precist afse, så åtminstone förekomma, emot be-f skedliga måsar, kråkor och dylika för andras jagtlust mindre retbara och oskyldiga djur. Rapphöns, tjäder och orre saknas alldeles. Fisket, en af hufvudnäringarne, om icke den förnämsta, bedrifves i ej obetydligt omfång. S. k. rödspetta erhålles i mängd, och såg man utanför, snart sagdtpå hvarje af de, i likhet med i Skåne, förnämligast af ler och långhalm uppförda och med halm täckta husen, stänger med en mängd flundror till torkning. Fångsten afsättes till större delen till svenska uppköpare, styrsöboer, som föra den till Göteborg, hela 500 tjog pr båt, betalta ä 2 m:k 12 sk. pr tjog högst, och till danska fisksumpar, s. k. Qvaser, af omkring 15 lästers drägtighet, hvilka föra fisken, utom i en i sjelfva fartyget inrättad sump, jemväl i lösa sumpar lefvane till Kjöbenhavn, betalande ända till 3 m:k för lefvande rödspetta, 50 proc mer för tungor och till och med 4 m:k stycket för piggvar. Anholtsflundran lär betalas i Kjöbenhavn med ända till 16 å 18 sk. pr E. En af näringarne, egendomlig för platsen, torde vara: förtjenst på strandningar, af hvilka ej mindre än 10 inträffat under loppet af ett år, räknadt från Oktober i fjol. Tullförvaltaren är sjelfskrifvet förstyre för bergningarne, under hvilket bestyr han har, vill jag minnas, 10 rdr om 6 timmar eller mindre om en dag tages i anspråk och dubbelt om längre tid behöfves. Af förtjensten på bergningen tillfaller hälften egaren af ön (som lär bo i Kjöbenhavn och som jemväl har progent å intägten af fisket), hvilka inkomster uppäras och redovisas af förvaltaren, som är öns allt i allom. Nämnde herre, hvars namn är Ostenfelt, var ytterst gästfri och förekommande, och vill jag råda hvar och en, som, ute på yachting sommartiden, under kryssning i Kattegat icke vet bättre råd att fördrifva sin eftermiddag, att helsa å den gemytlige, okonstlade och hjertligt vänlige örvaltaren och hans älskvärda familj, för att i hans lilla trefliga hage, der grönt icke fattas, morex sig af hjertans grund. — Hawaiiska öarnas diplomatiska representation. Från Carlsruhe skrefs den 31 Oktober: Den sedan några år såsom konsul för Hawaiiska öarna här bosatta majoren Hasslocher har af sin regering blifvit utnämnd till generalkonsul för storhertigdömet Baden och till chargå daffaires, och har i denna egenskap i förår till utrikesministeriets president hr v. Prey orf öfverlemnat utrikeskabinettets i Honolulu skrifvelse af den 22 Juli. Det lilla ö-konungariket Hawaii i Stilla oceanen har redan diplomatiska agenter i samma egenskap i Berlin, London och Paris. Den ofvannämnda skrifvelsen är affattad på franska språket af C. de Varigny. H. M. Konungens af Hawaii minister för utrikes ärendena. — De Hawaiiska eller Sandwichsöarna, som sedan 1863 regerasaf den konstitutionella konung Kamehameha V, omfatta ungefär 284 geografiska qvadratmil, men folkmängden uppgår till föga mer än 60,000 personer. — En bro mellan Dover och Calais. Det ofta omtalade projektet om en direkt jern banförbindelse mellan Frankrike och England tyckes nu snart bli en verklighet. Etts.k.engelsktfranskt jernbansbrokompani. har nemligen bildat ig med ett kapital af 8000 , hvars sträfvanden till en början skola gå ut på att bygga en stor modell till en sg. k. international bro, som är konstruerad af en fransk ingeniör hr Boutet. Kejsar Napoleon har nyligen med mycket intresse pröfvat ingeniörens förslag och skänkt det sitt gillande i hvarje hänseende. Hälften af det nödiga aktiekapitalet är redan tecknad i Frankrike. Man har föreslagit, att bron skulle avläggas från Shakespeareklippan vid Dover till Cap Blanc Nez, som ligger ett litet stycke från Calais. Brons hela längd är beräknad till 49,233 alnar och den skulle komma att bestå af 10 hvalfbågar, hvardera hvilande på 9 pelare. Dessa skulle öfver vattnet ha en höjd af 360 fot, så att de största fartyg skulle kunna passera derunder. Dessa jättepelare skulle skrofvas ner i botten med tillbjerp af 70 eller 80 väldiga skrufvar och de skulle kunna byggas helt och hållet i land och fullt färdiga bringas till den bestämda platsen och der anbringas, hvilket för hvar och en särskild pelare tros kunna medhinnas på en half dag. q W — Mörksens germingar. Följande roliga historia passerade i förfå veckan, berättar Folkets Avis, i en tredje klassens kup6 i det jernvägståg, som gick från Kolding till Altona: Det var gå mörkt, att ingen kunde känna igen sin granne, hvarför heller icke något underhållande samtal kunde komma i gång. I kupen rådde grafvens tystnad, tills denna på en gång afbröts af en qvinlig röst med den naiva frågan: Carl, hvar här du fått mustacher ifrån? En skrattsalva följde på denna lättfattliga fråga, som kom från en un; flicka, hvilken på resan dittills hade suttit bredvid sin fästman, hvilken under brådskan på sista stationen råkat komma på annan plats. Den person, som hade intagit den lyckliges plats, kände plötsligen en kärvänlig handtryckning, hvarefter två läppar med en bjertlig kyss tryckte sig mot hans, der de emellertid funno den manliga prydnad, som gar anledning till utropet. Brudgummen har förmodligen sedermera tagit nödig revanche. — En lärd bonde. I Petersburg har helt plötsligen uppenbarat sig en bonde, som verkställer öfversm ningör från engelskan, franskan, tyskan, spanskan och italienskan. Han har alldeles på egen hand lärt sig dessa språk, och skall känna dem igrund.