regeringen, att regementsmötena inom länet måtte för kommande året indragas, bifölls. Civildepartementets förslag till nya grunder för lagstiftningen rörande allmänna broars byggande och underhåll förkastades. Landstinget beslöt upptaga ett lån af 150,000 rdr mot ränta och amortering under 5 år med en femtedel om året, hvilket belopp sedermera skulle till kommunerna inom länet ut nas emot enahanda ansvarighet för betalningen, som gäller i fråga om undsättningslån af statsmedel. Vermlands län: På K. M:ts befallningshafvandes förslag beslöt landstinget, att kreatursmarknaderna på landet skulle indragas och i stället ersättas af torgdagar, efter vederbörande kommuners hörande. För inköp af dr 0. Eneroths bok Om folkskolan, dess ändamål, medel och verkningar, anslog tinget 170 rdr, för att utdelas till samtliga skolråden och sockenbiblioteken i länet. Med 41 röster emot 19 beslöts att af gåfvomedelsfonden: 500 rdr skulle anslås åt en sakkunnig person, för att i de af missväxt svårast hemsökta socknarne i länet meddela befolkningen undervisning i sättet att insamla och använda nödbrödsämnen. Landstinget beslöt, i anledning af K. M:ts bref i fråga om åtgärder för vattenskadade markers afdikning och torrläggning samt den redan odlade jordens fullständigare grunddikning, att landstinget skulle till K. M:t i frågan afgifva det yttrande, att landstinget anser understöd af statsmedel behöfligt för ernående af det med förslaget åsyftade ändamål, men tillika hemställa, att de medel, som kunna komma att Vermlands län tilldelas, finge användas icke allenast till afdikning och torrläggning af vattenskadad mark samt fullständigare grunddikning af den redan odlade jorden, utan äfven förnämligast till sänkning af sjöar, odling af myrar samt uppförande af vallar mot sjön Venern; att landstinget anserönskvärdt, det öfverenskommelse kunde träffas med länens hypoteksföreningar derom, att dessa åtoge sig att förvalta och ansvara för återbetalningen af det ifrågavarande statsbidraget; att landstinget anser med billigheten öfverensstämmande, det låneunderstödet fördelas emellan de särskilda länen i förhållande till hvartderas folkmängd; samt att för lånemedlens utbekommande, användande och återbetalande enahanda bestämmelser, enligt landstingets förmenande, torde kunna anses tillfyllest, som i allmänhet för åtnjutande af statslån till allmännyttiga företag funnits erforderliga. Landstinget godkände utskottets utlåtande, i anledning af infordradt yttrande i fråga om väckt förändrad lagstiftning angående landstingets öfvertagande af skyldigheten att bygga och underhålla större broar och färjor; hvarigenom landstinget sålunda beslutit att, på grund af åtskilliga förefunna betänkligheter emot de föreslagna förändringarne, förklara sig icke kunna till förslaget I dess nuvarande skick tillstyrka bifall; men att landstinget anhölle att, för den händelse, emot landstingets afstyrkande, författning varderi öfverensstämmelse med förslaget af K. M:t utfärdad, landstinget då måtte lemnas tillfälle att närmare yttra sig öfver frågan derom, hvilka broar och fära inom länet lämpligen må anses böratill underåll af landstinget öfvergå. Landstinget beslöt att utse en af fem personer bestående komite, som ej mindre egde att å landstingets vägnar och mot länets invånares gemensamma ansvarighet, upptaga ett lån högst 150,000 rdr på de billigaste vilkor som kunna betingas, att återbetalas med ungefär en tredjedel under hvartdera af åren 1870, 1871 och 1872, än ock bemyndigades såväl att utfärda erforderlig förbindelse å lånet, som ock detsamma uppbära och qvittera; att dessa komiterade, af