UTRIKES. ENGLAND. Gladstone har utfärdat ett valmanifest till valmännen i södra Lancashire, hvilket är ett motstycke till Disraelis valcirkulär och ett direkt svar på de beskyllningar, med hvilka premierministern öfverhopat honom. Gladstone fordrar ståtskyrkans afskaffande i Irland, emedan hon, för att vara en verklig nationalkyrka, såsom tories kalla henne, borde vara de fattiges och icke de rikes kyrka, majoritetens och icke minoritetens kyrka. Denna statskyrka är, under nuvarande förhållanden en skamfläck för England; en skamfläck, sow hela verlden känner. Till detta program tillägger Gladstone det liberala partiets förpligtelse, om det återfår makten, att öfvervaka statens ofantliga utgifter samt ur den nya vallagen borttaga de paragrafer, som det konservativa partiet deri infört, för att till sin förmån omintetgöra omröstningens resultater. Bland dessa paragrafer står i främsta rummet den, som i de större valdistrikterna inskränker representanternas antal till en siffra, hvilken icke står i ringaste förhållande till deras betydenhet, samt det påfund, som nödgar dem att gifva röster åt minoritetens kandidater för att komplettera sin representation. SPANIEN. Den i ett telegram omtalade, af inrikesministern utfärdade cirkulärskrifvelsen, hvari han varnarfolket mot hvarje slags. sjelfhämd, som nödvändigt måste leda till anarki, har varit föranledd af åtskilliga folkexcesser, som under de senare dagarne förekommit. Om attentatet mot f. d, premierministern Gonzales Bravos sekreterare, hvilken blef svårt misskandlad i närheten af Prims bostad, har telegrafen berättat. Prim tadlade från sin balkong i allvarsamma ordalag förbrytelsen, förmanande folket att glömma de oförrätter det lidit och tillrådde det att arbeta och spara i stället för att fläcka gatorna med blod. En annan afskyvärd gerning föröfvades i Madrid den 4 dennes, då pöbeln under grymma marter mördade en artilleriunderdficer, som under upproret 1866 hade tillhört folkpartiet, men derefter öfvergått till drottningens parti och sedan den tiden blef misstänkt för att vara en af hofvets spioner. Iberia offentliggör följande telegrafdepesch, undertecknad af en nevö till Espartero, som å detta sätt indirekt besvarar de anbud fan otvifvelaktigt erhållit från Prims och Serranos sida: Logrono den 6 Oktober. De, som anlagt, börjat och fulländat revolutio nen, ärg de som böra bilda den provisoriska re gering, hvilken vi alla böra understödja, likson vi äfven skola efterlefva och försvara den grund lag, som nationen med begagnande af sin suverä nitet stiftar. Detta är segerhertigens tanke och det råd som han gifver sina Vänner. Undertecknadt: Monlesino. En korrespondent till-Indep. belge berätta efter bref från Sevilla, att den beväpnad befolkningen i denna stad åtagit sig omsorgen att skydda palatset Sanr-Telmo, hertigens och hertiginnans af Montpensier residens. Under det att det fallna konungadömets insignier öfverallt förstördes, har i Be. villa som i San-Luear de Barrameda inget burit hand på det som tillbör de nämnde högheterna. volutionsjuntan i Sevilla har bemyndigat Förenta internat konsul att derstäde: jåta uppföra en protestantisk kyrka. Figaro up slyger att det ej varit påfven: bild, som blifvit hränd i Barcelona, uta bilden af Ignatius Loyola, iespiterordens rykt. arp otiftart be