STOCKHOLM den MW Nov. De franska tidningarne sysselsätta sig alla med det preussiska trontalet. De officiösa organerna erkänna dess fredliga karakter, men likväl icke alldeles utan förbehåll. La France anmärker, att talet mera är fredligt genom hvad det icke säger än genom hvad det säger.. Det är nemligen första gången sedan 1866, som det i det preussiska trontalet icke finns ett enda ord om det gemensamma fäderneslandets sträfvanden, om den tyska enheten och om de förhoppningar, det tyska folket bör hysa. Denna tystnad, säger La France, är just icke någon borgen för, att man i Berlin har afstått från dessa ideer, men det är redan ett godt tecken, att man har insett det oklokai att åter utveckla enhetsbaneret, och att man börjar visa försigtighet och måtta. Dock skulle vi, tilllägger nämnda tidning, tusen gånger föredraga en klar insigt om de vilkor, som äro egnade att betrygga freden, framför alla fredsförsäkringar De sjelfständiga franska tidningarne bedöma talet olika alltefter sin ståndpunkt. Libertö tror, att då konung Wilhelm talar om fred, menar han egentligen krig. La Presse anmärker, att talet är till den grad fredligt, att man riktigt kan bli rädd. Avenir National finner det betänkligt, att freden uteslutande beror af en enda mans vilja, hvilken visserligen afgifver fredliga försäkringar, men ständigt har 1,200,000 soldater till sitt förfogande,. Temps medgifver, att talet är hållet i en fredlig ton, men skulle ha ansett det ännu mera lugnande, om det hade innehållit ett klart uttalande rörande den nordslesvigska frågan och ett löfte om betydlig nedsättning af de militära utgifterna. Pays menar, att konung Wilhelm icke behöfver yttra sig krigiskt, då han ju genom det sista kriget har vunnit allt hvad han kunde önska. Bland de tidningar, som framhålla talets fredliga karakter, äro äfven Patrie och Epoque. Indep. belge anmärker i sin politiska öfversigt: Den officiösa franska pressens tillfredsställelse med det preussiska trontalet är ingalunda oblandad. Den fordrar, att orden skola åtföljas af handlingar och bestämda garantier för fredens upprätthållande. De garantier, man önskar, äro: Lösning af den slesvigska frågan, Preussens aktning för Mainlinien och kanske också en större undfallenhet för det franska kabinettets politiska åsigter. Den franska pressen förebrår konungen af Preussen, att han så omsorgsfullt söker undvika hvarje häntydan på de sväfvande politiska frågorna. De engelska tidningarne å sin sida tyckas väl i allmänhet uppfatta konung Wilhelms tal såsom fredligt, och Times bedömer det utan förbehåll gynnsamt, samt ser deri ett bevis på en ihärdig önskan att undvika allt hvad som kunde se ut som oroande. Men alla engelska tidningar äro ej af denna åsigt, och sjelfva det ministeriella bladet Standard anmärker i en ledande artikel: Om konungen af Preussen, i stället för att i allmänhet yttra, att hans förhållande till alla utländska makter är tillfredsställande, hade uttalat en förhoppning, att den nordslesvigska frågan inom kort tid skulle bli afgjord på ett för Preussen och Danmark tillfredsställande sätt, eller om han hade tillkännagifvit, att Mans regering skulle föreslå hans bundsförvandter en betydlig nedsättning i årskontingenten och militärutgifterna, så skulle han plötsligt ha fått den politiska barometern att visa på vackert väder. Allmänheten behöfver någonting mera substantielt än allmänna förhoppningar. Hon skall först tro en suverän, som uttalar förtroende till fredens bevarande, när hon finner, att hans ord erhålla någon bekräftelse i handling. I Wientidningarne beledsagas det preussiska trontalet med lika spetsiga som träffande anmärkningar. Die Presse anser den tirad ironisk, der en önskan uttalas, att de af kongressen i Geneve antagna resolutionerna först sent må komma att tillämpas, och tidningen riktar allmänhetens uppmärksamhet på, att den vänskap till Spanien, som plötsligen bäres till torgs, måste ha sina särskilda skäl. I anledning af konung Wilhelms klagan, att det finns elaka menniskor, som arbeta på att väcka misstro till freden, påminner tidningen honom, att han glömt att tala om Preussens planer och beräkningar, hvilka säkerligen 1 lika hög grad hota verldens fred. Neue freie Presse förklarar det vara sanning med modifikation, att Preussen, såsom det heter i trontalet, står i godt förhållande till alla makter. , Isynnerhet i afseende på Frankrike och Österrike fattas det mycket i, att förhållandet kan kallas tillfredsställande och vänskapligt. På detta sätt kriticerar Neue freie Presse hvarje särskildt yttrande i trontalet. Det rastlöst fortgående förryskningsarbetet i Polen har framkallat följande betraktelser i Opinion nationale: