Prenar, till utskendet Iknande palgstolpar; och -da man efterfrågado; nvilken ond andel som här grasserat, sYarades, att man öxdast tagit ök till fåren. Således, för att få en liten tillökning i sina federtillgångar skyr man icke att på det Vidrigaste stympa de träd, som det seåvanliga skogshygget qvar lemnat, och man förstår så föga det vanprydliga deruti, att man med dylika galgpåbekransar sjelfva den jernväg, på hvilken W.assor af främlingar och egna landsmän dägligen framila! . titt häftigt regn, som, efter hvad vi sedan erforo, på aftägsnå orteri Westergötland verkat i hög grad förstörande, men här syntes för alla ytterst välkommet, afbröt de dystra betraktelser, hvartill dessa sorgliga företeelser gifvit anledning; snart strålade åter solen öfver de leende nejder, som Vi nu genomforo,. ängar och: åkerfält, omvexlande med löfrika lundar och sluttande mot den herrliga sjön Wettern, utmed hvilken vägen ett Par Fuil förde oss, intilldes vi anlände till Jönköping. Jag vet icke, om det var det angenäma atbrott efter en läng ilsnabb resa genom till större delen temligen sterila trakter, hvilket vi nu erforo, då vi fingo tillfälle att här pusta ut en heldag, som i så hög grad intog oss till Jönköpings fördel, eller. om sjelfva staden erbjuder äfven den strängt granskande resande så stort behag; men min reskamrat var, lika medmig, synnerligen förnöjd öfver sina vandringar såväl igenom stadens breda och ljusa gator som i dess omgifningar. Midt uti staden, som genomskäres af en. temligen bred kanal, hvilken förbinder Wettern med den s. k. Lillsjön, finnes en skuggrik lund, uti hvilken. Jönköpingsboerna under den nu förflutna sommarns förfärliga hetta måste hafva egt sköna promenader; och vilja de rätt grundligt njute sjöluft, hafva de endast att begifva sig ut på tvenne långt uti Wettern utskjutande bryggor eller vågbrytare, från hvilka de äfven kunna njuta af det sällsynt vackra skådespel, som denna sjös märmaste stränder åt såväl Westgötasom Östgöta-sidan erbjuda. Från Jönköping kan man icke tydligt se Wetterns enda ö Wisingsö; men icke sällan händeratt, genom ea a dessa öfver nordens stora vattenytor så vanliga luftspeglingar, som man kallar gring, man ofvan Wetterns vågor får se denna ö jemte murarne vid Wisingsborg; stundom synes ön dubbel, stundom uppoch nedvänd, . De som älska sköna vyer böra icke underlåta att sträcka sina steg äfven utom staden til. Husqvarna och-framför allt till de sk. Dunkehallar, från KHvilka hela staden med dess båda sjöar och Wetterns sköna långsluttande stränder presentera sig å vue MToiseau. Vår färd till Husqvarna hade dock Icke-endast till ändamål att bese detta stälJes vackra natut och vattenfall; livilket se-. nare tyvärr Du var betydligt mindre än vanligt och följaktligen föga imponerande; utan vi önskade äfven taga kännedom om det. dervarande gevärsfaktoriet, det enda i hela södra Sverge och det andra i riket. Der rådde nu en ganska liflig verksamhet. Omkring 200 arbetare voro på stället sysselsatta, dels i sjelfva verkstäderna öcW dels i de arbetarebostäder, som, till stortrantal, och kör sig bildande en egen välordnad koloni redanföre verkstäderna, voro uppförda. Dessutom har i byarne omkring Husqvarna, alltsedan Gustaf II Adolfs tid, idkats gevärstillverkning såsom husslöjd, så att,efter hvad man försäkrade, sådan fabrikation för närvarande skulle vara utbredd öfver 14 socknw. Något dylikt lärer icke vara förhållandet vid Eskilstuna, hvilket är mycket att beklaga, då tillverkningen af gevärsdelar samt mindre jernoch stålfabrikater synnerligen väl lämpar sig för hemslöjd och i vårt jernland, som eger så få andra binäringar, borde i vidsträckta kretsar kunna underlättå landtbefolkningens utkomst: Oinkring73500 Re-t mingtonsgevär bade redan blifvit vid faktoriet tillverkade; men man beklagade att alla gevärspiporna (af stål) hemtats från Tyskland, under det att massor af svenska arbetare sakna sysselsåttningsoch bröd: Då det väl icke bör antagas, ätt detta förfarande här samma grund som de stora beställningarne i utlandet af jernvägsmateriel, äfven sedan lika god och billig materiel (t. ex. af vagnar och lTokomotiver m. m., kan vid svenska verkstäder erhållas, den nemligen att vederbörande ej förr än i sista stund, då behofvet varit för handen, kommit att tänka pål hvad som erfordrades, kan det icke annat än förundra, att betydliga summor skola utbetalas till främlingar för gevärsdelar, hvartill landet sjelft) eger det yppersta råämne. Visserligen heter det, att för tillverkningen af piporna til Remingtonsgevären erfördras valsverk, som ännu icke här i landet skulle vara att tillgå; men. med någon förtänksamhet skulle det förmodligen icke, om verkligen lämpliga valsverk skulle saknas, varit omöjligt att, antingen derigenom att någon jernverksegare fått sig en större beställning -tillförsäkrad eller genom meddelande af Jan åt någon bruksegare, som förklarat sig villig anlägga ett nytt eller utvidga ett äldre valsverk, åstadkomma hvad i sådant fall saknades, Under de fem senaste åren har vid Husqvarna tillverkats sammanräknadt öfver 9000 gevär åt armen, utom det att 1300 infänterigevär förändrats till kammärladdningsgevär.! METEEROTTESTNEN SOROS CASE or Fö ON a upp och ned i rummet med obeslutsamma steo. nästan öfvertygad, mer dock ännu tve