fregatten, 39 stora och 3 små, ha nu, enlig Lemvig Av., blifvit förda i land. Deremot tro man att det icke skall lyckas att berga de kano ner, som blifvit kastade. öfver bord, bland den er På 60,000 . — Vid vetenskapsakademiens senaste sampiantfäde omnämndes den af prof. Otto örell. i Lund gjorda vigtiga upptäckten af Wäkbcotyledona växter i den Cambriska formationens äldsta lager. Denna af prof. Sv. Loven omtalade upptäckt af prof. Torell har äfven hos utländska vetenskapsmän väckt mycken uppmärksamhet. Lunds Weckoblad meddelar nu hvad som i British Associations möte i Norwich den 23 Aug. yttrades med anledning af denna hr Torells upptäckt: Dr Otto Torell, som är professor i geologi vid unds universitet i Sverge och som är bekant för sina undersökningar i de nordiska hafvens fauna, förelade en serie af stenskifvor, som buro aftryck af åtskilliga landtväxter. Dr Torell gaf beskrifningen på dessa märkliga försteningar i ett muntligt föredrag. Hufvudinnehållet af hans anmärkningar åsyftade att visa, det han hade dessa fossila växter från en mycket äldre formation än någon, i hvilken man hittills funnit fossila lemningar, De klippor, hvilka de tillhörde,! voro af samma ålder som Longmyndklipporna i Wales, Baksidorna af flera bland skifvorna hade hålor efter regndroppar, och det slut, till hvilket prof. Torell kom, var att plantornas karakter och skifvornas meteorologiska spår utvisade att de hade blifvit adlagrade på grundt vatten. Detta bekräftade u genom att visa, att en bädd af grus eller conglomerat var förenad med dem, hvilken han ansåg hafva bildat en del af en frramal sjöbotten. Samma stenar voro märkta med fåror efter marina maskar, som krälat öfver dem. Aftrycken af några bland dessa maskar syntes tydligt på skifvornas yta. — Skifvorna gingo ur hand i hand och undersöktes ytterst noga af många närvarande geologer. Presidenten anmärkte, att dessa prof. Torells undersökningar spredo mycket ljus öfver geoloiens yttersta mål, som var att finna jordens äldsta ysiskt-geografiska beskaffenhet. I hvad mån det närvarande föredraget gjorde detta, ville sir Charles Lyell, som kände det träd, som var i fråga, närmare visa. Sir C. Lyell betecknade det af dr Torell bevisade förhållandet som en åf de största upptäckter, som han erinrade sig hafva blifvit gjord under feologiens utveckling på hans tid. Hr Torell hade änge varit bekant såsom forskare i de arktiska : regionerna, Han hade företagit fyra resor och tillbragt fyra somrar på Spetsbergen och andra trakter af dessa nordliga regioner. Ingen var mera fryvdligt bekant med dessa lands sjöfauna eller 0 spridt mera jjus öfver isperiodens geologi än hr Torell. Men hans kännedom inskränkte sig icke till de nyare lagren; det framgick af hans föredrag, att han äfven undersökt de äldsta klipPor, som försett oss med fossila växter. Denna upptäckt af de äldsta landtväxter, som ännu blifvit bragta i dagen, hade gjorts i ett distrikt, hvars geologi var så tydlig, att en nybörjare kunde tyda ep. Omöjligt kunde något misstag här ega rum med afseende på lagrens kronologiska ordningsföljd. Dessa, at en ålder högre än Alpernas, framträdde icke såsom brutna och kullkastade strata; de lågo i sjelfva verket underst i det cambriska systemet eller bland Barrands primordial rocks och dessa Klippor voro äldre än de äldsta klipPn i Murchissons siluriska formation. — Sir harles Lyell fullföljde sedan mera utförligt förklaringen af de Kin ors höga ålder, på hvilka dessa fossila växter blifvit funna. Mr Carruthers sade, att någon af de närvarande kunde vid första blicken på några bland de framda profven möjligen vara böjd att anse dem helt enkelt för rispor eller