Bättegångs-. och Polissaker. Preussiska briggen Albert Friederichs pågrund-: stöttning. Denna händelse har förut varit omnämnd i tidningen och är allmänt känd. Krigsrätt hölls härom i går å Skeppsholmen, dervid kommendörkapten C. J. Hierta fungerade såsom ordförande, och förhöret leddes af auditören Möllersten. Närvarande voro: kapten Rubarth, egare och befälbafvare å briggen, biträdd i rättegången och såsomätolk af hr C. ÅA. Stark, lotskapten Thornander, jotsåldermannen vid Dalarö C. W. Kinnman, och den anklagade, lotslärlingen J. G. Janson. Regementsväbeln Hagman tillstädesvar derjemte i egenskap af allmän åklagare. RKansakningens species facti är förut fullständigt relateradt. Den anklagade, som är född på Onön den 14 Februari 1848 och vistats hemma hos sina föräldrar hela tiden samt egnat sig åt lotsyrket, hade efter i vederbörlig ordning undergånen examen, förlidet år berättigats att föra 10 fots djupgående fartyg och under nästlidne sommar 14 fots. Han erkände, att ban tagit en prick, som af honom skulle passeras, på orätt sida, och kunde ej förklara detta på annat sätt än att han tänkt, att ban skulle gå på den sidan, och att han ej sjelf begrep att han kunnat misstaga sig,. Gjord uppmärksam derpå, att gossen Sandberg varnat honom, samt erinrat honom, att det var en slätprick hvilken varning Sandberg gifvit honom i god tid, förklarade Jansson, att han ej lyssnat till denna varning, ehuru han observerat prickens beskaffenhet. Kapten Rubarth hade äfven en stund förän pricken passerades tillfrågat Jansson, om han visste på hvilken sida pricken skulle tagas. Sedan upplyst blifvit, att lasten, men ej fartyget var assureradt, tillfrågades kapten Rubarth, om han hade några påståenden att framställa, hvarpå genmäldes, att han icke yrkade något an svar å Jansson, men fordrade ersättning om Jansson dertill egde någon tillgång. Då kapten Rubarth emellertid varit förbunden taga den lots, som kom ombord, och då denne genom uppen bar vårdslöshet och okunnighet i godt väder, och midt på dagen satt fartyget på grund, ansåg kap ten Rubarth lotsverket skyldigt ersätta all der honom förorsakade skada, som nu icke kunde närmare specificeras, förbehållande kapten Rubartl sig att i vederbörlig ordning få väcka talan här om. Aproximativt uppgafs bergningskostnaderna be löpa sig till omkring 1800 rdr och reparations kostnaderna till 2 å 3000 rdr. Fartyget ligge för närvarande i Djurgårdsdockan, hvars styrelse välvilligt upplåtit densamma utan särskild ersätt ning för dockning. Med Mend af de mot lotsverket gjorda på ståenden, anhöll lotskaptenen Thornander, som uppläste de föreskrifter, hvilka angå lotslärlingen: examen, att få upplysa, att Jansson undergått be hörig examen inför honom och lotsåldermanner Kinnman, anmärkande kapten Thornander, at! Jansson, hvilken varit arbetsam, men särdeles trögtängt blifvit tillbakavisad i sin första examen Angående Janssons ankomst ombord och hans po af fartygets lotsning upplystes, at han blifvit rodd ut till fartyget från Hufvudskäi af Dalarölotsarne Öhman och Lundholm, af hvilke den förstnämnde fått ombord med honom och talat vid kapten Rubarth, som uppesene att fartyget låg 14 rhenländska fot djupt. Lotsen Lundholm bade äfven kommit ombord, och under samtalet meilar de båda lotsarne, hade Jansson hört dem yttra att fartyget låg 15 svenska fot. BSåvidt ref. af de tillJansson framställda frågor kunda fatta, hade Jansson sjelf ej nan begrepp. om rhenländsks fots reducering i svenska fot. Genom samtalet mellan lotsarne visste han emellertid, att fartyge läg djoppre än 14 fot, hvarpå han hade styrsedel uru lättsinnigt såväl han sjelf som de andre