styrkta IOrslag, DVvaretiver BammlilalvtadetT äl Cen upplöstes för att på aftonn fortsättas: Lördagens aftonsammanträde.! Biskop Björck inlemnade en motion, hvari klagades öfver den förarpolen som han ansåg skarpskytteöfningar på söndagen väcka; först och främst drages ngdomn från de andliga sysselsättningar, ät hvilka den på ifrågavarande dagar borde egna känslor och tankar, vidare verkade dessa öfningar störande inom hela församlingen bland familjerna, som gingo ut för att åse de ungas vapenöfningar. Allt det der var. nu mycket beklagligt, men motionen afsåg dock icke någon åtgärds vidtagande i detta hänseende, utan endast att presterna måtte befrias från att Kr predikstolarne upplät kungörelser om sj skyttarnes öfningar, hvilket motiverades dermed, att en och annan samvetsöm. lärare it detta i betänkande, hvilket föranledt nämnde es fällande till juridiskt .ansvar. Hr renar önskade derföre, att kyrkomötet måtte till K. M:t. göra nsföllniag derom, att K. M:t ville meddela föreskrift, att der vapenöfningar på göndagarne ej kunde undvikas publicerandet af dessa sammankomster måtte ske på annat sätt än genom uppläsande i kyrkorna. Motionen remitterades utan diskussion, endast med den anmärkning af grefve Björnstjerna, att ungdomen ej bättre kunde använda sabbaten än genom att öfva sig i vapen, för fosterlandets försvar. Ändring i föreskriften om tingspredikningar. Utan diskussion: godkändes kyrkolagutskottets betänkande n:r 2, deruti utskottet tillstyrkt det förklarande af kyrkomötet, att mötet för sin del icke har något att erinra mot K. M:ts förslag derom att, i händelse nu gällande lagstiftning om häradsting kommer att undergå sådan förändring, att lagtima ting eller ordinarie sammanträden af de allmänna underrätterna å landet komma att hållas oftare än hittills, i 2 kap. 13 8 kyrkolagen då jemväl må stadgas att gudstjenst skall hvarje år förrättas den dag allmänna underrättens ålandet första lagtimma ting eller ordinarie sammanträde för året hålles och innan rätten sig sätter.. Om granskning af bibel-, psalmoch evangeliibokssamt katekesupplagor, som från trycket utgifvas. I denna fråga hade biskop A. F. Beckman föreslagit, att, enär å ena sidan erfarenheten visade, att förläggare och boktryckare funnes, hvilka od alltför ringa omsorg åt korrektheten af de bibel-, psalmoch evangeliibokssamt katekesppplagor, hvilka af dem utgifvas, å andra sidan det måste anses vara kyrkostyrelsens. pligt att tillse, det korrekta upplagor finnas för menigheten att tillgå och att dessa blifva kända, kyrkomötet antingen sjelf måtte anordna en komit6 för besagda ändamål samt meddela föreskrifter om sättet för dess verksamhet samt för allmängörandet af dess utlåtanden,: eller ock ingå till K; M:t. med framställning i ofvanberörda syftning. I anledning häraf hade tillfälliga utskottet n:r 2 tillstyrkt kyrkomötet att till K. M:t ingå med beäran, att en komitö måtte tillsättas, som skulle afva sig uppdraget att re redan förefintliga eller utkommande upplagor af bibeln, psalmoch evangeliiboken samt katekesen, äfvensom genom offentligt tillkännagifvande meddela allmän-. sådana, heten anvisning på som befinnas vara korrekta. t Biskop Butseh anmärkte, att man i fråga om psalmoch evangeliiboken samt katekesen hade normalupplagor i de af K. M:t stadfästade manugkript, hvaremot med hänseende till bibeln tvekan kunde uppstå, hvilken editon borde tagas. till norm, hemställde han, om: icke Carl: XII:s bibel borde såsom normalupplaga -betraktas med gam-. maldags ords och uttrycks omredigerande till vanHj sön, lifsens vatten borde dock bibehållas. Grefre Björnstjerna erkände det välvilliga syftet med mötionen, men ansåg på anförda skäl irslaget ej medföra det praktiska: resultat, som dermed åsyftats, hvarföre han yrkade afslag å betänkandet, hvilken åsigt äfven uttalades af prof. Warhkolm. Motionären förordade motionen i ett längre anförande, erinrande derom, att upplagor funnos, hvilka ej allenast till vissa ord voro anstötliga