen meddelats: c svenska, norska och danska litteraturöfverI sigter, en redogörelse för friförsamlingsfrågan i1 i Danmark med mera. Hvad Nordisk Tid-1 skrift under året erbjudit sina läsare har såGc lunda rört sig på ett ganska vidsträckt fält, !c utan att planens ephetstråd derför brutits. v Om vi ej måste frukta att trötta genom en Ir alltför vidlyftig anmälan, skulle vi gerna In gifva efter för frestelsen att något närmare 2 Inlåta oss på en större del af de alltid läs-s värda, ofta för samtidsfrågornas belysning t särdeles betydelsefulla uppsatser, som här l offentliggjorts. under med rätta högt aktade författarenamn eller signaturer, som lätt ty-s das, Vi torle emellertid böra inskränka l oss til att med få ord särskildt påpeka nås ls gra artiklar. n Främst nämna vi, af flere skäl, Theodor s Parker och den religiösa frågan ar filosofie pro-u fessorn vid Lunds universitet, Axel Nyblens, ; s Tidskriftens läsare känna från föregående årgång, ur författarens afhandling om Tro och vetande, hans sällsporda förnåga af po-k pulär framställning, ätven när de mest ab-l strakta ämnen behandlas i den vetenskapliga v bevisningens form, samt denna vårdade och k urbana stil, i hvilken en harmoniskt utveck-u lad och sannt human andes ädla måtta speg) lar sig. Att vi synnerligen vilja åt enhvard anbefalla dessa uppsatser, kommer emeller)b tid hvarken af någon logisk entusiasm för Is ett högt uppdrifvet handlag att, med alltid s bibehållen elegans, föra den kritiska dissek-)d tionsknifven, eller någon öfverdrifven beun-k dran för språkbehandlingens formella virtuo-n ; fi sitet — så mycket vi än respektera dessa båda egenskaper, hvilka i förening gifva hr Nybleus ett mycket betydande rum i den svenska litteraturen. Vi ha, uppriktigt taladt,b ej utan en viss oppositionslusta följt förfatIs: taren genom hans senare afhandling, der det id stundom synts oss, att den fine analytikern, rc som är van att på den filosofiska begrepps-d bestämningens guldvigt väga hvart enda ord, vi nog strängt tagit den reli; G Ardan aAnrh mad an 4