hvilka minst tre böra vara närvarande vid besluts fattande, skola i samråd med K. M:ts befallningshafvande i länet, pröfva de från kommunerna inkommarde låneansökningar och bestämma lånebeloppen, — att återbetalas med ungefär en tredjedel inom Mars månad hvartdera af åren 1870, 1871 och 1872; att lån endast utlemnas till de mest behöfvande kommunerna till afhjelpande af de allra nödigaste behofven, och särdeles för beredande af arbetsförtjenst ät den fattigare befolkningen. Angående bidrag till skjutbanor för skarpskyttarna inom lånet, fe af landstinget. ör år 1869 beviljades rdr till aflöning åt en i jordbruket och dess binäringar hufvudsakligen praktiskt bildad, duglig person. Kurhusafgiften för nästkommande år bestämdes att utgå med 25 öre såväl inom de till Carlstads som inom de till Filipstads kurhusdistrikt hörande områden. Vesternorrlands länt Ett anslag af ytterligare 200 rdr beviljades förl. att bibringa allmänheten undervisning i sättet att I bereda och använda matnyttiga svampar, att ilikhet med förut anslagna 500 rdr ställas till husHKäållningsssällskapets förvaltningsutskotts disposition. Med 26 röster mot 9 beslöt landstinget hos K. M:t tillstyrka det Sollefteå höstmarknad ånyo till-: låteg att hållas under 3 dagar. Med 24 röster mot 12 godkände tinget vederbörande utskotts förslag till skrifvelse med anledning af X. M:ts remiss rörande ifrågasatt förändrad lagstiftning angående större broar och färjinrättningar, att om en förändring i lagstiftningen rörande så beskaffade broars och färjors byggande och underhåll -borde ske, sådant icke må sträcka sig derhän, att detta onus öfverflyttades på länet gemensamt, utan fortfarande blefve ett ålig-: ande särskildt för hvarje vägdeluingseller brolistrikt, vare sig detta innefattade ett eller flera: härader, dels att för sådant fall och derest den af K. M:t föreslagna grund för fördelningen å distriktets invånare af kostnaderna dertill, hvilken grand landstinget borde godkänna, landstinget rde föreslå serskilda bestämmelser, innefattade i 5 serskilda mom., hvaraf ett bland annat stadgade att uti underhållet af ifrågavarande broar l: och färjor,hvarje inbyggare i distriktet skulle deltaga in natura eller med ponningar efter fyrktalet. tskottet förslag till utlåtande med anledning af K. M:ts remiss ang. ifrågasatt statens mellankomst med räntefria lån i och för jordbrukets upphjelpande medelst afdikningar m. m. antogs ar landstioget enhälligt. . Kurhusafgiften för Hernösands lasarett till 18 öre af hvarje mantalsskrifven samt Sundsvalls stad och Medelpad till 25 öre af hvarje sådan person. Beträffande länets institut för döfstumma beslöt Jandstinget utan skiljaktighet 1:0, att af eleverna vid institutet skulle erläggas i årlig afgift i mån af deras eller deras målsmäns förmögenhetsvilkor 100 rdr, 50 rår eller 25 rdr, allt efter direktionens ompröfning och bestämmande; 2:06 att för innevarande År öka det redan beviljade anslaget till inrättningeg med ett ytterligare belopp af 1500 rdr. . Den af landstingets kamrerare upprättade inkomstoch utgiftsstat för år 1869 utvisade, att sedan af den till 19,804 rår 43 öre uppgående summa, inrättningens behållning och inkomster från förlidet räkenskapsår, 12,762 rdr 89 öre blifvit genom föregående och innevarande års landstings beslutna anslag disponerade, den återstående behållningen i kapital -utgjorde 7,041 rdr 63 öre. Och beslöt landstinget med ledning häraf att en afgift af 5 öre på hvarje rdrs bevillning efter andra artikeln bevillningsförordningen skulle utdebiteras å länets skattskyldige invånare. Ttvåndringen och arbetare-befolkningen.