odräglig. Om jag fortfarande umgåtts med der verld, som är grefvinnan de Bassancourts och hennes själsfränders, skall jag ännu i början af Juli hvarenda dag hafva promenerat mina nya klädningar i cskogen, verldsskogen, Boulognerskogen naturligtvis, och mördat andra qvinnors toiletter, med ena örat lyssnande på de artificiella vattenfallen och med det andra till det lika artificiella småpratet om lord Hastings ädla hästar och kejsarens ädla hund, af hvilka kräk den sistnämnde då nyss förut aflidit och i några veckor var föremål för den verldens samtal samt för de rättroende imperialisternas apotheoserande äreminnen. (Finnes det rättroende imperialister? Ja visst, så länge det finnes kejserliga embeten, kejserliga pensioner, kejserliga löften med mera sådant.) Då skulle jag också i hela Juli hafva svettats på lysande soirber i heta salonger, hetare än de gamla romarnes tepidarier, hvilka jag visserligen aldrig begagnat, bå så gammal är jag icke, men om hvilka jag läst ett och annat. Det skadar. aldrig att låta se det man är ett beläst fruntimmer. Får jag lefva, kan jag blifva lika stark i citater, som andra stora författarinnor,. En dag, det var i Juni, satt jag i trädgården och reflekterade öfver Paris och parisarne, det är minsann ett ämne, som tål vid att begrundas, då madame Lemaitre, min värdinna, nalkades och frågade om jag tyckte det börja blifva för qvaft mellan hennes persikospalier, der solen verkligen står på hela dagen, och de små blomrabatterna, som äro förtjusande om våren, men icke just gifva någon skugga, när solstrålarne falla lodrätt mellan trädgårdsmurarne och man nalkas Saint-Jean, midsommartiden. Madame Lemaitre är alltid så uppmärksam mot mig och vill att jag skall hafva I det så godt som möjligt. Jag tackade henne :Iför hennes omsorg och medgaf att luften i iden lilla trädgården icke var mera så behaglig som förut på våren. Jag skulle allt Ihafva lust att vädra mig litet, sade jag. Men hvar? Herr och fru Lemaitre hade förTklarat, att de ämnade tillbringa åtminstone Juli och Augusti i sin atelier och i sin trädård. Först i September skulle artisten, sefan han slutat en stor tafla, kanske fara till landet och hemta krafter till nya ansträngningar. Om ni skulle fara till Baden-Baden? sade min värdinna. Hvad skulle jag göra der? invände jag. Det är för att studera Paris, som jag begifvit mig från min lugna vrå i Sverge. Paris kan nog under sommarmånaderna studeras i Baden-Baden, menade madame Lemaitre. Det är just dit den eleganta pariserverlden begifver sig, och då far ni kanske se en ny sida af det societetslif, som ni gjorde bekantskap med i grefvinnan del Bassancourts salonger. Stor tack, madame, sade jag. Det lifvet känner jag i grund och jag är viss på att det icke visar sig annorlunda i BadenBaden än i Paris. Min värdinna frågade då, om jag kanske föredrog Trouville, Etretat eller Cabourg, de trenne bekanta badställena vid franska vestkusten, hvilka alla täfla med Baden-Baden i utvecklandet af den så kallade eleganta ariserverldens, sommarlyx. Jag fortfor att försäkra henne, det jag, efter en vinter tillsammans med grefvinnan de Bassancourt,( hade ingentihg vidare att lära i det afseen-1 det. Jag insåg mycket väl att nyssnämnde verld är sig fullkomligt lik, antingen den a AE AE AO RR 1 svettas om vintern i en salong i Paris ellere om sommaren i ett Casino vid kusten, och i detta medgaf äfven min värdinna, hvilken . sjelf hade alldeles ingen smak för pariser-1 lifvet hvarken vid en tysk eller vid en fransk , badort, ett lif, som egentligen är mer kosmo1 politiskt än verkligt parisiskt. Men hon för-(c undrade sig öfver att jag, som är utländska, icke ville deltaga i detta lif. Det var justl: främlingarne, menade madame Lemaitre, som i utgjorde förnämsta beståndsdelen af detsam-, ma och som alltid funno sig så väl bland j de fyra å femtusen dårarne, hvilka gjorde 1 1 1 anspråk på att kallas hela Paris. og har jag mången gång under denna sommar önskat mig fördelaktigt placerad i en afsides hafsvik, det vill säga icke djupare än i vattenbrynet, någonstädes mellan Havre t och Cherbourg, men då skulle jag haft till-f fälle att välja mig en riktigt lugn vrå, beli folkad endast af ur-innevånare, några få och t mycket ursprungliga fiskarefamiljer, och en sådan vrå är numera mycket svår att upptäcka. Det finnes ingenting oupptäckt, ingenting ännu outgifvet. Under sädana förhållanden har jag föredragit att stanna på torra landbacken. Det gifves äfven ett annat parisiskt sommarlif, än det nyssnämnda, nemligen det som drager undan till sina slott i Touraine eller i någon annan vacker trakt af la belle France och som med behaget af ett fritt landtlif alltid förenar något af det ädlare pariserlifvet, det intellektuelt och materielt rika Paris på landsbygden. Men till detta lit har jag tyvärr ej haft tillträde. Jag måste vara glad att jag kunnat finna en liten bit campagne, i närmaste grannskapet af Paris för att få andas friare än i den qvafva staden. Emellan Baden-Baden, hafskusten och sommarlifvet på de franska slotten ligger nemligen den parisiska campagnan, öfversållad med byar, villor och landthus af mångahanda slag. Der utvecklar sig det veritabla parisiska sommarlifvet, i de vackra dalarne, i akasiernas skugga, vid Seines stränder eller på sluttningarne af de gröna vinkullarne och de skogbeklädda höjderna. La campagne surbubaine med sitt glada sommarlif hörer otvifvelaktigt till historien om Paris i våra dagar. Det gifves olika grader af detta lif och olika lokaler för olika samhällsklasser och olika yrken. Att få se en börsman på ett landställe söderåt från Paris är icke gerna möjligt. Börsens pelare flyttas om sommaren vanligtvis vesterut, i till Saint-Cloud, Boulogne, Ville VAvray o. S. V., någongång också norrut, till det bullersamma Asniöres, det täcka Enghien med sin sjö, en sällsynthet i Paris omgifningar, det pittoreskt belägna Montmorency. På dessa ställen bo också bland börsens magnater en hel mängd folk, som lefver af sina räntor; en och annan scenisk artist, möjligtvis äfven en målare, mera sällan en skrift-ä ställare, såvida han icke derjemte är publicist. En paviljong, en liten villa, endast. en chalet, någonting kokett, friskt och smånäpet samt blott en halftimmas väg från börsen eller tidninosbyrån! Vt rn 2 ER ES TIER 6 rat bänk ee ara Bet Teo eg on LL tad k bt er Ina 4 bor EL ko Fkn PSN dn I RA