Dessutom hade tillverkats för skarpskytteJ förenfögarne 4650 och förskolorna 342 gr ; En liten särdeles täck: prömenanplats all deles invid Jönköpings pörtak är den s.k Limungen; och sfär kan såväl der som i stadshotellets schweizeriträdgård vid sitt kaffe! eller sin konjak tillbringa rätt angenäma stunder, om man har godt sällskap och min dre ser på vara och pris fin på sjelfva stäl-lets behag. Det nämiida hotellet är en särdeles Btorärtad anläggning, som jag tror den största af sitt slag i riket — med undantag möjligen af Rydbergs hotell i Stockholm. Det innefattar, utom en ofantlig mängd större och mindre rum, röstauration och kafe samt badinrättning, der både varma och kalla bad trhållas. En ganska egendomlig anordning vid detta hotell, för hvilken de resande ickel: i allmänhet torde vara detsamma synnerligen förbundne, är emellertid att i hotellträdgården hvarje sommarafton intill kl. 11 tutas och spelas af en orkester så väldeligen, att de resande, huru trötta och illa-)1 mående de må vara, omöjligen förr än emot! l2-tiden kunna få njuta den hvila och ro,l; de vanligen efter mer eller inindre trött-!1 samma jernvägseller ångbåtsresor behöfva.(t Den publik, som genom denna musik samlades uti trädgården, tycktes icke vara stor, men 1 desto talrikare var den allmänhet, som, lockad j! al de kulörta lamporna och musiken, utan-! för staketet afgiftsfritt deltog i fröjden; och om någon vinst hemtas af dessa tillställningar är det åtminstone icke i sedligt afse-l: ende en sådan utfallers Det skulle otvifvel-: aktigt vara i stadens, liksom i hotellets intresse att dessa tillställningar blefve ju förr: desto hellre afskaffade eller betydligt inskränkta. För mig, som icke på många år sett Jön-: köping, var det angenämt att finna, hvilkenmärkbar förändring till det bättre denna stad! nu till sitt yttre undergått. De vackraste och ätven genom sitt läge l mest framstående byggnader i stadenärostads. hotellet och skolhuset. Det senare, en af del: största och elegantaste byggnader af detta l: slag i riket, är helt nytt, och likväl visade li: det sig vid höstterminens inträde, att anta( Å let närvarande lärjungar (af hvilka 20 nya då . tillkommit) redan öfversteg det högsta sannolika antal, för hvilket den nya läroverksbyggnaden varit beräknad. Det var nemli-l; gen 500, men verkliga antalet lärjungar uppgick nu, innan murbruket i den nya bygg-l.4 naden: knappt hunnit torka, till 505. Dennal företeelse, af öfverfyllda läroverkshus, är ty) värr gan ka allmän i vårt land; och då,l ehuru städerna i allmänhet underkasta :sig stora uppoffringar för att kunna tillfredsställa behofvet af utrymme för de talrika lärjungarne, idkelika rop höras vid riksmö-: tena om statsbidrag för samma ändamål, äfvensöm till lärarelöner, vore det hög tid att man började öfvertänka grunderna till dettattrångmål och sättet att alhjelpa detsammä! Mig synes orsaken ligga-ejblott i folkmäng1 dens tillväxt; ty nya och utvidgade skol-!; lokaler torde väl hafva tillkommit i störrel. mån än folkmängden ökat sig, utan fastmera deruti att ynglingarne fömera qvarhållas vid : elementarläroverken vida längre tt förr. Icke l! nog. med att nya ämnen alltjemnt tillkomma; ; man har i hvarje uppdrifvit fordringarne så högt, ätt gossarne växa till män af 211: till 25 års ålder, innan de hinna genomgå den olyckliga afgångsexamen. Ickel, utan skäl har man kallat våra nya stora skolhus lärdomsfästningar, ty yoglingarne äro. der till kropp och själ fängslade, tilldess de, efter att Hafva der förlorat två tredjedelar af en vanlig mansålder, utgå i lifvet förslöade och förstörda i båda dessa hänseenden. När ! då, vid de dåliga utsigter som näringslifvet nu erbjuder, hela den bildade klassen här ili landet, jemte en dei af allmogen, tror sigl. nödsakad att låta sina söner söka sig in på l: embetsmannabanan, så måste naturligtvis ! skolorna. blifva öfverfyllda. oc : Detkanvära intressant fog attuppspåra. anledningarne till märkligare orters namn, !. och man har också framställt flera olika! förslagsmeningar angående uppkomsten af Jönköpings namn. Några meha att det härleder Sig från den jonagäård eller hjonagård, der : konungens hjon eller betjering; som ej kunde rymmas på slottet, fick sin bostad, andra att staden erhållit sitt namn från Junabäck, hvarvid: den fordom varit belägen. En anhän trä dition åter, som äfven gifver en förklaring öfver Tweta Härads namn; förmäler följande: Jonas var en rik borgaresicköpingen vidl Vetterns södra ända. Till bonomikomkungen med sina män. De gästade och-drucko i 14 dagar. Nu månde väl ditt öl vara slut, säåde kungen. Då rullade Jonas-fram i salen en tunna så stor, att, sedan den också var tömd och botten utslagen, kungen bortred genom densamma. Då öfvertänkte kungen huru gästabudet måtte bli lika hederligt betaldt, och frågade Jonas hvad han finge gifva honom i återskänk. Den tiden gick skog intill köpingen på alla sidor, utom sjösidan. Gif migpy sade Jonas, så mycket af denna skog som jag tvetar in på en dag. Kungen, som fruktat att guld eller silfver skulle begäras, gaf med nöje sitt bifall till denna bön. Men tidigt en sommarmorgon tog Jonas sin yxa, då han lemnat kungen vid Kungsbron i Hålaved, gick åt söder i skogen och högg en tvet eller spån ur det ena trädet efter det andra, svängande djupt in i landet och kom rn OO OO ORON NEON SA vä a ken terrass det är, så skall jag fråga efter numret. uu Nn me,a fam, svsadaA myra Turan