och otydliga, utan innehöllo större felaktigheter, såsom att hela verser och stycken voro uteslutna. Under sådant förhållande: måste -det vara särdeleg angoliget för kyrkan, att korrekta npplagor anskaffades, samt att anvisningar lemidea allmänheten om hvilka upplagor som; voro de bästa. zh 3 Hr Bergstedt fann det naturligt, att det hos en kyrkans tjenare väckt bekymmer, att: den heliga skrift oc) våra ig läroböcker utkommo i dåligt tryck och vYoro behäftade med fel och oriktigheter, men ansåg det väckta förslaget vara mera hinderligt än de för det afsedda syftet. En sådan komite måste vara permanent, men skulle ändå icke kunna öfvervaka alla dylika böcker, som trycktes. Bäst vore att öfverlemna saken åt kon! ensen, hvarigenom andaktsböckerna skulle fås till billigaste pris och utgifvarne låta sig angeläget vara att anskaffa goda editioner åt den växande upplysningen, hvarigenom afnämarne dera veg angelägenhet, ena el ösa pressen, tidskrifter och stiftstidningar, hvilka häri borde söka en uppgift för sin verksamhet. En komit6, som förördade den eller den upplagan, skulle blifva förhatlig, då detta förordande måste betraktas sam en puff. Dr Sobden och hr Waldehström förordade förslaget, som efter slutad diskussion vid anställd votering af mötet Afslogs med 34 röster mot 19: Förändrad sammansättning af domkapitlen. Genom skrifvelse den 2 inngyarande månad hade Kongl.. Maj: till mötet öfverlemnat förslag till förordning angående ändring i vissa deikr af föreskrifterna om. domkapitlens sammansättning och arbetssätt. I det af skolagutskottet afgifna ber tänkande har utskottet hemställt, dels att. mötet ville uttala den önskan, att stedsförsamlingarne, Kalmar, Carlstad, Hernösand och Wigby måtte, så snart ske kan, såsom prebenden skiljag från biskopsstolarne och förses med egna kyrkoherdar, som då skulle såsom sjelfskrifna ledamöter i vederbörande domkapitel at dels ock att mötet måtte godkänna deaf K. M. föreslagna ändringar dd undantag af de fyra första par: aferna, med hö fort åta hänseende till hvilka utskottet gjort tekill; R från det kungliga förslaget afvikande hemställandep. Några utekottsledamöter hafva derjemte vid be Tikandet fogat reservationer i vissa delar. En längre diskussion uppstod härom, hvarunder statsrådet Carlsop uppträdde till försvar för den organisation regeringen ansett lämpligast. Utskottets förslag förfäktades åter af biskop Sondberg, Båda dessa talare vunno å ömse sidor understöd af andra. Rådman Björek satte f fråga, huruvida rätta tidpunisten nu kunde avses vara inne för en omorganisation af domkapitlen, då man borde hope pas att snart se styrelsen öfver kyrkan och skolan skilda åt, en förändrbig, hvilken han ansåg nödvändig och behöflig. Då emellertid för närvarande något förslag i denna syftning ej syntes kunna väntas från regeringen, borde man Be till att man i principen så mycket som möjligt ägmade sig tidens kraf. I förste punkten, rörande Jedamöternasvattal, förenade sig rådman Björck med utskottet; i andra punkten, angående valsättet, fann han det kongl. förslaget, hvari valordningarne gjordes af bysrandra, böra före as; I tredje unkten, rörande arvoden, biträdde Bar äfven K. M:ts fö! ivaremot. han i fjerde, punkten, Fö rande di antal ledamöter, hyllade utskottets mening. Viskottets första hemställan godkändes, med en af doktor Sonden föreslagen förändring, och i öfrigt gestaltåde sig mötets beslut i de öfriga tre punkterna sålunda, att K. Mets förslag i tredje kten godkändes, mensutskottets i andra och För att dessa bestämmelser skola erhålla kraft af lag erfordras först, att K. M:t gifver sitt samtycke till de förändringar kyrkomötet nu vidtagit i K. Mcta förslag, och sedermera, att detta, sålunda förslag af riksdagen bifalles. Mot 6:tepunkten i det k. förslaget framställde är Strömberg följande anmärkning: Då tal. förmodade, att den rätt att, språkbruk. Sådana uttryck som menniskoSE bt rn bat kn fn fo te ff Md sd RR fänrd DY fr rr vid förefallande behof, ad