andra märken; men en omsorgsfull examination af hela serien borde öfNe hvar och en, att de ej kunnat tillkomma på det sättet. Det kunde tyckas, att der borde vara någon qvarlefva af sjelfva vegetabilierna, vare sig såsom structur eller såsom någon kolaktig Häck. Men botanisten och paleontologen kände talrika fossila lemningar, både inom djuroch växtriket, som endast lemnat yt-intryck på lip: Pporna. Detta vore ej. blott förhållandet med de palzeozoiska klipporna; äfven inom sekundäroch tertiär-formationen voro några fossiler kända blott genom intryckta bilder på bergartens material. Den omständigheten, att ej structuren eller något spår af kol syntes på stenarne bevisade ej, att de ej voro af organiskt upphof och om så vore, hvilket han ansåg fara utan allt tvifvel, så voro de helt visst lemningar af växter. Vigten af denna u ptäckt vore mycket stor. De enda spår, som hittills upptäckts i siluriska klippor, voro frambragta af växter, som innehade den bo pe plats inom den Orfaniska verlden. Men här hade vi mycket längre illbaka i geologisk formation spår af vegetabiuskt Vf af mycket högre ordning. Dessa växter tillhörde helt visst den mellersta sektionen af växtriket, alldenstund de egde alla de karakterer, som tillhörde monocotyledonerna. Det vore ej tvifvel, att vi här verkligen hade qvarlefvorna at en ganska ansenlig flora, De hade blifvit strödda på en blöt botten och blifvit. betäckta af en yngre aflagring. Växten hade förgåtts och ej efterlemnat A annat spår än sina aftryck, hvilka i bladens och D organisationens allmänna form visade en planta, nn ganska mycket liknade den allmänna vattenD jan. jar kg et (NA rof. Harkness ingick i en temligen utförlig D jemförelse mellan de ifrågavarande svenska lagren och den äldsta fossilförande bildning i England, iA mål att gifva en id6 af den förras omätliga!D er — Mr Gwyn Jeffreys sade, att försteningarnes form D icke antydde qvarlefvor af djur, de gåfvo mera D bilden af växters förgreningar, Upptäcktens värde kunde ej skattas för högt. Det voro naturligtvis E af högsta vigt att känna den aflägsnaste tidsgränsen för organiskt lif, och han hoppades att associationen skulle taga app saken och biträda professor Torell i hans forskningar.. M — Af Edun har utkommit n:r 43, med fortsättF Ning på lurgeners novell Den första kärleken. O — Ny Ellustrerad tidning för i dag in-)H nehåller: Hämnden, novell af M. Goldschmidt, 1,E 2; Bilder från Göteborg: Ett minne af gamla! () fästningsmuren, tecknadtaf O. A. Mankell (plansch); H Från Nationalmuseum: Romersk vas, funnen 1761, M inköpt af Gustaf III (med plansch); Bernhard von Beskow i (poem af —ed—); Drottningholm, 3;A En nd lifräddningsmetod, försök på Havres redd! O med Stoners nyuppfunna attiralj (med plansch); V Komministerns besök, tafla af K. A. Ekvall, tecknad på trä af honom sjelf (plansch); Ett hem,D poem af a-B-c (till Ekvalls tafla) ; Omnibus; Tea-) Sc ter och Musik; Krönika; Sponien får aldrig en Oi god styrelselx, legend efter Alex. Dumas; ModeA vy, hösten 1868 (plansch); Schack. — Af Svensk fattningssamling ha (0) Jag utkommit n:r 63—64, innehållande: Sund-! retskollegii kungörelse ang af K. M:t fastställd vete) Så finär-medicinal-taxa; K. M:ts kungörelse om u P1 O läfvande af den tillförordnade regeringen; K. M:ts A skrifvelse till konungens befallningshafvande i Up-In. ala län angående upphörande af magistratens iFi Jpsala rättighet att förordna boupptec ningsoch I Ft iftesmän ; Kammarkollegii cirkulär till samtVi iga konungens befallningshafvande ang. markeD årgspris å rågmjöl, kornmjöl och bröd. 0 — Hbndtverksidkare. Den 20 Okt. förelromos inför handels. och alannmilmilan: 7 IN